Arkiv | augusti, 2014

Enhet välkomnar PP i debatten om Basinkomst

29 Aug
Att Piratpartiet äntligen kommit ut som medborgarlönsförespråkare är välkommet. Deras grundideologi med kunskap och immateriella tillgångar som marknadsallmänningar stämmer väl överens med att ”livet” i sig inte ska villkoras av en paternalistisk statsapparat som ska avgöra om livets nödtorft ska ges dig, eller inte. Vi i Enhet applåderar Piratpartiet för deras nya linje.

Vad Piratpartiet dock saknar är en finansieringslösning som inte slår mot samhällsekonomin. En medborgarlön/basinkomst kan nämligen inte finansieras med skatter på arbete och kapital. Dels kommer opinionen inte att tillåta det, dels kommer de kunskap finansieringskattehöjningar som krävs snedvrida marknaden för mycket. Av denna anledning har frågan om basinkomstens finansiering vanligen sammankopplats med de skatter som snedvrider marknaden minst – skatter på jord och ekonomiska privilegier. Detta faller väl ut i linje med Piratpartiets grundideologi att snedvridande monopol inte är önskvärda i en fri marknadsekonomi och ett fritt samhälle. Men varför begränsa den tanken till endast kunskap och immateriell rätt, Piratpartiet?

Vi i Enhet har anammat en ”Existenslinje” där skatter på ekonomiska orättvisor används för att finansiera en basinkomst för alla medborgare i Sverige. Genom att omvandla riktade bidrag och avdrag till en generell basinkomst samtidigt som vi kvittar ned inkomstskatter och moms på ekologiska varor med hjälp av naturresursavgifter skapar vi inte bara ett enkelt, rättvist och frihetligt trygghetssystem utan även en friare marknadsekonomi där våra företag ges bättre möjlighet att skapa ett hållbart välstånd för Sverige.

De neoklassiska idéer som styrt finanspolitiken sedan 80-talet har grundlagt ekonomiska klyftor mellan människor och ödelagt stora skog höstdelar av vår natur. Vi i Enhet anammar istället en geoklassisk finanspolitik där våra naturliga allmänningar står i centrum och där den som profiterar passivt på andras arbete via ekonomiska privilegier eller förstör naturen får betala skatt – men den som genom arbete eller fritt företagande skapar välstånd åt samhället får behålla frukterna av sina insatser själv. Värdet av våra gemensamma allmänningar fördelar vi sedan som basinkomst till medborgarna. Vi ser denna ekonomiska naturresursdelning som en självklar utveckling av vår svenska allemansrätt.

Existenslinjen betyder att Sverige optimeras för trygghet, frihet och materiellt välstånd på naturens och människans villkor. Piratpartiets nya intresse för basinkomst är välkommet. Låt oss hoppas att fler nu ser fördelarna med denna viktiga reform.

Jonas Lagander,

riksdagskandidat för Enhet

 

DEN GRÖNSKANDE DALEN SOM VISSNADE – En allegori om vårt samhälle

20 Aug

10371587_10203405294111950_2831413943661865167_nDet var en gång en vackert grönskande dal i fjärran. Små och stora växter levde tillsammans i frid. Dalen var allas. Alla fick så mycket vatten och solljus de själva behövde och de fick utrymme att växa sig starka och friska, i sin egen takt och på sitt eget sätt. Luften och jorden var allas.

Men en dag så tänkte de stora Tallarna och Granarna att de som faktiskt var lite större borde ha lite mer rätt att bestämma i dalen. Tallarna tyckte att de som ändå hade lite bredare stammar borde få bestämma. Granarna tyckte att de som ändå hade lite fler grenar borde få bestämma. Granarna och Tallarna stämde upp till möte i dalen och samlade alla de övriga växterna.
”Om ni väljer att vi ska få bestämma, så kommer ni få massor av friskt vatten” sa Tallarna.
”Om ni väljer att vi ska få bestämma, så kommer ni att få massor av härligt solljus” sa Granarna.

De övriga växterna i dalen blev lite förbryllade men tänkte att om Granarna och Tallarna hade ett behov av att få bestämma så fick de väl göra det. Vatten och solljus skulle de ju få ändå. Vattnet och solljuset var ju allas.

Rösten föll på Tallarna. Nu skulle alla dalens växter få hur mycket vatten de ville. Men efter en tid så tänkte Tallarna att de inte bara kunde ge ut vatten till alla hur som helst utan att de faktiskt hade förtjänat det. Vem skulle förtjäna vattnet mest? Tallarna samlade åter till stormöte i den stora dalen och berättade för växterna att de skulle få börja arbeta för Tallarna. De skulle få börja samla in vatten. Och för varje del vatten de gav till Tallarna så skulle de själva få behålla en liten del.

Det började arbetas för fullt ute i dalen. Alla växterna hämtade vatten till de stora Tallarna. Det blev mindre och mindre vatten ute i den stora dalen även om växterna fick behålla lite vatten. De små växterna som inte riktigt hade samma förmåga att hämta vatten vissnade och dog och många av de mellanstora växterna hade inte längre samma kraft att växa. Vissa av de större växterna som ändå hade mer tillgång till vatten började låna ut vatten till de övriga växterna men krävde då att de skulle betala tillbaka vattnet med ränta. Till en början tyckte de övriga växterna att det lät som en toppenidé men när det blev torka så krävde de stora växterna samma ränta, ibland högre ränta. De skuldbelagda växterna slet hårdare och hårdare. Flera av dem lånade mer vatten för att kunna betala räntan. Många av dem dog.

De stora växterna började förstå faran. De förstod att de var tvungna att kräva sin rätt till marken. Björkarna, Asparna och Alarna gick till Tallarna och bad dem att få helt egna markområden. De var trots allt så stora att de behövde egen mark och det var trots allt Björkarna, Asparna och Alarna som försåg Tallarna med mest vatten.

Sagt och gjort. De större träden fick sina egna markområden. De små växterna fick flytta på sig.
Det rådde nu stor depression i den stora dalen. De stora växterna växte sig större. De små och även mellanstora växterna hade det mycket svårt.grönt träd
”Vi hinner inte samla så mycket vatten till er” sa Syrénerna till Tallarna. ”Vi måste ta hand om våra små skott och ge dem av vårt vatten annars så dör de.”
”Ni får lämna bort skotten till hagen där borta. Några av er får ta hand om dem åt er medan ni samlar vatten åt oss” svarade Tallarna ”annars så får ni inget vatten alls!” Syrénerna som givetvis inte ville dö och som givetvis inte ville att deras små nya skott skulle dö gjorde som Tallarna sa.

Alla i dalen såg att det här inte alls var hållbart men alla var så rädda att inte få sin egen ranson av vatten. Många gick och klagade och sa att ”Vi skulle ha röstat på Granarna istället!”

Fyra år senare samlades det åter till stormöte och Granarna skällde ut Tallarna. ”Ni är inte kloka! Vi är mycket smartare!” ”Rösta på oss istället!” sa Granarna till dalens växter. ”Vi ska fixa det här!” Granarna lovade guld och gröna skogar. Hela dalens växter jublade och röstade på dem istället. Björkarna, Alarna och Asparna var dock inte fullt lika nöjda. De hade det bra på sin egen mark och de levde gott på räntan som de fick av de övriga växterna.
”Vi ställer inte upp på det här” förklarade de för Granarna. ”Om ni tänker dela vår mark och vårt vatten med andra så slutar vi att förse er med vatten och flyttar härifrån.”

Granarna insåg att det vore en katastrof, så guldet och de gröna skogarna rann så sakteliga ut i den torra sanden och ordningen förblev som den hade varit under Tallarnas stormaktstid. Dalens grönska var nu inte längre lika grönskande. Stora markområden låg helt öde. Och i de områden där det fortfarande fanns liv levde växterna i stor desperation och rädsla. De blev sjukare och sjukare. Svagare och svagare.

Men så en morgon vaknade en av Solrosorna. Hon hade drömt en dröm om en möjlig framtid där alla växterna i dalen hade samma rätt till allt de behövde för sin överlevnad. En dröm om att marken, solen, vattnet och vindarna tillhörde dem alla och att de därför skulle dela på allt tillsammans. Ge var och en vad de behövde ifrån deras gemensamma jord för att överleva.

Solrosen talade med Kaprifolen och med flera av dalens övriga blommor. Det visade sig snart att de alla hade drömt exakt samma dröm. Med stor rädsla, men också med stor övertygelse, beslutade de sig för att göra allt de kunde för att få de övriga växterna i dalen att förstå de alla var lika värdefulla och därför inte behövde arbeta för de stora växterna för att förtjäna sin rätt till överlevnad. Många av de övriga växterna kunde inte tro att det var sant eller ens möjligt. De kunde inte se sitt eget värde. Men fler och fler började förstå att de alla var lika betydelsefulla och värdiga till ett blomstrande liv. Till sin egen existens. Det skulle bli en lång och krokig resa men med ett vackert och lyckligt slut.

Sanna Nova Emilia
– För Enhet, Basinkomst och ett mer medmänskligt samhälle

Läs mer om basinkomst och existenslinjen. Följ oss också gärna på Facebook. 

10599700_10203405309992347_1062634585520270258_n

Existenslinjen med basinkomst – en övergripande hälsoreform

6 Aug

En ny rapport av Hjärt- Lungfonden visar att ekonomisk stress – att inte klara oförutsedda utgifter –ger mer än dubblerad risk förräkningar

hjärt-kärlsjukdom och förtida död.

Statistik från SCB visar att ca 1,3 miljoner svenskar lever under den här typen av ekonomisk stress, med svårigheter att klara oförutsedda utgifter.

​- ​Samhället behöver se till att alla människor har lika goda förutsättningar, menar Ulrica Klettner, kommunikationschef på Hjärt-Lungfonden.

Det står helt klart att alla människor inte har samma förutsättningar. Stressen i samhället tycks öka alltmer – de som har ett jobb jobbar som bara den, samtidigt som en halv miljon människor står utan arbete och långtifrån alla människor har den grundläggande ekonomiska trygghet de behöver i livet. Det är dessutom ohälsosamt både att arbeta för mycket och att inte få arbeta alls, inte minst att inte få ingå i ett socialt sammanhang som arbete många gånger innebär för människor.

Vi har trygghetssystem som skapar mer lidande än trygghet hos människor. De är konstruerade efter föreställningen att alla ska ha ett heltidsarbete. De politiska lösningarna som ofta presenteras i Sverige utgår ifrån arbetslinjen där det gäller att ständigt skapa nya jobb. Det som det sällan talas om är att det är omöjligt att skapa tillräckligt med nya jobb för att sysselsätta alla människor, då existerande jobb försvinner i allt snabbare takt genom robotiseringen och datoriseringen. Denna utveckling uppmuntras för övrigt av skattesystemet, som gör det lönsammare att avskeda människor och låta maskiner och datorer ta över. Det betyder allt fler arbetslösa, allt fler i meningslösa men kostnadskrävande beredskapsjobb, och allt fler på olika former av behovsprövade och administrativt krävande bidrag. Det betyder också att allt fler hålls sysselsatta i en konstgjord arbetsmarknad som inte producerar något någon behöver eller vill ha, med arbeten ingen vill göra, men som kostar en massa pengar och gör allt fler människor frustrerade, stressade, otillfredsställda och olyckliga. Det behöver inte vara så.

vilagräsetEn basinkomst, dvs en summa varje månad som är villkorslös och betalas ut till alla myndiga medborgare, skulle vara en gedigen lösning för att få bukt med människors ekonomiska stress. Det skulle även kunna ge flera andra dynamiska hälsoeffekter. En sådan är minskad ohälsa till följd av stress och dåliga arbetsförhållande och arbetsskador. Människor skulle kunna ägna sig mer åt det som känns meningsfullt. En upplevelse av meningsfullhet i livet är mycket viktigt för att skatta god hälsa. Det skulle också möjliggöra för varje individ att få balans mellan sysselsättning och vila.

Befolkningens mentala skick skulle få positiva ekonomiska konsekvenser både genom minskade kostnader för sjukvård och genom minskad sjukfrånvaro och ökad produktivitet, oavsett om denna återspeglas i bruttonationalprodukten eller bidrar till den socialt viktigare dolda ekonomin. Människor skulle helt enkelt kunna ”ladda upp batterierna” utan att ha en sjukdomsdiagnos, när de ”gått i väggen” eller känner sig slutkörda. Allt detta är mycket viktigt i ett samhälle, för att människorna ska må bra och därför också kunna hjälpa varandra, och även bli mer produktiva. Det handlar om livskvalitet som inte kan mätas i pengar, men som ändå automatiskt brukar leda till en förbättring av den s.k. ”bottom line”, dvs. företaget Sveriges vinst.

Vi anser att samhället behöver överge arbetslinjen till förmån för existenslinjen. Livet är mer än arbete och vi har alla värde som människor bara för att vi existerar, oavsett om vi har ett betalt jobb och presterar mätbara ekonomiska resultat eller ej.SaraJens

 

Sara Hamidi Widén, riksdagskandidat och styrelseordförande i Enhet

Jens Jerndal, riksdagskandidat och kommunikatör i Enhet

 

Enhets politik är friskvård

4 Aug

Inte bara det att Enhet har en fantastisk vision om en bättre värld för människor, djur och natur, och ett partiprogram som ger lösningar på hur vi ska gå tillväga för att skapa detta. Enhets politik är också i sin helhet friskvård, kan det finnas bättre samhälle att leva i än ett som är friskvård? En del undrar om vi verkligen har råd med Enhets politik, men jag undrar istället har vi råd att låta bli att manifestera detta partiprogram?

Så vad grundar jag min åsikt på att Enhets politik är friskvård?

1. Enhet står för ett människovänligare samhälle, där människans existens sätts i centrum. Var på Enhet har antagit Existenslinje som en lösning istället för den rådande arbetslinjen. Alla prognoser visar på att fler och fler arbeten kommer försvinna i och med att så mycket datoriseras och många arbeten utförs av robotar. Så istället för att skapa onödiga och konstruerade arbeten, lägger vi dessa resurser till människors möjlighet till en friare existens. Där var och en har rätten att forma sitt liv som var och en önskar, utan att det 10537755_10152514389950376_2326746993630541137_nblir på bekostnad av någon annans samma rättighet.

2. Basinkomst är en av Enhets grundpelare, där alla människor ges en ekonomisk grundtrygghet. En rättighet som står inskriven i FNs deklaration om de mänskliga rättigheterna. Vi kommer med basinkomst kunna eliminera den ekonomiska otryggheten och stress som råder runt detta, oavsett vilket skede du är i livet. Vi tror att med detta kommer människor bli mer harmoniska och välmående. Vilket i sig kommer leda till många goda effekter i vårt samhälle och då även på den ekonomiska fronten. Vi kan ju spekulera hur mycket mindre sjuka välmående och trygga människor kommer att bli, alltså så minskar vi kostnaden för sjukvården. Människor kommer bli kreativare och många som idag inte ges möjlighet till att skapa sina egna arbeten, kommer själva orka och våga ta steget att skapa och förverkliga sina egna drömmar. Arbeten som ger mening och glädje, vilket i sin tur ger ännu mer välmående människor. En känsla av meningsfullhet i livet är en viktig faktor till att uppnå och bevara en god hälsa. Vi tror att i grunden vill människor skapa och fylla en funktion, och troligtvis kommer många även vilja arbeta mer ideellt då de inte hela tiden måste tänka på sin överlevnad. Ett humanare samhälle får alltså sin grogrund i ett basinkomstbaserat samhälle. Många som idag inte ges möjlighet att stanna hemma med sina barn, kommer välja att göra detta. Vi vet att barns anknytning under de tre första åren är av stor vikt för deras utveckling. Den är känsligast runt ett års ålder då många av dem gör sin debut på förskolan. Självklart är detta en valmöjlighet och upp till varje förälder att själv välja. Basinkomst skulle innebära att man kan slopa studielån, som man sedan skall dras med hela livet för att betala av. Inga pensionärer skulle behöva försöka överleva på existensminimum. För självklart gäller vår existenslinje och basinkomst även dem.

3. Det ska kännas tryggt att få åldras enligt Enhets vision om ett humanare samhälle. Där äldreomsorgen ska utgå från vad som är livskvalitet med hänsyn till varje individs behov och önskan. Vill man bo hemma, ska man få det, vill man komma till ett äldreboende så ska det vara möjligt. Ett äldreboende där personalen har tid och orka att ge de boende en stimulerande och livsbejakande tillvaro. En äldreomsorg där man har tid att sitta ner och samtala – en stund av närhet och närvaro.

4. Enhet vill skapa en skola som barn, lärare och övrig personal älskar att gå till. En skola som bygger på individens behov, med kunskap för självkännedom för utvecklandet av självkänsla. Kunskap inför livet. En skola som bygger på att bejaka kreativitet och barns nyfikenhet att lära sig nya saker Där lärare avlastas och ges möjlighet att vara de pedagoger de är. Barn som mår bra mobbar inte, även om barn också påverkas av sin hemmiljö skulle detta var ett steg för en mobbningsfri miljö. Ekologisk och näringsrik mat.

5. Ekologiskt är i Enhets politik en självklarhet. Att stödja ekologisk odling och att det blir fördelar både för dem som odlar och de konsumenter som väljer ekologiskt. Det finns många studier som visar att vi får ett bättre allmäntillstånd av ekologiskt odlad mat.

6. Miljöfrågor och en ekologisk omställning där vi gör allt för att värna och ta hand om den värld som vi existerar i. Att vi inte utarmar den jord som föder oss utan behandlar den varsamt och med kärlek. Självklart så skall vi göra allt vi kan för att eliminera utsläpp och miljöförstöring. Jag tror även människor som mår bra och som har mindre stress i tillvaron orkar att ta sitt ansvar att vara mer miljömedvetna och se till att göra det var och en kan.

7. Ett ekosystem i balans och harmoni mellan så väl människor, djur som natur. Tänk om vi fick till ett fungerande ekosystem som är i total samverkan med allt. Vilken värld skulle inte det vara att existera i. En existens som är friskvård i sin helhet.

8. Vi anser att varje myndigperson ska ha möjlighet att påverka beslut genom att själva kunna rösta i samhällsfrågor. En form av direktdemokrati som komplement till dagens representativa demokrati. En människa som känner sig delaktig, har ansvar och egenmakt upplever trygghet och välbefinnande. Vilket i sin tur är viktiga faktorer för en god hälsa.

9. Vi är självklart för nolltolerans gällande mobbning och utanförskap. Vi vill vara delaktiga i att skapa ett samhälle där alla känner sig trygga och harmoniska. Där vi människor har tid för varandra. För vi behöver alla få känna oss sedda och att någon lyssnar till oss. Ett medmänskligare samhälle som är friskvård.

10. Jag ber er nu att blunda och känn in detta samhälle och hur det i sin helhet är friskvård.

Detta är några exempel på varför jag anser Enhets politik är friskvård. Jag tror även att det kommer tillkomma många positiva effekter när vi väl är där som vi kanske inte ens förväntat oss eller räknat med. För vi kan ju förstå hur allt i detta kretslopp påverkar varandra och effekten blir att allt blir bara bättre och bättre.10254985_10152287629910376_5743470754472149817_n

För mig finns inget alternativ i valet 2014. Det är dags att tänka nytt, det är dags att tänka Enhet.

En trygg människa är en rik människa.

Hasse Nyander
Riksdagskandidat Enhet

%d bloggare gillar detta: