Archive by Author

Om Kaordisk Enhet

23 Dec

Vi lever i en föränderlig värld där samhällsutvecklingen går framåt i en rasande snabb takt. Detta speglas också i våra företag och organisationer. Det går att se att vi lämnat ett paradigm och börjat färden in i ett nytt – där samverkan och självorganisering är bärande delar. Samtidigt lever många människor kvar med en uppfattning om att den hierarkiska strukturen fortfarande är normen. Många organisationer garderar sig genom att leva med ena foten i det gamla och andra foten i det nya som ofta innebär osäkerhet och förvirring. Det är viktigt att veta åt vilket håll man vill sträva åt och vilka organisationsmodeller man vill klippa banden till. I följande text beskriver vi några av det nya paradigmets organisationsprinciper som bygger på det kaordiska synsättet – balansen mellan kaos och ordning.

Begreppet Kaordisk och partiet Enhet

Begreppet kaordisk bygger på två ord – kaos och ordning, och användes först av Dee Hock 1993 som en beskrivning av den karaktär som präglar framtidens organisationer, bland annat hans egna organisation Visa. Ordet reflekterar spänningen som finns i det skapande moment som enligt forskning i kaosteori och komplexitetsteori definierar alla levande system. Hocks vision bygger på hans erfarenhet av hierarkiska organisationer som enligt honom förtrycker kreativitet och utveckling:

“De höll på att bli ett offentlig hot, i motsats till den mänskliga anden och destruerande av biosfären. Jag var övertygad om att vi var på gränsen till en epidemi av institutionellt misslyckande.” Dee Hock

Hocks idéer utvecklades till en beskrivning av grundprinciper och processer för hållbara, utvecklande organisationer. Många av de värderingar och principer beskrivna i Hocks arbete finns redan i Enhets vision och org lövvärdegrund. Idémässigt ligger Enhet på framkanten av paradigmskiftet/omställningen som pågår. Det kaordiska sättet att uppfatta vår organisation är ett sätt att förverkliga vår vision om “den bättre värld vi vet i våra hjärtan är möjlig” (Charles Eisenstein).

Brister det i Enhets organisationsplan idag? Båda ja och nej. Den nuvarande organisationsplanen innehåller de flesta strukturella aspekter som behövs för att medlemmar kan orientera sig i Enhets verksamhet. Det finns olika arbetsgrupper där medlemmar kan engagera sig, tillsammans med stadgar och partiprogram som regelverk – en gedigen beskrivning av vad vi gör. Det som brister är våra gemensamma synsätt på organisationen, som behöver uppdatering. Ett av målen i en organisationsuppdatering är att förtydliga, fördjupa och förstärka förståelsen för hur vi arbetar. Främst i det avseendet är våra relationer, inte bara hur vi förhåller oss till varandra, utan även vilka möjligheter vi har att vara medskapare i Enhets verksamhet.

Enhets expansion har belyst det faktum att Enhet befinner sig i en situation där organisationens värdegrund och vision inte står i harmoni med en de facto upplevelse av en centralstyrd organisation. En typisk hierarkisk organisation som fundament har aldrig varit målet för Enhets utveckling. I det avseendet finns det behov om att möjligöra den inneboende potentialen av Enhets vision och värdegrund genom att utveckla våra sätt att uppfatta hur vi engagerar oss.

Det kan vi utveckla och förstärka genom att sikta på att bli en medveten, lärande organisation som dynamiskt fördjupar vår förståelse av våra syften, principer och praxis. En sån fördjupning bygger på kvalitén i relationer och processen av ett kontinuerligt samtal i medlemskap/Enhet om de aspekter som vi bygger vår identitet på. En förstärkning av Enhets organisationskultur behövs för att säkra organisationsmiljön där medlemmar engagerar sig.

Tabellen nedan beskriver skillnader mellan det utdaterade konventionella synsättet och det framväxande kaordiska systemet.

Konventionella System: Framväxande System:
Stängd Öppet
Top-down och centraliserade Multi-centrisk och själv-organiserande
Korporativ Författningsenligt
Hierarkisk Distributiv
Departmentaliserade Fractal
Kontrollerande Aktiverande

En anmärkningsvärd aspekt av Enhet är hur många medlemmar som uttrycker upplevelsen av att ha “hittat hem” i partiet. Denna upplevelse är oftast tillskriven till Enhets värdegrund och vision. Det är önskvärt att värdegrunden skapar trygghet och tillit i en gemenskap av mmedarbetare individualitetänniskor som kan vara sig själva i gruppkontexten/gruppsammanhanget. Att behov av prestation eller tillhörande av något ideologiskt block är frånvarande, och en existensberättigad miljö har byggts där alla upplever sig som värdefulla. Att alla kan bidra efter sin egen förmåga.

Det är även grundprincipen för de vackra komplexa förhållanden vi kallar naturen, och därutav Enhets vision av en politik på naturen och människors villkor. Enhet förespråkar även största möjliga frihet för alla – ett uttryck för frihet under ansvar, precis den princip som reglerar alla levande system. Ett exempel från naturen är att ett rovdjur har friheten och möjligheten att döda hur mycket som helst, t.o.m hennes konkurrenter. Men sådant beteende har konsekvenser som till slut leder till utrotning genom kraften av naturens självorganiserande karaktär. Levande system trivs i ett smalt band mellan kaos och ordning.

Det som präglar Enhets vision och värdegrund är främst ideal att sträva efter, snarare än statiska föreskrivningar om hur saker och ting borde vara. Utifrån ett organisatoriskt perspektiv baserat på en kaordisk modell kan man beskriva dessa ideal på följande sätt:

  • Är baserad på tydlighet i gemensamt syfte och principer.
  • Självorganiserande och självstyrande i sin helhet och delar.
  • Designad för att främja maximal autonomi/självstyre samtidigt som samordning och koherens/samstämmighet finns på alla nivåer .
  • Drivs från periferin, enad i kärnan.
  • Är hållbara i syfte och princip, formbara i form och funktion.
  • Rättvist fördelar kraften, rättigheter, ansvar och belöningar.
  • Är kompatibel med och främjar mångfald, komplexitet och förändring.
  • Förenlig med mänskligheten och biosfären.
  • Ständigt lärande, anpassande och förnyande.

Harmoniskt kombinerar samarbete och konkurrens s.k coopetition. Befriar och förstärker kreativitet, påhittighet, initiativ och omdöme. Konstruktivt utnyttjar och harmoniserar konflikter och paradox.

Om vi redan har det här i styrdokument, vad är det som saknas?

Vad som saknas är en kultur av aktivt engagemang med självorganisation, lika fördelning av resurser och information. Allt för mycket arbete utförs av för få människor, med föjld av att för lite information delas och medskapas. Organisationen är i obalans med sin värdegrund, förtroendevalda riskerar att bli uttbrända och arbetskvalitén blir lidande. Här finns några exempel på områden som har potential att öka kvalitén i Enhets arbete.

  • Fördelning av arbete och ansvar
  • Transparens och öppenhet
  • Likvärdighet
  • Aktiva samtal om värdegrund och etik och dess betydelse
  • Aktivt medlemsengagemang i strategisk utveckling
  • Kultur / förväntning av centralstyrning / ledarskapsbeslut / tillåtelse

Hur kan vi förbättra oss?

Här finns några ändringar vi kan verkställa genom att som organisation engagera oss för att
forma våra organisationskultur och utvidga våra förståelserum för vårt gemensamma arbete:

  • Förmedla tillit fritt från prestationskrav – alla tar ansvar för och presterar efter förmåga, organisationen bär ansvaret gemensamt.
  • Medlemsområden på hemsidan där all info + utvecklingsrum / forum osv. finns.
  • Bjuda in till och delegera organisationsförvaltning i alla aspekter och former.

För att kunna nå det, behöver vi:

  • Betydligt fler medlemmars engagemang
    • Alla aktiviteter behöver fler personal
    • IT
    • Kommunikation
    • Admininstratörer
    • Finansiering
    • Events
    • Ideologi & Statsvetenskap
    • Forskning/Tankesmedja
    • Förvaltning
  • Uppgradering av infrastrukturen
    • Onlineverktyg för gemensamma engagemang
      • Medlemsområden på hemsidan
      • Medlemsforum på hemsidan
      • Webinar
      • Dokument- och bildproduktion
      • Mötesmjukvara / omröstningsverktyg

Det kaordiska arbetssättet bygger på en metastruktur som fungerar som en ledstjärna för alla deltagare. Denna sexdelade metastrukturen är som en holon* med element som leder från syfte till principer till deltagare till organisationskoncept till stadgar och sist till praxis. Alla delar stöder varandra i system och delar. Delarna beskrivs som linser genom vilket man kan åskada organisationen.
* Holon, se http://en.wikipedia.org/wiki/Holon_(philosophy)

Sex linser för att se Enhet

  • Syfte: Ett klart, gemensamt förstått uttalande för det som identifierar och binder Enhet samman, det som är värdigt att sträva efter.
  • Principer: Klara, gemensamt förstådda uttalanden om hur medlemmarna/deltagarna kommer att uppträda i strävan efter Syfte. Som organisationens DNA-kod är principer prövostenen / kriterium för alla beslut.
  • Medlemmar: Alla relevanta och berörda parter är nödvändiga för partiets effektiva aktiviteter och fortsättning. Enhet behandlar alla, inte bara medlemmar, efter Principer ovan dvs externa organisationer, personer, företag och rörelser.
  • Organisationskoncept: Beskrivning av förhållandesätt som alla kan lita på är riktigt, rättvist och effektivt för att uppnå syftet i enlighet med principerna.
  • Stadgar: regelverket som specifierar organisationskonceptet i form av rättigheter, skyldigheter och förhållanden mellan medlemmar/deltagare, vilket ger upphov till organisationen som juridisk person.
  • Praxis: Verksamhet, aktiviteter, projekt och tjänster genom vilka medlemmar driver organisationens syfte och skapar värde.

Idag finns rikligt med stoff att tillämpa. Enhet har stödjande beskrivningar och/eller dokument i alla sex kategorier. Under tillfällen har en liten del av medlemmarna varit medskapande i processen. Ett av målen med det kaordiska arbetssättet är att göra processerna levande, dynamisk och nära alla medlemmars medvetande om partiet, med betydlig fler medskapare än idag.

Vad vi nu beskrivit – Enhet utifrån kaordiska principer – skulle i praktiken inte innebära en genomgående strukturförändring i Enhet som organisation. Då Enhets värdegrund redan bygger på dessa principer skulle det snarare innebära ett förtydligande och uppmuntrande att följa de organiska principer Enhet redan står för: natur, samverkan, mångfald, tillit, decentralisering och syntes. En balans mellan motsatser som rymmer “både-och” likt symbolen för yin och yang. En balans som innebär Enhet.

Fem skäl till varför Naturresursdelning är bra för människa, miljö och ekonomi

1 Jul

Dagens gästbloggare: Richard Danilda

Nordamerikas indianer reagerade på den vite mannens föreställning att en människa skulle kunna äga jorden. De såg det istället som viktigt och värdefullt att förvalta och bruka det arv de fått, för kommande generationer. Med Naturresursdelning uppnår vi ett ekonomiskt system som har denna idé i grunden, ett system för verklig hållbarhet, jämlikhet och rättvisa.

1. Fattigdomen. Ingen människa har skapat jorden och därmed har ingen enskild människa äganderätt till den. Därför har varje människa rätt till sin beskärda del av de oförädlade naturresurserna, eller att bli ekonomiskt kompenserad till motsvarande värde.
En skatt eller avgift betalas vid exploatering av våra gemensamma naturresurser. Den mest påtagliga är mark. Till det kommer det bergen ger i form av mineraler, olja och gas, förutom sten, grus och sand i sig. Vi har även luft- och rymdkorridorer, utsläppsrätter, jakt- och fiskekvoter och bandbredd. Vi delar alla på dessa naturresurser, de gåvor vi får från naturen. Jordens frukter skall tillkomma oss alla och i detta system finns alltså inte utrymme för att några få lever på den stora massan.
Fattigdomen utrotas.

grönt träd2. Klimat, miljö och ekologi. Hur ska vi lösadet här med klimatet? Det känns som att vi står handfallna inför detta. Det handlar endast om rätt styrmedel. Styrmedel för att främja de aktiviteter som kan vända på denna trend vi går mot med massutrotning av arter, temperatur- och koldioxidhöjningar med tillhörande naturkatastrofer och klimatflyktingar och en icke livbringande biotop och biosfär. Den absolut viktigaste åtgärden för att komma till rätta med detta är att lägga om produktionen av livsmedel från konventionell metod till en mosaik av regenerativa metoder. Jordbruket står för 50 % av klimatbelastningen och med metoder som Ekologiskt Kretsloppsjordbruk, permakultur, Holistiskt Betesbruk (Holistic Management) och en mängd andra, drar vi lätt ner koldioxiden från atmosfären till jorden och matjordslagret byggs återigen upp, själva kvittot på civilisationens status.
Det fina i detta är att med styrmedlet landskatt, som ju är den ena delen i Naturresursdelning (den andra är själva den ekonomiska Medborgarutdelningen, eller Basinkomst) blir det ekologiska det mest lönsamma och billigaste för konsumenten då få naturresurser nyttjas, i jämförelse med det konventionella som använder mycket av detta.
Jorden harmonieras i sina outgrundliga processer.

3. Fastighetsbubblor. De finansiella kriser vi återkommande har är ett resultat av bankers expansion av krediter över mark. Vid ett system av landskatt kommer affärsbankerna att bli hänvisade till den produktiva sektorn istället, där de skulle göra någon nytta. I det nuvarande systemet låter vi oss bli bakbundna genom stora skulder och mycket stress.
Ingen kan nyskapa jordyta i en fabrik utan den som finns måste räcka till alla. Och om ett fåtal tillåts monopolisera jorden kommer de ha möjlighet att i princip beskatta oss andra via vårt behov av naturresurser (som mark till boende) för vår överlevnad.

När samhället utvecklas ekonomiskt stiger markvärdena vilket gör att markspekulationen tilltar vilket återkommande utlöser ekonomiska kriser (likt 1990 och 2008) och vidare fastlåser mark som borde tillgängliggöras för samhällets bästa. Därtill ökas boendehyror och markarrenden till fördel för de som äger mark. Med markvärdesavgiften på plats kan vi avskaffa alla hyresregleringar och tankarna om nya miljonprogram och de kommer ersättas av marknadsmässiga bostäder till korrekt prissättning. Samtidigt behöver ingen bestraffas ekonomiskt för att denne renoverar sitt hus eller bygger ett nytt då endast marken belastas med en avgift, inte förbättringen av den.
Vi ser en ekonomi i balans och resiliens.

4. Optimalt nyttjande av naturresurserna. Mineralavgifter, fossila avgifter, avgifter för fisket osv. Det som åläggs en avgift hämmas. Istället för att lägga det på arbetet, vilket skapar arbetslöshet, kan vi lägga det på den tidigare nämnda exploateringen av de gemensamma naturresurserna, vilket då kommer att underblåsa en utveckling mot återvinning, återbruk och cirkulationsekonomi. För naturresursen mark blir effekten att städer kommer förtätas, byggas på höjden och solpaneler och vertikalodlingar på och i husen kommer bli mer vanligt som exempel. Inga tomma ytor kommer finnas kvar som idag. Dessa suger idag endast åt sig ökat markvärde genom andras strävanden och tillför inget av värde i sig. Redan nyttjad mark kommer användas optimalt.

Fler kommer välja att flytta ut på landsbygden, för nu finns alla möjligheter till det. Det blir mycket billigare än idag och väldigt mycket billigare än att bo i staden. Dessutom, med utflyttningen kommer arbetstillfällena att bli fler och samhällsservicen blomstra och maten kommer att produceras väldigt nära och ekologiskt, av fler människor.
Subventionerna till jordbruket upphör. Mark som ligger outnyttjad går antingen tillbaka till vildmarken och understödjer därmed den biologiska mångfalden, eller nyttjas istället till produktion av mat.

Vi når det verkligt hållbara samhället.

hands earth edited5. Nyckeln till alla globala och lokala utmaningar. Vår generation är den första som ser och börjar förstå vad det är som håller på att hända, med klimatet, inom ekonomin och i de bakomliggande processerna inom marknaden och ifrågasätter nu de rådande systemen vi byggt upp.

Detta system, med landskatt som huvudfinansiering av ett land, är allmänt erkänt inom den nya akademiska rörelsen ”Klimatekonomi” som det enda system som sluter cirkeln i en växande ekonomi och med ökad sysselsättning samtidigt som vi skyddar den biologiska mångfalden, vildmarken och naturresurserna. Det får också stöd av de förnämsta ekonomerna (och upplysta politiker, filosofer och andra kändisar) sedan ett par sekler (se nedan), senast av en svensk nationalekonom för bara några veckor sedan (Stefan Koch http://www.etc.se/ekonomi/fastighetsbubblan-sa-fungerar-den). Norge kom ut med en statlig rapport för några månader sen som klart och tydligt hävdar detta (http://www.regjeringen.no/nb/dep/kld/dok/nou-er/2013/nou-2013-10/17/6/7.html?id=734655), för att nämna ett axplock.
Det skattesystem vi idag har är direkt skadlig för ekonomin, vilket vi med lätthet kan se då nationer, företag och enskilda människor faller och då klimatet löper amok. Det är dags att nu ta ansvaret, ta de rätta besluten och agera!

 

Richard Danilda, riksdagsledamot Enhet

 

Ett axplock av Landskattens förespråkare genom tiderna:

 

Nationalekonomer:
John Locke, Adam Smith, John Stuart Mill, David Ricardo, Henry George, Fred Harrison, Mason Gaffney, Michael Hudson, Fred Foldvary, Dan Sullivan, Paul Samuelson Nobel laureate in Economics 1970, Joseph Stiglitz Nobel laureate in Economics 2001, Milton Friedman Nobel laureate in Economics 1976, Franco Modigliani Nobel laureate in Economics 1985, Robert Solow Nobel laureate in Economics, 1987, James Buchanan  Nobel laureate in Economics 1986.

 

Politiker och filosofer:
Abraham Lincoln. Thomas Jefferson, Albert Einstein, Mark Twain, Thomas Paine, Lev Tolstoj, Winston Churchill, Michail Gorbatjov, Sun Yat-sen, Ralph Nader, Voltaire, Thomas Carlyle, Ralph Waldo Emerson, Theodore Roosevelt, Dwight D. Eisenhower…

 

Svenskar:

Anders Wijkman https://www.youtube.com/watch?v=XNcD9wjRB2M

Stefan Koch, Nationalekonom: http://www.etc.se/ekonomi/fastighetsbubblan-sa-fungerar-den

Lars Wilderäng (Cornucopia?) skrev om landräntan: http://cornucopia.cornubot.se/2014/02/landrantan-aterstalld-i-england-och.html?showComment=1392384553541#c3743882276107779578

 

Norska statliga rapporten:

http://www.regjeringen.no/nb/dep/kld/dok/nou-er/2013/nou-2013-10/17/6/7.html?id=734655

Citat: ”Ett välkänt resultat från skatteteorin är att skatt som korrigerar för externa kostnader bör vara statens första inkomstkälla.(Anm: exempel: om man släpper ut något som skadar omgivningen får man betala dyrt för det). Sådana skatter skapar önskade justeringar som förbättrar ekonomins funktionssätt. Men sådana skatter är sällan tillräckliga för att finansiera statliga utgifter och jordräntesskatter bör vara intäktskälla nummer två. (Anm: Jordränta är en inkomst som uppstår genom att naturen och omgivningen har ett överflöd, att naturen och omgivningen arbetar åt markägaren. Blotta närvaron av en affär, en busslinje, en skola eller av antalet andra hus, som exempel, höjer jordräntan). Jordräntesskatter skapar i teorin inga vridningar, och påverkar inte effektiviteten i ekonomin. Det är först när potentialen för externalitetskorrigerande skatter och jordräntesskatter utnyttjas fullt ut som staten ska införa andra skatter (moms, skatt på arbete, etc.) eftersom dessa är skatter som skapar oönskade ändringar och påverkar ekonomin negativt.”

Att notera är att skattetrycket inte ökar, det förskjuts bara till andra poster.

 

Värdefulla hemsidor:

http://www.henrygeorge.org/

http://www.earthrights.net/

http://www.earthsharing.org.au/

http://savingcommunities.org/issues/landtrust/

http://www.masongaffney.org/

http://www.landskatt.se/

http://www.sharetherents.org/

 

En ekonomihistorisk timeline:

http://cdn.knightlab.com/libs/timeline/latest/embed/index.html?source=0AgkmdARiJ_Q_dG5lWVVMMnBJZFFCUjdHVXBOb1piWEE&font=Bevan-PotanoSans&maptype=TERRAIN&lang=en&height=650

 

Läs om:

Landskatt i stad: http://mobile.sightline.org/2014/06/10/to-revitalize-downtowns-tax-land-speculation/

Landskatt och landsbygd: https://enhetsblogg.wordpress.com/2014/05/11/landskatt-for-en-levande-landsbygd-vildmark-klimat-och-ekonomi/

Landskatt och jordbruk:

https://enhetsblogg.wordpress.com/2014/05/02/landskatt-och-jordbruk/

Introduktionsserie om 3 delar om landskatt, basinkomst och Naturresursdelning: https://enhetsblogg.wordpress.com/2013/09/16/landskatt-enhets-system-for-hallbarhet-rattvisa-och-jamlikhet/

Grunderna i geoklassisk ekonomi: https://enhetsblogg.wordpress.com/?s=lagander&submit=S%C3%B6k

Visionen om ett samhälle baserat på Naturresursdelning och basinkomst, 2 delar: https://enhetsblogg.wordpress.com/?s=lagander&submit=S%C3%B6k

Landstiftelse kan även införas kommunalt och är ett sätt att neutralisera problemen med den enskilda jordräntan, utan landskatt: http://savingcommunities.org/issues/landtrust/

 

Titta på:

Kort introduktion landskatt: https://www.youtube.com/watch?v=sTxyNQ0ea-k

30 min intro landskatt: https://www.youtube.com/watch?v=1pYSsME_h7E

Introduktion till hur de hela hänger ihop: https://www.youtube.com/watch?v=XL3n59wC8kk

Hur de hela hänger ihop: https://www.youtube.com/watch?v=5fbvquHSPJU

Landskatt och stad: https://www.youtube.com/watch?v=jFQgOy-5Tng

Landskatt och jordbruk/landsbygd:

https://www.youtube.com/watch?v=TTiVS2lhMuY

Om hur inkomstskatten flyttas från fattig till rik: https://www.youtube.com/watch?v=6ZkfmY1PMng

 

Om Richard:Richard Danilda

Jag är riksdagskandidat för Enhet. Är aktiv i och arbetar för Svenska Biodynamiska Föreningen på deltid och odlar för husbehov hemma.

Jag är övertygad georgist och mitt främsta mål är den balanserade organisationen av jorden. Jag befinner mig helst på landsbygden och i naturen och arbetar för att vända den urbaniserade ekonomiska likriktningen. Jag brinner särskilt för att åter sätta gården i centrum för människors existens, den plats som fortfarande är lika viktig som den alltid varit.

Gör revolution mot såpbubblevärlden!

16 Aug

Dagens gästbloggare: Susanne Vävare

Vad var det som hände egentligen? I slutet av 60-talet och en bit in på 80-talet rådde en annan era. Då medmänsklighet och förtryck var viktiga frågor. Unga människor gjorde revolt för en bättre värld. En värld där Love, Peace and understanding var viktigt.

Sedan hände något. Ytlighet, plastighet och såpbubblemänniskor tog över.

Hur kan tex en sådan person som Paris Hilton bli en förebild? Vad har hon gjort för världen? Varför vill människor ens tävla om att vara hennes bästa vän? Hur kan en rikemansdotter som äger hotell få sådan makt? När blev pengar viktigare än en ömsint kram eller en hjälpande hand till någon i nöd?

Istället för att visa världens ytligheter på TV så borde vi få möta de riktiga hjältarna, vardagshjältarna. Människor som drivs av ödmjukhet, empati och kärlek.

Varje tid har sina förebilder och eftersom livet går i vågor så borde det rimligen komma en ny tid, en ny revolt, nu. Det är dags att spräcka såpbubblorna och satsa på något mer handfast, något som håller i längden. Nu är det dags för lite återfödelse av människor som försökt ändra världen. Budda, Jesus, Gandhi, Lennon, mfl. Om ni kommer nu – alla på en gång – ja då måste någonting ske. För det finns redan en pyrande kraft i den lilla människan. Kraften som pyr i oss alla som tröttnat på plastiska Hiltonar, såpbubblor, magrutor och förnedrings-TV. Vi kommer att haka på – ta varandra i hand och kämpa tillsammans med er för en bättre värld, för vår värld. Vår pärla i kosmos.

May the force be with us!

/Susanne Vävare


Om mig själv:

Jag föddes som en trädkramare. Redan när jag var 5-6 år försökte jag rädda gårdens björk. Jag satte upp ett handskrivet meddelande för att de inte skulle såga ned min älskade björk. Jag förlorade kampen och grät många förtvivlade tårar.

Som den envisa lilla maskrosblomma jag är kämpade jag mig upp och fram genom kall asfalt och mot livets motgångar. När människor var elaka så sökte jag mig ut till träden för att få energi och kraft från dem.

Allt detta har lett fram till den jag är idag och de val jag gjort i livet. Jag valde livet och ville lära mig mer om det. Därför blev jag biolog. Jag fortsätter kämpa och jag brinner speciellt för underdogs och för dom som inte kan prata själva. Jag vill slåss för våra hotade arter och för utslagna människor. Jag värnar mångfalden, inte enfalden.

26 år sedan Tjernobyl

24 Jul

Dagens gästbloggare: László Gönczi

Den 26 april 1986 blåste enorma mängder med radioaktivt material upp mot himlen från kärnkraftverket i Tjernobyl. Ett par dagar senare upptäckte personalen i Forsmark en oväntad hög strålning utomhus. Efter en stunds förvirring kom det till omvärldens kännedom att det har skett ett reaktorhaveri mycket långt bort, ett som de dåtida sovjetiska myndigheterna inte tyckte omvärlden skulle informeras om.


Hur allvarlig denna katastrof är tvistar folk om. Eftersom skadeverkningarna är av samma art som andra vanliga sjukdomar, som till exempel cancer, och hundratals miljoner människor befinner sig i riskgruppen, kan mycket allvarliga skador gömma sig i mängden och som är svåra att särskilja. Nu syns det en hel del ändå, även om omfattningen är mycket oviss.

Alla de som har plockat svampar – som gett bequerelmätarna hicka – eller älgkött, fisk och rabarber, tusentals kilometer från händelsen, ja, alla de lär inse allvaret. Och då ska vi tänka på att jod och cesium kom i slutet på april, då väldigt få odlade grödor var uppe och utsatta för kontamination.

Händelsen ledde endast till tillfälliga insikter hos de ledande politikerna. Tyvärr! Med undanflykter som att ”vi är inte som de i Sovjet” och att ”vi är inte heller som amerikanerna i Harrisburg” har man försökt att få oss att blunda. Nej, vi är säkert inte heller som japanerna i Fukushima, vi är helt enkelt ”överlägsna” dessa folk… Man undrar. Faktum är att om denna hållning ska vara trovärdig (vilket ju inte syns i rymden, på idrottsarenorna eller ens i bilfabrikerna) måste vi faktiskt också vara mycket bättre än vi själva. Vi har visserligen, tack och lov, inte fått några större utsläpp i Sverige, men vi har verkligen visat upp en imponerande uppfinningsrikedom på missöden, slarv och klanterier. Det höll på att gå mycket illa för Forsmark 2006, då reservelen inte fungerade vid ett elavbrott. Ringhals har körts i en vecka utan att reservkylningen varit påslagen. Och den berömda dammsugaren, som orsakade en skada på mer än 1,6 miljarder kronor genom sin oönskade närvaro, ger inte direkt någon insikt om vår överlägsenhet.

En sak som redan 1979 tog det mesta av mitt förtroende för kärnkraftssäkerheten var när jag upptäckte att de kalkyler som skulle beräkna riskerna för reaktorhaveri, själva har havererat. Ingenting annat kunde sägas om beräkningar som visade sig ha en hundrafaldig osäkerhet. Ett förväntat haveri på 20 000 reaktorår kunde, enligt kalkylerna, också egentligen varit ett på 100 eller för den delen ett på 2 000 000 reaktorår. Sådana kalkyler kastas i papperskorgen men inte när politikerna ska ”avveckla med förnuft”, vilket Palme kallade den snabbutbyggnad av kärnkraften som följde dessa kalkyler. Då presenteras de i bästa tänkbara dager.

Kärnkraften är skadlig, destruktiv och beprövat inte säker! Den ska bort!

/László Gönczi


Om mig själv:

Är en avhoppad kärnfysiker som bor i Hälsingland. 6-barnsfar med ett antal barnbarn. Kom till Sverige 1956 från Budapest. Medlem (igen) i mp och gillar skarpt det mesta Enhet håller på med. (Suck för 4% gränsen).

%d bloggare gillar detta: