Arkiv | maj, 2014

Landskatt – för en levande landsbygd, vildmark, klimat och ekonomi

11 Maj

Dagens gästbloggare: Richard Danilda

Landskatt skulle inte bara skapa arbetstillfällen och understödja ekonomin i en regenerativ riktning, det är också nyckeln till skyddet av vildmarken, biologiska mångfalden och hushållningen med naturresurserna. Landskattesystemet tillser att vi alla delar på dessa naturresurser, antingen via att fysiskt ges tillgång till denna, eller genom att bli ekonomiskt kompenserade för andras nyttjande och extraktion. Det har också en effekt av en större känsla för sammanhang och samhörighet i ett samhälle och respekt för vildmarken och naturen som sådan.

Naturligt Kapital

Finansieringen av en regering, alltså av ett land, borde komma ur det Naturliga Kapitalet, alltså de gåvor vi får från naturen. Dessa kallas idag ofta för Ekosystemtjänster, men förståelsen för hela detta begrepp kanske inte står helt klart, och kommer troligen aldrig göra. Dagens skattesystem tillåter privatisering av monopolvärdet av dessa, utan beskattning. Detta medför över tid en koncentration av oförtjänade inkomster, s.k. friluncher, till en handfull människor och som dessutom reducerar ekonomins effektivitet.

När ett samhälle framåtskrider och blir mer och mer förmöget, så kommer det Naturliga Kapitalet, eftersom det är ändliga resurser, utgöra en allt större andel av den totala rikedomen. Men monopolvärdet koncentreras också i allt färre händer, oftast banker, landlorder och improduktiva finansiella spekulatörer. De ”fångar” det ekonomiska värdet (economic rent i ekonomiska termer), som vi alla (utan undantag) bidrar till genom bara vårt varande, och gör stora vinster. På det sättet dräneras också entreprenörskap och de produktiva medlemmarna i ett samhälle massivt.

En skatt, eller en avgift om man så vill, på nyttjandet av detta Naturliga Kapital, har mycket större positiv påverkan på ekonomin än skatter på arbete och handel som är direkt skadliga. Det stimulerar både arbete och industri, samtidigt som skyddet av mark och naturresurser kontinuerligt stärks. Ett par andra effekter vi kommer se är att redan nyttjad mark kommer användas mycket mer effektivt, investeringar kommer göras i fattigare områden istället för at bryta ny värdefull jordbruksmark och grön energitillverkning blir det självklara valet.

Ge värde till vildmarken

Så fort en av naturens gåvor blir ”förstörd”, genom att vi t.ex. bryter ny mark eller mineraler, avverkar skog eller pumpar upp olja, höjs värdet på denna och en avgift bör då bli ”påföljden” för detta. Genom denna avgift (landskatt) tillser vi att det vi verkligen nyttjar, ja det gör vi så effektivt som möjligt, men framförallt kommer vi lämna tillbaka den mark vi inte behöver. På det sättet skapas alltså mer vildmark och den biologiska mångfalden får en rejäl skjuts framåt.

Skapandet av arbetstillfällen på landsbygd, i jordbruk och naturvård

Dagens system understödjer en utveckling mot mer och mer intensiva jordbruksmetoder, ökat djurlidande, oljebaserad kemikalieanvändning och urbanisering av människor och ekonomi. Bränsle, gödningsmedel och kemiska bekämpningsmedel ges stora subventioner och reflekterar inte den sanna kostnaden för samhället och miljön.

Tar man bort skatterna på arbete och handel (kapital alltså), skapar vi fler arbeten över huvud taget, men vi kommer framförallt se en balansering mellan stad och landsbygd. Många kommer gärna välja att bosätta sig utanför städerna. Och5330_129601695732_4826894_n det mest ekonomiska jordbruket blir det ekologiska! Vi kommer alltså se en ökning i antalet människor på landsbygden, producerandes mat! Även företag inom turism och vildmarksguidning lär bli en nog så viktig effekt. Vi återkopplar på detta sätt vår kontakt med naturen i större utsträckning, något vi tror är oerhört viktigt. Dessutom kommer vi åt ett annat problem; det konventionella tillvägagångssättet med input av palmolja och soja, på bekostnad av regnskog.

Varför andra system har misslyckats

Det har varit många försök att understödja vildmarken och skydda naturresurserna. Försök med väldigt höga skattekostnader som följd. Många av dessa försök har givit små förtjänster och endast lett till ökade markpriser och till att dessa fåtal stora markägare endast skapat ännu större rikedomar. Bidrag och anslag till markägarna, subventioner till jordbruket och den policy vi har för hur vi nyttjar marken är en katastrof för vildmarken och den biologiska mångfalden.

Sammanfattning

Detta system är allmänt erkänt inom den nya akademiska rörelsen ”Klimatekonomi” som det enda system som sluter cirkeln i en växande ekonomi och med ökad sysselsättning samtidigt som vi skyddar den biologiska mångfalden, vildmarken och naturresurserna. Det får också stöd av de förnämsta ekonomerna sedan ett par sekler.

I dagarna kom en norsk statlig utredning som slog fast att ett land framförallt bör finansieras via landskatt. Citat: ”Ett välkänt resultat från skatteteorin är att skatt som korrigerar för externa kostnader bör vara statens första inkomstkälla.(Anm: exempel: om man släpper ut något som skadar omgivningen får man betala dyrt för det). Sådana skatter skapar önskade justeringar som förbättrar ekonomins funktionssätt. Men sådana skatter är sällan tillräckliga för att finansiera statliga utgifter och jordräntesskatter bör vara intäktskälla nummer två. (Anm: Jordränta är en inkomst som uppstår genom att naturen och omgivningen har ett överflöd, att naturen och omgivningen arbetar åt markägaren. Blotta närvaron av en affär, en busslinje, en skola eller av antalet andra hus, som exempel, höjer jordräntan). Jordräntesskatter skapar i teorin inga vridningar, och påverkar inte effektiviteten i ekonomin. Det är först när potentialen för externalitetskorrigerande skatter och jordräntesskatter utnyttjas fullt ut som staten ska införa andra skatter (moms, skatt på arbete, etc.) eftersom dessa är skatter som skapar oönskade ändringar och påverkar ekonomin negativt.” Att notera är att skattetrycket inte ökar, det förskjuts bara till andra poster.

Landsbygden är idag en glesbyd, både på människor, djur och växter, jämfört med förr. I en alltmer komplex värld behöver vi nu ändra vårt sätt för att vända trenden av självdestruktivitet. Till syvende och sist kan vi se ett samhälles och klimats välmående på tjockleken av matjorden, och om den ökar eller minskar. När den på sina ställen är bara ett par decimeter och fortfarande blir tunnare, behöver vi inte längre fråga vad vi ska göra.

Källhänvisning och tips: http://www.regjeringen.no/nb/dep/kld/dok/nou-er/2013/nou-2013-10/17/6/7.html?id=734655 The Killing Fields (Documentary – Land Value Tax) på Youtube. Ni missade väl inte dokumentären ”Greven och frälsebönderna” på SVT? Mer tydligt än så kan det inte bli. Om jordränta: http://www.landskatt.se/vad-aumlr-jordraumlnta.html

/Richard Danilda och Peter Smith

 

Om Richard:Richard Danilda

Jag är riksdagskandidat för Enhet. Är aktiv i och arbetar för Svenska Biodynamiska Föreningen på deltid och odlar för husbehov hemma.

Jag är övertygad georgist och mitt främsta mål är den balanserade organisationen av jorden. Jag befinner mig helst på landsbygden och i naturen och arbetar för att vända den urbaniserade ekonomiska likriktningen. Jag brinner särskilt för att åter sätta gården i centrum för människors existens, den plats som fortfarande är lika viktig som den alltid varit.

Visionslös politik – och dess konsekvenser

8 Maj

De politiska partierna vill inte prata om framtiden. Och när de ändå gör det, är bilden mörk. Varför har de långsiktiga visionerna försvunnit ur politiken? Och vad får det för konsekvenser?

Förr hade politiska partier reformprogram som sträckte sig långt fram och som gav medborgare hopp och framtidstro. Nu handlar diskussionerna om betydligt kortare tidsperspektiv, och ofta tillsammans med skrämmande hotbilder.

Politiken har till uppgift att tala till människors drömmar och när den inte gör det så tappar politiken sin förmåga att engagera människor. Icke mötta behov som inte tillgodoses eller lyssnas till i ett samhälle börjar tillslut föra ett eget liv och reaktionerna kan då framföras på ett sätt som inte alltid är konstruktivt för samhället och med följder som inte är önskvärda. Genom att inte låta DSC01169visionerna leda det politiska arbetet bereds istället mark för populistiska och högerextrema rörelser som framför snabba och enkla svar på komplicerade frågor. Dessa grupper kan förvisso ha tydliga framtidsvisioner som inte hymlas med, men innehåller inte en önskvärd utveckling för ett jämlikt och medmänskligt samhälle.

Ekonomiprofessor Guy Standing har myntat begreppet ”prekariatet” för den ständigt växande grupp människor som har blivit socialt marginaliserad, ofta med fysisk och psykisk ohälsa som följd av effektivisering och arbetslöshet. Han kallar denna grupp människor ”den nya farliga klassen”, och varnar också för konsekvenser av att inte ta denna grupp på allvar.

Vi behöver nu mer än någonsin, ledas av livskraftiga, positiva visioner som skapar det medmänskliga, trygga och kärleksfulla samhälle vi verkligen vill ha. Ett led i detta är införandet av ett helt nytt ekonomiskt system där basinkomst och naturresursdelning utgör fundamentet till ett samhälle och en värld som gynnar alla dess medborgare, inklusive djur och natur.

 Agneta Oreheim, språkrör för Enhet

 

Om mig:Agneta

Språkrör och riksdagskandidat i Enhet. Intresset för personlig utveckling har funnits med mig i över 30 år, och är lika mycket för mig ett sätt att leva som mitt arbete och stora engagemang. I mitt arbete erbjuder jag olika typer av konsultationer och ger även föreläsningar, kurser och seminarium.

Landskatt och jordbruk

2 Maj

Dagens gästbloggare: Peter Smith och Richard Danilda.

Det moraliska argumentet för en landskatt är att markvärdet är skapat genom ansträngningarna av samhället som helhet och inte av den enskilde formella markägaren. Markvärdet ökar när bebyggelsen skapas och tätnar eller t.ex. när energiproduktion och kommunikationer dras till platsen.

För jordbruket är också markvärdet en reflektion av naturliga fördelar såsom topografi, klimat och jordkvalité, vilket ingen människa skapat. Den geoklassiska ekonomiska skolan betraktar alltså markvärdet som en samhällelig resurs och därför utgör detta en naturliga källa för samhället att hämta medel från för att täcka sina utgifter. ”Land” eller ”Jord” betyder i sammanhanget alla naturresurser givna till oss av planeten.

Med en landskatt för jordbruket skulle gårdarna debiteras för arrendevärdet av marken, exklusive alla förbättringar såsom byggnader. Viktigt att förstå är att den sämsta marken som används skulle inte belastas, eller i sådana fall mycket lite, av en landskatt, eftersom den inte drar nytta av naturliga fördelar eller samhällsskapad infrastruktur osv. En stadsnära odling får i omvänd ordning högre landskatt. Utan landskatt behöver samhällets inkomster istället komma från vad var och en tjänar ihop genom arbete och genom kapitalvinster. Kort sagt, en beskattning av mänsklig ansträngning och individuella egenskaper ersätter idag en beskattning på naturliga fördelar och yta. Istället monopoliseras dessa naturliga fördelar och ytor privat. Detta snedvrider jordbruket och landsbygdsekonomin på tre sätt:

Avfolkning av landsbygd.

Som skattesystemet ser ut nu, måste en jordbrukare, för att betala två arbetare, använda allt vad en tredje arbetare skapar i intäkter, men om han kompenserar för detta genom en ökad mekanisering för sin arbetsstyrka, får han skattelättnader för sin kapitalinvestering. På detta sätt har mänsklig arbetskraft ersatts med en ökad mekanisering och teknologi – kombinationsmaskiner, kemiska gödningsmedel, GMO, pesticider och fabriksuppfödning av djur. Färre och färre anställs, ”praktikantfällan” är allmänt känd. Detta skapar signifikanta negativa följder för samhället i stort. Då färre ges arbete inom jordbruket, försvinner också behoven av affärer, transporter, skolor och vårdinrättningar på landsbygden. Den avfolkas, ekonomi och mänskligt kapital urbaniseras. Mängden fysiska arbeten sjunker och vi distanseras från naturen.  Animalieproduktionen, som är mer arbetsintensivt, har svårt att få ekonomin att gå ihop idag. Det traditionella KONICA MINOLTA DIGITAL CAMERA”blandjordbruket”, där odlingsbar mark roterades med betesmark med organisk gödsel, har blivit ersatt av stora monokulturfarmer som är beroende av kemiska substitut. Det betyder också att medan utmärkta matjordar ligger öde, importerar vi kött och kraftfoder från utvecklingsländer och uppmuntrar därigenom en skövling av regnskog. Kraftfodret är det för kon onaturliga sojan. Det höjer också priserna lokalt till nivåer många inte har råd med. 

Ökat spekulativt värde på jordbruksmark. 

Den andra destruktiva effekten av att inte extrahera arrendevärdet, är att köp av landsbygdsmark uppmuntrar till investering i framtida värdehöjningar lika mycket som för jordbrukandet i sig. Det här är oftast fallet i gränslandet mellan urbana och rurala områden där pressen mot urban utvidgning är stor. Eftersom man kan använda sin mark som säkerhet för lån till att köpa mer mark, leder det till att större och större ytor ligger outnyttjade. Allt detta pressar upp markpriserna, utom räckhåll för nya unga initiativ. Beskattning av arbete och kapital ökar kostnaderna för anställningar. Detta pressar oss till att importera mycket av våra livsmedel från låglöneländer plus att våra egna bönder blir beroende av stora bidrag, vilket finansieras av skatter på vårt eget arbete. Dessa bidrag baseras på den markyta markägare har till förfogande, inte den yta som faktiskt används. Detta uppmuntrar markägaren att hålla på mer yta än de faktiskt behöver, endast för att erhålla bidragen, vilket också leder till försvårande för nya unga initiativ. Dessutom, hela det globala bidragssystemet för jordbruket hindrar ekonomiskt tillväxt i utvecklingsländer genom att göra det svårare för dem att både verka internationellt som lokalt, vilket då också leder till att de redan extremt fattiga och utsatta fortsättningsvis hålls svältande.  

Förlust av marginalland

Att beskatta arbete driver marginalland ut ur produktion eftersom det oftast behöver större insats för samma yta än för mer fördelaktig yta. Detta förklarar mycket av den kamp som behövs för att göra marginalland lönsam plus det generella underutnyttjande som karaktäriserar jordbruksmark, undantaget de mest fördelaktiga ytorna. Dessa båda faktorer reducerar också möjligheterna för att de unga ska våga, eller ens ges möjligheten att, satsa på yrket. Det uppmuntrar också till det snedvridna bidragssystemet för jordbruket.

Slutsats

En skiftning från skatt på arbete och kapital till en landskatt, skulle lösa dessa konflikter. Det skulle återge balans mellan arbete och maskineri i jordbruket och skapa fler arbetstillfällen. Det skulle få landsbygden att befolkas och belivas återigen.  Med en landskatt på plats skulle få välja att inte utnyttja sin mark produktivt. Spekulationen i framtida värdehöjningar skulle försvinna eftersom den då också åläggs en högre landskatt. Priserna på fastigheter kommer gå ner kraftigt. Det skulle också innebära att det skapas arbeten där de mest behövs, alltså där människor också de facto bor.  Hela systemet med landskatt pressar oss i en riktning mot kontinuitetsbruk, återanvändning och att vi istället för att använda oss av kemiskt framställda produkter, låter naturen ta hand om det vi egentligen aldrig kan mimikera; vi går mot det kretsloppsbaserade ekologiska jordbruket som visat sig vara det vi behöver göra för att vända trenden av biologisk enfald, nedsmutsad biotop och utarming av våra jordar. Vi kan göra detta, med samma nivå av dagens produktion av livsmedel, till samma kostnad (i dagens skattesystem) som konventionellt producerat, renare och med en höjning av jordbördigheten. Med en landskatt blir det ekologiskt hållbara och närproducerade, det som blir det självklara valet, då det förutom alla argument om ekosystemvinster också blir mer ekonomiskt åtkomligt för konsumenterna vilket ger en mer äkta valfrihet. Så låt oss göra det!

%d bloggare gillar detta: