Arkiv | december, 2013

Det behövs ett nytt förhållningssätt i politiken

14 Dec

Kvinnor kan inte vara chefer eller sitta på viktiga poster. De styrs av sina känslor. Det skulle bli kaos”. Jag citerade just en av mina vänners bekanta. Detta är, tro det eller ej, en utbredd uppfattning hos många människor, inte bara i andra delar av världen, utan även här i Sverige. Jag finner det ganska lustigt dock. För vetenskapen har gång efter gång visat att människor inte är rationella varelser, utan reaktionella varelser. Vi styrs av vårt känsloliv, vare sig vi är medvetna om det eller ej och vare sig vi är kvinna eller man.

Nobelpristagaren Daniel Kahneman har genom sin evolutionsbiologiska forskning inom ekonomi visat på just detta samband som han kallar för rameffekt. Vi är inte alls så rationella som vi tror utan vårt beslutsfattande och riskbedömning styrs av subjektiva faktorer såsom känslor – utifrån den referensram vi har.

Jag tänker även på alla dessa mängder av experiment inom psykologin, varav en av de allra kändaste är Aschs konformitetsexperiment som visar på människors ovilja att avvika från gruppen. Detta experiment påminner oss om hur viktigt det är att skapa förutsättningar för alla att få säga sin mening, att ha en så pass öppen och tillåtande miljö så att det främjar nytänkande, inte minst inom våra politiska beslutsfattande organ.

Det får mig också tänka på alla dessa beslutsfattare i samhället som får för sig att deras tankegångar och resonemang är fullt rationella och bygger på någon sorts saklig, matematisk grund helt fritt ifrån reaktioner, fördomar, erfarenheter och känslor. Skulle dessa människor inte omfattas av rameffekten i deras ftghfghbeslutsfattande? Självklart inte! Att titta in mer på politiskt beslutsfattandet skulle visa att det är betydligt mer känslostyrt än vad man skulle kunna tro och i många fall helt grundade på förutfattade meningar utifrån deras referensramar.

Däremot har den människa, som är medveten om sina känslor, betydligt större tendens att fatta mer hållbara beslut som är underbyggda av helhetssyn och ett bredare spektra av infallsvinklar.

Att vi människor är känslostyrda innebär ju också, såsom Aschs konformitetsexperiment visade, att vi påverkas starkt av de människor vi har i vår omgivning. Men det handlar inte bara om att en minoritet påverkas av majoriteten. Det räcker med att en enda människa i en grupp är positivt eller negativt inställd till en fråga så påverkar det gruppens gemensamma beslutsfattande. Forskning har visat att en positiv känsla stimulerar samarbete i en grupp som förhandlar bättre och tar mer hållbara och ansvarsfulla beslut. En av de viktigaste prioriteringarna i beslutsfattande organ skulle således vara att skapa en god stämning. Min uppfattning är att det idag är en väldigt lågprioriterad fråga.

Det jag presenterar här är egentligen gammal skåpmat. Men vi verkar inte vara intresserade av att implementera denna kunskap i de sammanhang där de är av både allvarlig och avgörande faktor för hur vårt samhälle styrs och utvecklas. Riksdagen ska fungera som folkets främsta företrädare. Jag vet inte hur det är med er andra, men jag vill i alla fall att min representerade ”röst” i riksdagen ska vara medveten om denna kunskap och ha det i åtanke i utförandet av sitt arbete i att representera min röst.

dgdfdfgAtt debattera och smutskasta varandra leder till en dålig stämning vilket i sin tur skapar missgynnande förutsättningar för hållbart beslutsfattande. Vad som skulle behövas inom politiken är människor som är medvetna om sina inre processer och arbetar med sitt känsloliv för att lära sig om och förstå hur deras erfarenheter påverkar deras livssyn. På så sätt kan de använda sig av känslorna till sin fördel och inspirera andra runt omkring att se och således få ett mer hållbart beslutsfattande. Kvinnor brukar allmänt vara mer medvetna om sina känslor än män (nu generaliserar jag) medan män oftare gömmer sina känslor bakom logiska argument (som ibland dock inte är särskilt logiska). Så att säga att kvinnor inte hör hemma på beslutsfattande poster är lite som att kissa i motvind. För män styrs av sina känslor lika mycket som kvinnor fast de är inte lika ofta medvetna om det. Att inte medge att känslorna har en plats i sitt arbete är däremot inte särskilt lyckat, för då lever de ju sitt eget liv utan att man är medveten om det.

Så nu kan vi släppa detta med kvinnor och män och titta vidare på vad det är vi behöver inom den beslutsfattande politiken – en förändring av förhållningssätt som kännetecknas av förståelse, medvetenhet, fokus på lösningar och empati. Och ja! Empati hör hemma i politiken för där finns obekräftade känslor som i kaos påverkar besluten och så länge känsloupplevelserna inte bemöts med empati och förståelse så kommer de fortsätta att i omedvetenhet styra besluten. Det är detta som så starkt driver mig att lägga min röst på ett parti som erkänner betydelsen av människans inre värden – såsom Enhet gör.

/Sara Hamidi Widén

Om mig själv_STU5927

Jag är leg. sjukgymnast, hälsocoach och föreläsare. Sitter som ordförande i Enhets styrelse. Hälsa och relationer är mina hjärteämnen och därför är jag även sammankallande i Enhets arbetsgrupp Vård & Hälsa.  Jag bor med man och bonusbarn i södra Stockholm.

Annonser
%d bloggare gillar detta: