Arkiv | juli, 2014

20 år med Enhets politik som egenföretagare

16 Jul

Jag är rätt gammal nu och sitter här och tänker tillbaka på mitt liv. Min arkitekt-mångsysslarverksamhet startade jag i och med att Enhet lyckades införa basinkomst efter att ha blivit riksdagsparti i valet 2014. Jag har den fortfarande kvar och har rätt mycket uppdrag fortfarande faktiskt fast det har gått över 20 år sen dess.

Jag har egentligen hela mitt vuxna liv velat bli egen företagare, men förstod aldrig hur övergången skulle kunna fungera. Hade jag ett jobb så hade jag inte energi över att också starta företag. När jag inte hade jobb utan hade a-kassa då fick jag inte jobba. Alla mina dagar var jag inte heller på topp och oron för att inte få in tillräckligt med pengar för att klara mat och hyra stoppade mig. Efter att Enhet blev riksdagsparti i valet 2014 kämpade Enhet i riksdagen för att införa basinkomst och naturresursavgift och succesivt fasa ut skatten på lön. Enhet lyckades faktiskt få med sig majoriteten i riksdagen några år senare.

När basinkomsten infördes… vilken lättnad! Jag kan säga att mitt liv fick en helt annan vändning, och jag var inte den enda som upplevde det kan jag säga. Det visade sig att efter en period av förvåning och omställning så började kreativiteten flöda. Ett tag fanns till och med en oro från de redan etablerade att produkter av olika slag som bjöds ut på marknaden inte skulle hitta köpare. Men eftersom skatten på lön sänktes succesivt i och med att naturresursskatten infördes så blevlampa
tjänster och produkter, framför allt av återbruksmaterial mycket billigare. Så människor köpte hellre dem än industriprodukter från utlandet som ju blev dyrare i samma takt på grund av att transportkostnaderna blev högre och att miljömässigt dåliga framställningsmetoder fick straffskatt.

I början arbetade jag i en omdanad arbetsförmedling som inspiratör. Vi
kallade den Idéförmedlingen. Det var ett landsomfattande projekt för
att fånga upp de som ville ha hjälp att komma ur den förlamande känsla
av att inte kunna styra sina liv det var så lätt att fastna i när man
blev omkringskyfflad i de olika bidragssystem som fanns innan
basinkomsten infördes. Vilken energi och kraft som utvecklades hos
dessa människor när de fick få komma ut och blomma. Alla möjliga idéer
fick komma fram. Vilken kreativitet det finns i människor när de får
kraft och tid att utforska sina obegränsade möjligheter. Många var
fullt dugliga affärsideer som kunde få luft för att man vågar med en
basinkomst i ryggen. De flesta var ändå av karraktären ideellt arbete
eller något man gjorde för sin egen skull och för sin omgivning utan
att det var så mycket pengar involverade. Detta är ju i sig en bra sak
eftersom, det generellt är så att en högre inkomst genererar ett
större ekologiskt fotavtryck från individen, som ju är sämre för
planeten. Med tiden behövdes knappt denna förmedling längre. Det finns fortfarande idécenter runt omkring i landet dit man kan gå för att utveckla en idé och kanske hitta samarbetspartners till och för att samlas och finna varandra och utbyta erfarenheter. Dessa center är närmast självgående. Anställningar finns ju ändå fortfarande. De som arbetade heltid då basinkomsten infördes insåg efterhand att de kunde gå ner i arbetstid. Det gjorde ju att fler kunde få anställningar.

Det blev ju också mycket enklare med administrationen för mitt företag. Jag fick behålla mycket mer själv av det jag jobbade in och kunde därför sänka arvodet regält. Detta gjorde ju att fler anlitade mina arkitekttjänster och affärerna blomstrade. De företag som använde material som inte var av återbrukskarraktär fick ju betala mer skatt, men med tanke på att arbetskostnaderna samtidigt blev lägre så jämnade det ut sig.

Ibland tänker jag på den debatt som var om högre pensionsålder på 2010-talet. Så konstigt det var tänker jag nu. Naturligtvis jobbar man så länge och så mycket man vill och orkar, något annat är otänkbart nu tycker alla. Jag är nästan 80 år nu och är aktiv och har fortfarande rätt mycket att göra i min verksamhet. Jag blev till sist den mångsysslare som jag så många år drömt om att bli. Jag ritar fortfarande lite om- och tillbyggnader. Jag håller på rätt mycket med konst- och konsthantverks sysslor, säljer till en butik i närheten. Det går rätt bra, mina saker är omtyckta. Men mest av allt tycker jag om att arbeta i min trädgård. Min

Jag gör salvor och kryddor med mera av blommorna i min örtagård

Jag gör salvor och kryddor med mera av blommorna i min örtagård

permakulturodling har växt rätt mycket med åren. Vi har i grannskapet gått samman i ett kooperativ som har en gemensam distributionskanal och säljer våra produkter i ett par butiker i grannbyarna. Det är främst grönsaker, ägg, kyckling och honung. Vi hjälper varandra och odlar också gemensamt, det ger både glädje, nytta och gemenskap. Själv får jag nästan all min mat härifrån.

Nu har Enhets politik under 20 år mer och mer omdanat samhället och inte mycket är sig likt sen innan. Naturligtvis är det inte enbart Enhtets förtjänst. Tiden var helt enkelt mogen. Människor mår mycket bättre när hetsen har försvunnit. Borta är kanslan av att man klättrar på varandra, konkurrensen om jobb har försvunnit och tur är väl det. Med tanke på hur mer och mer robotar drivna av sol och vind har övertagit fler och fler arbeten. De stora bussarna som fanns förr är ett minne blott. Nu finns det bara mindre bussar som är ett slags mellanting mellan taxi och buss, naturligtvis är de förarlösa. Att transportera sig mellan hem och arbetsplats som vi ägnade mycket av vår tid till då, förr är en sällsynt syssla numer. Många yrkesgrupper har försvunnit, så för att göra något så behöver vi vara kreativa vilket har bevisats nu är något som gör människor glada och friska. Kreativitet är nog också det enda vi kan konkurera ut robotarna med fortfarande. Många jobbar hemifrån, men vill man inte det så finns speciella arbetslokaler decentraliserat, så att det inte ska behöva vara långt till en arbetsplats om man vill ha gemenskap. Därifrån kan man arbeta som anställd i vilket företag som helst egentligen som inte kräver enormt mycket speciella arbetsredskap, eller som egen. Dessutom behöver man ju inte så värst mycket redskap för att utöva människans specialitet, nämligen att tänka och uppfinna.
Nu äntligen har det tidiga 1900-talets filosofer som siade om en framtid då vi slulle kunna sluta jobba fått rätt: Ett citat av Ernst Wigforss (som var finansminister 1925-1926 och 1936-1949):
”Om målet med samhällsutvecklingen skulle vara att vi alla skulle arbeta maximalt voro vi sinnessjuka. Målet är att frigöra människan till att skapa maximalt. Dansa. Måla. Sjunga. Ja, vad ni vill. Frihet.” Nu, äntligen är vi här!

Författare: Monika Ågren

Annonser

Enhet är partiet som människor längtar efter

16 Jul

Dagens gästbloggare: Jens Jerndal – riksdagskandidat för Enhet

Förrförra veckans politiska och kommersiella pådrag i Almedalen var det största någonsin sedan 1968, då Olof Palme inledde traditionen. Långt över tre tusen evenemang var registrerade under veckan, ett genomsnitt av 400 om dagen. ENHET hade dagliga 10350407_10154471051125438_2157047345796277618_nframträdanden, och jag deltog i fem av dem. Så inledde vår lilla fronttrupp valkampanjen 2014. Det var verkligen en upplevelse, i synnerhet som det var första gången jag besökt Visby och Gotland, ett unikt stycke Sverige.

Men min starkaste upplevelse var det positiva för att inte säga entusiastiska mottagande vårt politiska budskap rönte bland så gott som alla vi pratade med.

Det är uppenbart att det finns ett starkt otillfredsställt behov hos svenska folket efter något helt annat än det de etablerade riksdagspartierna erbjuder idag. Det kommer tydligt fram hos de allra flesta människor jag pratat med i år, inte bara i Almedalen.

Jag ser klara tecken på att ett paradigmskifte är på gång i svensk politik, men varken politikerna eller media tycks förstå det. Och det gäller inte bara Sverige.

Undersökningar visar att hela 18 % av de svenska väljarna inte vet vad de vill rösta på i det kommande valet, eftersom det de erbjuds av de etablerade partierna inte övertygar dem. Och ändå tillhörde många av dem jag talat med inte ens den kategorin. De visste precis vem de skulle rösta på – ända tills de läste ENHETs lilla folder. Då visade det sig att de visserligen hade tänkt rösta 10489846_10154482106645438_2038433570558991977_nlikadant som tidigare, men att de i själva verket inte alls var nöjda med det partiets politik. Det var bara det att de inte kände till något bättre alternativ. Tills de fick höra om ENHET. Och som de sken upp! Det var en fröjd att se.

De påtagliga framgångarna för Miljöpartiet och FI på ena kanten, och för SD och liknande rörelser på den andra kanten, är utslag av det rådande missnöjet, men inget av dessa partier erbjuder vad de flesta innerst inne mest av allt söker och saknar och tycker är viktigast.

Jag tvivlar inte ett ögonblick på att ENHET seglar in i Riksdagen med flaggan i topp, om bara en liten del av alla dem som egentligen vill som vi, faktiskt röstar på ENHET. Enda problemet är att massmedia bara skriver om de partier som redan är i Riksdagen, och därför är det en stor utmaning att nå ut till tillräckligt många med vårt budskap för att säkra det antal röster vi behöver. Det krävs att 4% procent av väljarna röstar på oss för att vi skall komma in – det är mindre än en fjärdedel av de osäkra väljarna, men det handlar ändå om c:a 300.000 röster.

I EU-valet blev Enhet det 13:e partiet i röstetal. Förvisso ingen stor succé, tills vi betänker att vi inte gjort någon kampanj alls, inte hade valsedlar, och bestämde oss att delta bara en månad före valet. Riksdagsvalet den 14 september blir något HELT annat, och vi 10478181_10154474946815438_8797972867083942084_nhoppas gå förbi både Centerpartiet, Folkpartiet, Kristdemokaterna och Sverigedemokraterna i röstetal, och segla rakt och självklart in i Riksdagen.

Som jämförelse och uppmuntran vill jag berätta om det nya spanska partiet Podemos, som bildades bara fyra månader före EU-valet och trots det fick en miljon röster i valet och fem mandat i Europaparlamentet. Podemos har mycket gemensamt med Enhet, bl.a. basinkomsten. Detta är ett annat exempel på den starka medvind för det nya paradigmet och för Enhets idéer, som världen just nu upplever, och som jag förutspådde redan 2010 i min bok på engelska Paradigm Pulse.

Vill Du ha ett stressfritt, medmänskligt och rättvisare Sverige med grundtrygghet för alla och tid att umgås med både Dig själv, Dina barn och Dina gamla, ett Sverige med utrymme för kreativitet, egna småföretag och personlig utveckling, ett rikt, tryggt, friskt och fritt Sverige på människans, naturens och djurens villkor? – I så fall sprid vårt budskap till så många Du bara kan, och rösta sen på ENHET. Du kommer att var med och skriva historia.

Som världen ser ut idag, är en röst på ENHET den enda röst som inte är bortkastad! – Och jag menar det verkligen.

/Jens Jerndal

PS. Gör inte misstaget tro att ENHET saknar politisk och ekonomisk sakkunskap. Vi har många duktiga ekonomer och andra sakkunniga i våra led. Jag själv är en av dem med en jur. pol. mag. med nationalekonomi och statskunskap som huvudämnen och livslång praktisk erfarenhet av olika aspekter av ekonomi. Alla Enhets riksdagskandidater har lång praktisk yrkeserfarenhet från verkliga livet. Ingen av oss är karriärpolitiker på vänster/höger-skalan sedan skoltiden, som aldrig smakat på ett riktigt jobb.

 

Om mig själv:

Jens JerndalJag är är född och uppvuxen i Göteborg, men har inte blivit min hemstad trogen. Jag började tidigt resa utomlands, studerade juridik, nationalekonomi och statskunskap i Lund, Stockholm och Uppsala, och var svensk diplomat i 7 år med placering i Danmark och Pakistan. Därpå hoppade jag av för att bli investeringsrådgivare och fastighetsmäklare på Kanarieöarna medan jag studerade astrologi, parapsykologi och holistisk medicin. Jag grundade Cosmosofiska Stiftelsen i Stockholm år 1977 och blev efter studier i olika länder professor i holistisk medicin i Sri Lanka år 1987. Under en 2-årsperiod på 1990-talet bodde jag i Dalarna på norska gränsen nära Idre, där jag skrev boken VAKNA SVERIGE – FRAMTIDEN ÄR HÄR.

Har besökt 76 länder och hållit föredrag i 23. Mitt övergripande perspektiv på det omvälvande paradigmskifte som äger rum i världen just nu är grundat på en kombination av mina samhällskunskaper och min astrologiska expertis. Jag har skrivit om detta på engelska i mina senaste böcker CRACKING THE RAINBOW CODE (2009) och PARADIGM PULSE – SENSING THE SURGE OF CHANGE (2010). Jag är riksdagskandidat för Enhet.

Efter 20 år med Enhets politik, Anders lantbrukare. Del 2

15 Jul

Del 2.

Här kan du läsa del 1. 

När Anders blev klar med sina studier återvände han hem för att satsa på ekologisk produktion för den nära marknaden. Han ville främst leverera till de större städerna Linköping, Norrköping och Motala som vuxit och utvecklats rejält de senaste 10-15 åren. Här fanns det köpkraft och kunder! Men Anders ville vänta lite med att köpa ut sin far och istället började han småskaligt med att sikta in sig på de markplättar som hans far inte hade tid att ta hand om fullt ut. Här började Anders att hålla gräsbetesbaserad produktion av nöt, fjäderfä och får. I skogen lät han grisar beta. Han investerade även i biodling genom att ansluta sig till ett lokalt biodlarekooperativ som bistod med kunskap och materiel till goda villkor för sina medlemmar. Investeringarna skedde genom Crowd funding och genom att ansluta sig till den lokala kooperativa bytesringen där han bytte arbetstid mot materiel och livdjur. På detta sätt behövde han inte skuldsätta sig alls. När han kommit igång med produktionen började han marknadsföra sig genom ett östgötskt matkooperativ för närproducenter. Därigenom fick han många nya kontakter och kunder. Många medlemmar i bytesringen började även hälsa på honom för att köpa hans produkter. Slakten skedde på gården, ofta direkt i hagen, efter Enhets uppluckringar av lagstiftningen så att djuren inte behövde åka någonstans. Granngården hade satsat på ett litet slakteri som klarade hela byproduktionen. Perfekt för Anders del. Slaktaren kom till gården och avlivade djuren. Sen fick de åka till granngården för styckning och förädling. Sen levererades den färdiga maten till kooperativet direkt, eller tillbaka till Anders gårdsbutik.

Matkooperativet såg till att köpklubbar inne i städerna fick tillgång till Anders kött- och honungsprodukter. Han fick bra betalt och kooperativet som var icke vinstdrivande såg till att hålla nere mellanhandskostnaderna. Med tiden började allt fler kunder även komma ut och handla av Anders direkt på gården. Då fick han ännu bättre betalt. Han tyckte även att det var väldigt Eggmobile_and_flock_of_chickens_at_Polyface_Farmtrevligt att kunna se kunderna i ögonen, visa hur djuren hade det och berätta om sin verksamhet. Hans djur åt enbart gräs och följde holistiska förvaltningsprinciper han lärt sig på universitetet. Det innebar att toppjordarna på betesmarken ökade för varje år. Detsamma gjorde den biologiska mångfalden med ökat antal växtarter och insekter. Mer vilt kunde även ses på marken Anders jobbade med än på den hans far nyttjade till sitt plogbaserade jordbruk. Boskapen stängdes inne av portabla elstängsel som hölls igång av solpaneler. Anders flyttade dessa ”mobila hagar” varje dag så att djuren fick färskt bete och kunde leva mer som de skulle gjort i det vilda. Efter korna flyttade han in ägghöns som pickade larver och åt insekter som trivdes där korna lagt sin spillning. Vilka ägg det blev! Stora färgsprakande gulor och underbar smak som genererade nästan dubbla säljpriset.

5 år gick och Anders byggde sakta men säkert upp sin verksamhet på gården samtidigt som hans far amorterade sina skulder – bland annat genom arrendebetalningar från Anders som tjänade mer pengar nu. Eftersom Anders verksamhet var mer lönsam än hans fars, sett till den använda markytan, bestämde de att den skulle få allt mer utrymme på gården. Sakta men säkert minskade Anders far sin spannmålsodling och mer djur började beta på marken. Till slut kom de på att tanken att skaffa mjölkkor igen. Småbönderna i byn gick samman i ett lokalt mjölkkooperativ där de hjälptes åt att åka runt med mjölkningsutrustning och mjölka direkt i beteshagarna. Sen levererades den kyld och opastöriserad direkt till kunderna. Oftast via automater utsatta i Milking parlour 022livsmedelsbutiker. Äntligen kunde Anders far få jobba med mjölk igen och kunderna blev både fler och mer nöjda. Godare mjölk hade de aldrig smakat!

Efter 20 år med Enhets politik löste Anders ut sin far och sina syskon. Han tog ett litet lån för att göra det och beräknade att detta skulle vara borta inom en rimlig tid. Amorterings- och räntekostnaderna blev låga hos byns kooperativa bank som nyligen bildats. Hans far och mor bodde kvar i ett hus som de gemensamt uppförde på gården. De levde på basinkomst och medborgarlön samtidigt som de båda hjälpte till i lantbruket så mycket de ville och orkade. För det var ju himla trevligt nu med alla kunder som hälsade på och drängarna som Anders anställt som de kunde språkas med. En affär med fik hade även uppförts i byn dit de kunde åka för att träffa folk. En affär med fik… här ute på slätten? Det hade varit otänkbart för 20 år sedan. Men nu kunde byns innevånare köpa bananer och kläder utan att åka till staden. Kunderna blev fler och fler eftersom landsbygden så sakteliga började återbefolkas. Kvinnan som hade satsat på affären lyfte ju även medborgarlön och inkomstskatten sänktes ju kontinuerligt, vilket gjorde att hon klarade av ett sämre kundunderlag i början. Men det blev bättre och bättre för varje år. Att butiken uppskattades märkes på naturresursavgifterna i byn som gick upp lite när det visade sig att butiken var en tillgång för innevånarna. Hade ingen använt den hade ingen höjning skett, och hade den varit negativ för byn hade den bidragit till lägre markhyror.4710041129_107a78ec10

Anders var ordförande i den lokala partigruppen för Enhet och lärde ut hur markens ekonomi fungerar till nya generationer av landsbygdsbor. Inte minst sina egna barn som nu sprang runt på gården och hjälpte till med allehanda sysslor, när de inte lekte och gjorde hyss förstås. Mor och farföräldrarna hjälpte till att hemskola dem de dagar de inte gick i den kooperativa byskolan. Anders och hans fru hittade ett nytt intresse i fruktträd som de planterade i en av hagarna. De blir bra för bina, tänkte de och kalkoner skulle kunna gå mellan träden beta. Men den stora skörden från träden lär dröja. Men då ska det säljas färsk buteljerad äppelmust direkt till kund. Kanske bryggs det lite äppelcider också. Vem vet? Framtiden är vår och livet på den svenska landsbygden är härligt. Fler grannar, mer gemenskap, bättre inkomster och mindre utgifter.

Anders kommer aldrig att sluta försvara naturresursdelningsprinciperna och existenslinjen. Aldrig kunde han tro när han växte upp och såg sin fars olönsamma slit att han som vuxen skulle få ett så rikt, harmoniskt och tryggt liv på landet.

Läs gärna även om undersköterskan Margareta – om 20 år med Enhets politik. 

Författare: Jonas Lagander

Efter 20 år med Enhets politik – Anders, lantbrukare. Del 1

14 Jul

Del 1.

Här kan du läsa del 2.

Anders är en ung småbonde på Östgötaslätten. Han och hans familj har levt här så länge han kan minnas. Hans släkt har i generationer ägt hans gård, och även andra gårdar där kärleken gjort att hans släkt fått nya fotfästen i bygden. Men när Anders växte upp var det svårt för småbönderna att överleva. De hade krav på sig att producera allt mer till lägre pris. Och när de farmproducerade mer sjönk såklart priserna mer till följd av det utökade utbudet som blev följden. De var beroende av bidrag från EU för att klara lönerna till sig själva. Den globala marknaden pressade priserna alldeles för hårt. Inte minst de multinationella spannmålsuppköparna!

Småbönderna försvann, en efter en. Många små gårdar blev färre. Det var en negativ spiral som inte ville ge med sig. Det var ohållbart och Anders hade nästan börjat ge upp drömmarna om att överta sin fars gård som var värderat till ett så högt pris att han skulle bli skuldsatt för livet om han köpte ut sina syskon från den. Han skulle bli en torpare till bankerna istället för en fri lantbrukare helt enkelt. Hans far hade redan givit upp som mjölkbonde, ett liv han älskade, för att satsa på andra saker. Men han tjänade inte mycket mer pengar på det. Knappt bara så han klarade sig. Men bondelivet ville han verkligen inte ge upp. Inte Anders heller.

Men så hände något under Anders uppväxt som gjorde att han så småningom faktiskt kunde köpa ut gården till ett bra pris. Partiet Enhet kom i regeringsställning och genomförde en neutral skatteväxling från inkomster och kapital till naturresurser och ekonomiska privilegier. Anders hade varit skeptisk i början för han var inte så insatt i hur partiet tänkte kring det här. ”Beskatta mark… det måste ju vara dödsstöten för landsbygden”, tänkte han. Men så gick han till ett av Enhets lokala medlemsmöten för att lära sig mer. Efter det så bytte han åsikt. Faktum är att han gick med i Enhet och blev en lokal ungdomsaktivist. Vad Anders inte hade förstått innan var att allt värdeskapande i samhället höjer markvärdena. Och detsamma gör spekulationen på mark som sker via bankernas kreditgivning. Priset på mark sätts även utifrån vad den genererar för inkomster. Anders hade aldrig fått lära sig hur vare sig banker eller de ekonomiska lagarna kring markvärdet fungerar tidigare. Nu blev allt plötsligt glasklart för honom.

Eftersom hans fars mark erhöll EU-stöd gick priset upp på ett konstgjort sätt. Samtidigt drev bankerna upp priserna i hans bygd genom att låna ut samma mängd pengar till flera olika köpare som kunde tävla mot varandra i vem som kunde skuldsätta sig mest. Den mest kreditvärdige fick gården. Ofta var detta någon som redan ägde mycket mark sedan innan. Stor blev större. Anders förstod nu att hans livslånga skuldsättning till bankerna som skulle bli följden om han satsade på gården till stor del vore helt i onödan. Det var det politiska och finansiella systemet som tvingade in honom i denna boja, inte den fria marknaden. På marknadEnhetsmötet lärde han sig även skillnaden mellan markvärdena i städer och på landsbygden. Mark i städerna har minst 10ggr högre värde än på landet. Detta eftersom det finns ett högre välstånd i städerna, räknat utifrån tillgänglighet till arbeten, samhällsservice, tjänster, butiker och infrastruktur. Fler människor tjänar mer pengar i städerna, det vill säga marken genererar högre inkomster, än på landsbygden. På den platta Östgötaslätten där Anders bor får man åka en bra bit innan man når närmsta tätort. Landsbygdsbor betalar på grund av denna ekonomiska grundförutsättning mer skatt i förhållande till vad de får ut. Att kvitta ned skatter på arbete och kapital och istället beskatta markvärde skulle därför ge Anders en rejäl skattesänkning. Speciellt om han kunde komma på ett sätt att tjäna mycket pengar på liten markyta. Att arbeta var Anders inte rädd för. Det hade han gjort sedan barnsben ihop med sin far på gården och han önskade inget annat än att fortsätta med detta. Men på sitt eget sätt.

Så blev det också med tiden. Efter 10 år med Enhets politik började markpriserna att sjunka. Anders gick då på lantbruksuniversitetet – efter några år av ströjobb och resande efter gymnasiet då han bland annat besökte ekologiska lantbruk i utlandet via så kallad ”wwoofing” – och såg vilken fin effekt Enhets politik hade börjat få i det svenska samhället. Han var även Screen Shot 2013-06-12 at 8.30.58 PMordförande för en Enhetsförening på universitetet där han och hans vänner jobbade för att sprida partiets politik hos framtidens lantbrukare. Precis som förväntat steg markpriserna lite de första 10 åren eftersom inkomstskattesänkningarna medförde att marknaden tolkade det som att marken gav högre intäkter i och med att reallönerna höjdes och arbetslösheten sjönk i Sverige. Det blir så när markspekulationen blir allt mindre lönsam  och bankerna ges incitament att låna ut mer riskfyllt till företag som producerar välstånd istället. Under den perioden kunde många bönder amortera ned sina stora skulder. Bland annat Anders far. Senare kom prissänkningarna när inkomstskattesatserna börjat närma sig nollpunkten. Ju mer inkomstskatterna sjunker, ju mer går markhyrorna upp och de plockas ju in av staten via naturresursavgifterna. Men när det inte finns några inkomstskatter kvar… varför skulle någon vilja betala höga priser för en mark som kommer med en hög hyra/naturresursavgift? Svaret är att ingen vill detta, därför går markpriserna ned markant. Hög markhyra, men lågt inköpspris blir följden. I städerna går hyrorna upp rejält, men på landsbygden höjs de inte alls lika mycket. På vissa ställen inte alls!

Läs gärna även om undersköterskan Margareta – om 20 år med Enhets politik. 

Författare: Jonas Lagander

Vi kan inte blunda längre

12 Jul

Dagens gästbloggare: Jessica Jonsson

Vad händer med och i vår värld?

Den frågan verkar fler och fler ställa sig och missnöjet kring den värld vi lever i växer. Obalanserna och de sociala klyftorna i världen ökar. Makt, girighet och orättvisor tilltar på bekostnad av vårt mänskliga välmående! Vi är alla en del av detta och nu hoppas jag att vi fått nog av den politik som sätter ekonomisk tillväxt och prestationer högst på listan. Vi behöver inte politiker som tror på att högre krav och kniven hårdare mot strupen leder till positiva förändringar och ett bättre samhälle. Vi håller på att förgöra hela vår planet och nu är det dags för mänskligheten att vakna. Vi har alla ett ansvar och vi är delaktiga i att skapa den värld vi vill leva i. Jag tror att varje individ har en inre drivkraft och en vilja att på sitt sätt medverka till ett medmänskligt samhälle. Men tyvärr får allt för få chansen att blomma i det samhälle vi lever i nu.

Det vi behöver är politiker som är beredda på att tänka om och som inser att all förändring behöver börja inifrån individen själv. Politiker som tror på människan och som vågar tänka utanför ramarna för att skapa ett samhälle vi i nuläget bara drömmer om. Demokrati är inte att få möjlighet att rösta om vem eller vilka som ska hålla i piskan de näst kommande åren. Demokrati är att själv få möjlighet att göra sin röst hörd i de frågor som engagerar och berör.

Jag önskar inget hellre än att få leva i ett samhälle där människor, djur och natur står i fokus och en värld där de sociala klyftorna jämnas ut. Om vi ska lyckas skapa ett bättre samhälle och en mer medmänsklig värld så behöver vi satsa på hälsa och välmående framför ständig ekonomisk tillväxt. Vi håller på att stressa sönder både oss själva och våra barn och i stressens spår gror ohälsan och sjukdomarna föds.

Jag skulle vilja koppla detta till dagens situation i skola och förskola. Den plats där våra barn ska växa upp till trygga, harmoniska och tillitsfulla individer. Det vi vill ge våra barn är ett lustfyllt lärande, en sund självkänsla och en positiv framtidssyn ibarn undersökn en lugn och rofylld miljö. Men det som har hänt är att kraven för oss som arbetar med dessa barn ökar samtidigt som förutsättningarna försämras och barngrupperna blir större. Vi får mindre tid att se, bekräfta och känna genuin närvaro med våra fantastiska barn och elever. Dokumentationer, systematiskt kvalitetsarbete och mycket annat stjäl tid från det vi helst av allt vill göra… nämligen vara med barnen.

Min fråga till dagens politiker är således: Vilken kvalité är det egentligen som efterfrågas? Ni får kanske det ni frågar efter även om det inte är det som egentligen behövs för att leda samhället åt rätt håll!

Skoltrötta elever, röriga klasser, stressade lärare är ett faktum. Frågan är varför är det så och hur ska vi ändra på det? Om nu våra barn blir sämre inom vissa ämnen som anses viktiga i dagens samhälle och om fler och fler inte klarar av de krav vi har i skolan idag kan det då vara rätt att öka kraven ytterligare? Jag tror inte att hårdare läroplaner och kursplaner eller tidigare betyg och fler skolår är den rätta vägen till att väcka barns lustfylldhet och tilltro till sig själva som lärande individer. Jag har för länge sedan slutat tro på att mer av det vi redan har är rätt väg till förändring. Vi har idag ett skolsystem som tidigt lägger grund till konkurrens och jämförelse istället för samarbete och känslan av att duga som man är. Alla ska göra lika och bedömas efter samma mallar.  Vi har ett samhällssystem som tyvärr verkar handla mer om hur vi ska lyckas hålla pengar och ekonomi i rullning istället för hur vi ska hålla människor, djur och natur vid liv och god hälsa.

Den människosyn jag har innefattar en stor tilltro till oss människor i allmänhet och till barn i synnerhet. Vi vill gärna se barn som små individer och därför i stort behov av beskydd från oss vuxna som förstår bättre eftersom vi levt längre. Jag är inte alls säker på att det alltid är så enkelt.  Barnen har med sin enorma nyfikenhet, sin härliga lekfullhet, sin fina öppenhet och sin oförstörda ärlighet mycket att lära oss. De har en närhet till sitt hjärta och till glädje och lycka som tyvärr ofta mattas ut med åren.  I ett samhälle som bygger på kärlek och medmänsklighet skulle barnen vara våra stora läromästare!

Vad vi behöver är en ny politik och ett nytt tänk i förskola och skola för att börja bygga ett bättre och mer hållbart samhälle. Vi kan inte blunda längre! Vi behöver höja vår medvetenhet och börja fundera på i vilken värld och med vilka värden vi vill leva och sedan inse att vi själva är skapare av dessa.

Jessica Jonsson
Förskollärare, kandidat till kommunfullmäktige för Enhet i Norrköping

Fem skäl till varför Naturresursdelning är bra för människa, miljö och ekonomi

1 Jul

Dagens gästbloggare: Richard Danilda

Nordamerikas indianer reagerade på den vite mannens föreställning att en människa skulle kunna äga jorden. De såg det istället som viktigt och värdefullt att förvalta och bruka det arv de fått, för kommande generationer. Med Naturresursdelning uppnår vi ett ekonomiskt system som har denna idé i grunden, ett system för verklig hållbarhet, jämlikhet och rättvisa.

1. Fattigdomen. Ingen människa har skapat jorden och därmed har ingen enskild människa äganderätt till den. Därför har varje människa rätt till sin beskärda del av de oförädlade naturresurserna, eller att bli ekonomiskt kompenserad till motsvarande värde.
En skatt eller avgift betalas vid exploatering av våra gemensamma naturresurser. Den mest påtagliga är mark. Till det kommer det bergen ger i form av mineraler, olja och gas, förutom sten, grus och sand i sig. Vi har även luft- och rymdkorridorer, utsläppsrätter, jakt- och fiskekvoter och bandbredd. Vi delar alla på dessa naturresurser, de gåvor vi får från naturen. Jordens frukter skall tillkomma oss alla och i detta system finns alltså inte utrymme för att några få lever på den stora massan.
Fattigdomen utrotas.

grönt träd2. Klimat, miljö och ekologi. Hur ska vi lösadet här med klimatet? Det känns som att vi står handfallna inför detta. Det handlar endast om rätt styrmedel. Styrmedel för att främja de aktiviteter som kan vända på denna trend vi går mot med massutrotning av arter, temperatur- och koldioxidhöjningar med tillhörande naturkatastrofer och klimatflyktingar och en icke livbringande biotop och biosfär. Den absolut viktigaste åtgärden för att komma till rätta med detta är att lägga om produktionen av livsmedel från konventionell metod till en mosaik av regenerativa metoder. Jordbruket står för 50 % av klimatbelastningen och med metoder som Ekologiskt Kretsloppsjordbruk, permakultur, Holistiskt Betesbruk (Holistic Management) och en mängd andra, drar vi lätt ner koldioxiden från atmosfären till jorden och matjordslagret byggs återigen upp, själva kvittot på civilisationens status.
Det fina i detta är att med styrmedlet landskatt, som ju är den ena delen i Naturresursdelning (den andra är själva den ekonomiska Medborgarutdelningen, eller Basinkomst) blir det ekologiska det mest lönsamma och billigaste för konsumenten då få naturresurser nyttjas, i jämförelse med det konventionella som använder mycket av detta.
Jorden harmonieras i sina outgrundliga processer.

3. Fastighetsbubblor. De finansiella kriser vi återkommande har är ett resultat av bankers expansion av krediter över mark. Vid ett system av landskatt kommer affärsbankerna att bli hänvisade till den produktiva sektorn istället, där de skulle göra någon nytta. I det nuvarande systemet låter vi oss bli bakbundna genom stora skulder och mycket stress.
Ingen kan nyskapa jordyta i en fabrik utan den som finns måste räcka till alla. Och om ett fåtal tillåts monopolisera jorden kommer de ha möjlighet att i princip beskatta oss andra via vårt behov av naturresurser (som mark till boende) för vår överlevnad.

När samhället utvecklas ekonomiskt stiger markvärdena vilket gör att markspekulationen tilltar vilket återkommande utlöser ekonomiska kriser (likt 1990 och 2008) och vidare fastlåser mark som borde tillgängliggöras för samhällets bästa. Därtill ökas boendehyror och markarrenden till fördel för de som äger mark. Med markvärdesavgiften på plats kan vi avskaffa alla hyresregleringar och tankarna om nya miljonprogram och de kommer ersättas av marknadsmässiga bostäder till korrekt prissättning. Samtidigt behöver ingen bestraffas ekonomiskt för att denne renoverar sitt hus eller bygger ett nytt då endast marken belastas med en avgift, inte förbättringen av den.
Vi ser en ekonomi i balans och resiliens.

4. Optimalt nyttjande av naturresurserna. Mineralavgifter, fossila avgifter, avgifter för fisket osv. Det som åläggs en avgift hämmas. Istället för att lägga det på arbetet, vilket skapar arbetslöshet, kan vi lägga det på den tidigare nämnda exploateringen av de gemensamma naturresurserna, vilket då kommer att underblåsa en utveckling mot återvinning, återbruk och cirkulationsekonomi. För naturresursen mark blir effekten att städer kommer förtätas, byggas på höjden och solpaneler och vertikalodlingar på och i husen kommer bli mer vanligt som exempel. Inga tomma ytor kommer finnas kvar som idag. Dessa suger idag endast åt sig ökat markvärde genom andras strävanden och tillför inget av värde i sig. Redan nyttjad mark kommer användas optimalt.

Fler kommer välja att flytta ut på landsbygden, för nu finns alla möjligheter till det. Det blir mycket billigare än idag och väldigt mycket billigare än att bo i staden. Dessutom, med utflyttningen kommer arbetstillfällena att bli fler och samhällsservicen blomstra och maten kommer att produceras väldigt nära och ekologiskt, av fler människor.
Subventionerna till jordbruket upphör. Mark som ligger outnyttjad går antingen tillbaka till vildmarken och understödjer därmed den biologiska mångfalden, eller nyttjas istället till produktion av mat.

Vi når det verkligt hållbara samhället.

hands earth edited5. Nyckeln till alla globala och lokala utmaningar. Vår generation är den första som ser och börjar förstå vad det är som håller på att hända, med klimatet, inom ekonomin och i de bakomliggande processerna inom marknaden och ifrågasätter nu de rådande systemen vi byggt upp.

Detta system, med landskatt som huvudfinansiering av ett land, är allmänt erkänt inom den nya akademiska rörelsen ”Klimatekonomi” som det enda system som sluter cirkeln i en växande ekonomi och med ökad sysselsättning samtidigt som vi skyddar den biologiska mångfalden, vildmarken och naturresurserna. Det får också stöd av de förnämsta ekonomerna (och upplysta politiker, filosofer och andra kändisar) sedan ett par sekler (se nedan), senast av en svensk nationalekonom för bara några veckor sedan (Stefan Koch http://www.etc.se/ekonomi/fastighetsbubblan-sa-fungerar-den). Norge kom ut med en statlig rapport för några månader sen som klart och tydligt hävdar detta (http://www.regjeringen.no/nb/dep/kld/dok/nou-er/2013/nou-2013-10/17/6/7.html?id=734655), för att nämna ett axplock.
Det skattesystem vi idag har är direkt skadlig för ekonomin, vilket vi med lätthet kan se då nationer, företag och enskilda människor faller och då klimatet löper amok. Det är dags att nu ta ansvaret, ta de rätta besluten och agera!

 

Richard Danilda, riksdagsledamot Enhet

 

Ett axplock av Landskattens förespråkare genom tiderna:

 

Nationalekonomer:
John Locke, Adam Smith, John Stuart Mill, David Ricardo, Henry George, Fred Harrison, Mason Gaffney, Michael Hudson, Fred Foldvary, Dan Sullivan, Paul Samuelson Nobel laureate in Economics 1970, Joseph Stiglitz Nobel laureate in Economics 2001, Milton Friedman Nobel laureate in Economics 1976, Franco Modigliani Nobel laureate in Economics 1985, Robert Solow Nobel laureate in Economics, 1987, James Buchanan  Nobel laureate in Economics 1986.

 

Politiker och filosofer:
Abraham Lincoln. Thomas Jefferson, Albert Einstein, Mark Twain, Thomas Paine, Lev Tolstoj, Winston Churchill, Michail Gorbatjov, Sun Yat-sen, Ralph Nader, Voltaire, Thomas Carlyle, Ralph Waldo Emerson, Theodore Roosevelt, Dwight D. Eisenhower…

 

Svenskar:

Anders Wijkman https://www.youtube.com/watch?v=XNcD9wjRB2M

Stefan Koch, Nationalekonom: http://www.etc.se/ekonomi/fastighetsbubblan-sa-fungerar-den

Lars Wilderäng (Cornucopia?) skrev om landräntan: http://cornucopia.cornubot.se/2014/02/landrantan-aterstalld-i-england-och.html?showComment=1392384553541#c3743882276107779578

 

Norska statliga rapporten:

http://www.regjeringen.no/nb/dep/kld/dok/nou-er/2013/nou-2013-10/17/6/7.html?id=734655

Citat: ”Ett välkänt resultat från skatteteorin är att skatt som korrigerar för externa kostnader bör vara statens första inkomstkälla.(Anm: exempel: om man släpper ut något som skadar omgivningen får man betala dyrt för det). Sådana skatter skapar önskade justeringar som förbättrar ekonomins funktionssätt. Men sådana skatter är sällan tillräckliga för att finansiera statliga utgifter och jordräntesskatter bör vara intäktskälla nummer två. (Anm: Jordränta är en inkomst som uppstår genom att naturen och omgivningen har ett överflöd, att naturen och omgivningen arbetar åt markägaren. Blotta närvaron av en affär, en busslinje, en skola eller av antalet andra hus, som exempel, höjer jordräntan). Jordräntesskatter skapar i teorin inga vridningar, och påverkar inte effektiviteten i ekonomin. Det är först när potentialen för externalitetskorrigerande skatter och jordräntesskatter utnyttjas fullt ut som staten ska införa andra skatter (moms, skatt på arbete, etc.) eftersom dessa är skatter som skapar oönskade ändringar och påverkar ekonomin negativt.”

Att notera är att skattetrycket inte ökar, det förskjuts bara till andra poster.

 

Värdefulla hemsidor:

http://www.henrygeorge.org/

http://www.earthrights.net/

http://www.earthsharing.org.au/

http://savingcommunities.org/issues/landtrust/

http://www.masongaffney.org/

http://www.landskatt.se/

http://www.sharetherents.org/

 

En ekonomihistorisk timeline:

http://cdn.knightlab.com/libs/timeline/latest/embed/index.html?source=0AgkmdARiJ_Q_dG5lWVVMMnBJZFFCUjdHVXBOb1piWEE&font=Bevan-PotanoSans&maptype=TERRAIN&lang=en&height=650

 

Läs om:

Landskatt i stad: http://mobile.sightline.org/2014/06/10/to-revitalize-downtowns-tax-land-speculation/

Landskatt och landsbygd: https://enhetsblogg.wordpress.com/2014/05/11/landskatt-for-en-levande-landsbygd-vildmark-klimat-och-ekonomi/

Landskatt och jordbruk:

https://enhetsblogg.wordpress.com/2014/05/02/landskatt-och-jordbruk/

Introduktionsserie om 3 delar om landskatt, basinkomst och Naturresursdelning: https://enhetsblogg.wordpress.com/2013/09/16/landskatt-enhets-system-for-hallbarhet-rattvisa-och-jamlikhet/

Grunderna i geoklassisk ekonomi: https://enhetsblogg.wordpress.com/?s=lagander&submit=S%C3%B6k

Visionen om ett samhälle baserat på Naturresursdelning och basinkomst, 2 delar: https://enhetsblogg.wordpress.com/?s=lagander&submit=S%C3%B6k

Landstiftelse kan även införas kommunalt och är ett sätt att neutralisera problemen med den enskilda jordräntan, utan landskatt: http://savingcommunities.org/issues/landtrust/

 

Titta på:

Kort introduktion landskatt: https://www.youtube.com/watch?v=sTxyNQ0ea-k

30 min intro landskatt: https://www.youtube.com/watch?v=1pYSsME_h7E

Introduktion till hur de hela hänger ihop: https://www.youtube.com/watch?v=XL3n59wC8kk

Hur de hela hänger ihop: https://www.youtube.com/watch?v=5fbvquHSPJU

Landskatt och stad: https://www.youtube.com/watch?v=jFQgOy-5Tng

Landskatt och jordbruk/landsbygd:

https://www.youtube.com/watch?v=TTiVS2lhMuY

Om hur inkomstskatten flyttas från fattig till rik: https://www.youtube.com/watch?v=6ZkfmY1PMng

 

Om Richard:Richard Danilda

Jag är riksdagskandidat för Enhet. Är aktiv i och arbetar för Svenska Biodynamiska Föreningen på deltid och odlar för husbehov hemma.

Jag är övertygad georgist och mitt främsta mål är den balanserade organisationen av jorden. Jag befinner mig helst på landsbygden och i naturen och arbetar för att vända den urbaniserade ekonomiska likriktningen. Jag brinner särskilt för att åter sätta gården i centrum för människors existens, den plats som fortfarande är lika viktig som den alltid varit.

%d bloggare gillar detta: