Arkiv | november, 2012

Paradigmskiftet är oundvikligt

19 Nov

Dagens gästbloggare: Anna Segergren

”Enhet vill vara ett politiskt alternativ till det rådande materialistiska synsättet. En ingång till en ny politik för ett medmänskligt samhälle och samverkan med andra bortom egoism och särintressen. Enhet vill formulera en helhetssyn på människan och samhället.

Enhets grund vilar på en förståelse av alltings grundläggande enhet och ömsesidiga beroende. Målet för vårt arbete är en värld i balans och harmoni, både för jorden som helhet, vårt samhälle och inom varje enskild individ.”

Dessa ord är tagna ur förslag till formulering i Enhets kommande partiprogram. Vi håller som bäst på att finjustera formuleringar och bara det känns som att det är något stort man håller på med. Särskilt detta med alltings ömsesidiga beroende. Hur svårt det är för människan att förstå det! Vårt inre lidande har ofta sin orsak i att man upplever sig separerad, ensam, alienerad, skiljd från helheten.

Enhets vilja är att skapa en politik utifrån kunskapen om alltings ömsesidiga beroende. Det låter som en utopi. Ändå kan jag inte släppa den, kalla den barnslig om du vill, tron, om att nu är tiden när det är det enda möjliga. Att tiden är mogen för ett paradigmskifte där människan är redo för en mer ödmjuk livshållning. Steget från att ha den livshållningen som något nästan ”privatreligiöst” till att vara en grund för beslut och handlingar ligger i att vi möts och känner igen varandra i en gemensam livshållning. Kanske har vi också en större möjlighet till det nu när vi är tvungna att ödmjuka oss inför Moder Jords uppenbara lidande orsakad av vår brist på enhetsmedvetande.

Vi lever i en tid där modern vetenskap och urgammal visdom äntligen börjar mötas. Att hela vår tillvaro, allt vi ser och upplever, inklusive tankar och känslor består av ett nät av vibrerande energi är det inte längre bara Einstein som säger: ”A human being is a part of the whole, called by us Universe, a part limited in time and space. He experiences himself, his thoughts and feelings as something separated from the rest – a kind of optical delusion of his consciousness. This delusion is a kind of prison, restricting us to our personal desires and to affection for a few persons nearest to us. Our task must be to free ourselves from this prison by widening our circle of compassion to embrace all living creatures and the whole nature in its beauty.” (Albert Einstein)

Men hur kommer vi till att verkligen uppleva det som Einstein i sitt citat säger? Hur kan vi vidga vår cirkel av medkänsla och utifrån den ta beslut som gynnar helheten?

Enhets idétradition bygger på att all förändring på makronivå utgår från oss själva. Att se naturen som ett objekt och en resurs har bara lett till separation, konflikter, miljöförstöring och lidande. Jag tror att vi behöver bli väldigt enkla och konkreta. Vi behöver stanna upp och se med öppna ögon allt vi har omkring oss. Vad är allt gjort av som vi har omkring oss, ting såsom natur? Om vi följer varje skapat ting tillbaka till sitt ursprung ser vi samma kol, väteatomer och stjärnstoft som vi själva består av. Det är i tolfte timmen dags att återupprätta vår förbundenhet med naturen och det naturliga. Skapa kontakt med den natur vi har omkring oss och med naturen som lever inom oss, i våra kroppar och vårt sinne, vårt medvetande.  Reflektera över vilka lagbundenheter det naturliga lyder under. Skapa kontakt med det cykliska i tillvaron som vi alla är en del av. Därur föds en respekt och ödmjukhet inför de som gått före och för de kommande generationerna. Om vi på djupet ska uppleva alltings ömsesidiga beroende, kunna handla och skapa en politik utifrån det hamnar vi både inom det existentiella och pragmatiska.

Det finns nu också forskning på att vår relation till naturen påverkar oss hälsomässigt. Det sänker blodtryck, det kan påskynda tillfriskandet att vistas i naturen och skrivs till och med ut på recept. Barn får bättre motorik och inlärningsförmåga av att leka ute i naturen. Självklart! Det roliga är att det nu forskas om dessa samband.

Nytt är att det i dag föds politik som utifrån kunskap om alltings ömsesidiga beroende skapar förslag till omdaning av vårt samhälle. Spelar ingen roll om du är ateist eller troende. Allt hör ihop i en skör väv och den kunskapen kan inte längre negligeras. Spännande blir arbetet med att se hur detta inspirerar på livets och samhällets alla olika områden från ekonomi, miljö, arbetsmarknad, familj, näringsliv, utbildning med mera. Vi är inte ensamma om detta inom Enhet. Hoppet är nu alla grupper av människor som samtidigt inser samma sak, både folkrörelser och politiska organisationer ännu i sin linda. Paradigmskiftet är oundvikligt.

/Anna Segergren

_______________________________________________________________________________________________________

Om Mig själv:

 Jag är en dalkulla på vandring söderut. Senaste 15 åren har jag ”vilat ut” i Småland, med man, barn, grönsaksodlingar och husrenovering. Ett skogstroll med fötterna i myllan och huvudet bland stjärnorna. Har precis börjat engagera mig i Enhet. Hade slutat tro på politiken men har fått en nytändning genom senaste tidens möten med stora visioner och kloka människor.  Är socionom som nu jobbar med barn som har funktionshinder.

Plutokratin går till val

6 Nov

Idag går det Amerikanska folket till val. Val har alltid intresserat mig, för det innebär en möjlighet att iaktta hur den sk. demokratiska processen fungerar. Men oavsett vad folket röstar på idag så har pengarna redan lagt sin röst. Och de är pengarna som bestämmer i USA. Därför är det Amerikanska valet tyvärr mer en uppvisning i Plutokrati än i äkta Demokrati.

Jag kan inte påstå att USA:s politik intresserar mig, men det är svårt att komma ifrån det enorma inflytande som detta stora land har i övriga världen, både vad gäller ekonomi, miljö, politik, kultur, forskning och andra områden. Det som sker där har onekligen stor påverkan, det ser vi inte minst i USA:s vilja att ständigt skicka soldater världen över för att, som de brukar säga, ”värna sina intressen och demokratin”. Vilket lidande detta har fört med sig för människor i många länder finns det knappast ord för. Och vurmandet för krig har fortsatt oavsett vilket av de två stora partierna som har styrt landet. Allt för att landet ska behålla sin världsledande ekonomiska och militära ställning.

På miljöområdet ser vi inte heller någon större skillnad mellan Demokraterna och Republikanerna. Ord som miljö, klimat, rättvis handel eller solidaritet har i stort sett inte existerat i valrörelsen. Obama har tidigare talat om miljöfrågor men sedan han blev vald till president har det varit pinsamt tyst, och USA har fortsatt sin dåliga vana att försöka sabotera internationella klimatöverenskommelser.  Trots vacker retorik om förnyelsebar energi öppnas nu nya källor för utvinning av olja och naturgas, och man låter bygga en pipeline från tjärsandsbältet i Kanada genom hela USA till raffinaderierna vid Texas kust. En fruktansvärt miljövidrig verksamhet där man utvinner olja från oljesand. Denna process skapar två till fyra gånger så mycket växthusgaser per fat färdig produkt som den konventionella framställningen av olja.

Folket i USA är värt ett bättre öde än detta. Men alternativ till de två får ingen plats. Allt i USA tycks handla om pengar. Och när det gäller politik så är detta ett obestridligt faktum. Först måste man vinna primärvalen och till det krävs stora summor. Bara de mycket rika eller de med kontakter inom industrin har möjlighet att gå vidare. Enorma summor doneras av rika inflytelserika amerikaner och storföretag, framför allt till Republikanerna. Nyligen donerade t.ex. oljeföretaget Chevron 2,5 miljoner dollar till Mitt Romneys kampanj. Kanske inte så konstigt att varje president sedan i artighetens namn ”betalar igen” sin skuld till storbolagen genom en politik som gynnar deras intressen. De multinationella bananföretagen är ett bra exempel, de stödjer tydligen alltid båda kandidaterna för att få igenom sin ”bananpolitik” oavsett vem som vinner. En sämre grund för demokrati får man leta efter.

Det är lätt att kalla sig en demokrati, men betydligt svårare att leva upp till det. För att få rösta i USA måste man också först registrera sig i ett parti. De flesta gör det som demokrat eller republikan men man kan också göra det som oberoende.  Redan där måste man visa sina åsikter öppet. Var tog valhemligheten vägen? Fängelsedömda fråntas sin rösträtt, alltså även alla de indianer som bekämpat gruvbolagens intrång på dess marker och blivit dömda för det.

Någon statlig TV eller radio finns inte. De som äger mediaföretagen och de som har råd att köpa annonser är naturligtvis de som styr debatten. Det finns nu till och med en ny lagstiftning som nu tillåter företagsledare att uppmana sina anställda att rösta på en särskild kandidat. Detta har också använts i årets val för att stödja Republikanerna.

Det behövs alternativ. Och det finns i USA. Bland annat den Gröna presidentkandidaten Jill Stein. Men hon och andra har aldrig någon chans. Systemet tillåter ingen att utmana makten, industrin och pengarna. Jag lider med det Amerikanska folket idag.

/Krister Segergren

%d bloggare gillar detta: