Archive by Author

Naturresursdelning – Enhets system för verklig hållbarhet, jämlikhet och rättvisa

29 Sep

Det här är tredje delen om Enhets politik för en verkligt hållbar samhällsmodell, för invånare och planet. Del 1 behandlade landskattesystemet och del 2 bland annat om dess monetära effekt vid överskott.
Det är hög tid för den genomgripande och djuplodande omställningen på alla nivåer som nu ställs som krav på människan, från planeten, alla andra invånare på den och från våra barn och kommande generationer.

För att understödja denna, jobbar Enhet för ett helt annat system än det rådande neoklassiska, det geoklassiska.

Del 3 Naturresursdelning

Om jag ägde all mark på planeten och du hade makt över alla pengar, hur mycket skulle jag ta i hyra för din första natt? Monopol på naturresurser är den största maktfaktorn och innehavaren av det bestämmer ytterst över liv och död.

Jag har ofta tagit en titt på jorden utifrån och ställt mig frågan hur en besökare skulle uppfatta planeten. Att betrakta den och hur människan designat sitt leverne. Jag kommer ihåg att jag som barn färdades genom landskapet i familjens bil. Med ett vemod blickade jag ut och fantiserade mig tillbaks till en tid då landsbygden var landsbygd och inte en glesbygd. Den var befolkad, belivad och glädjefylld. Gemenskapen var stor och man hjälpte varandra. Man levde nära naturen. Man ifrågasatte inte om korna skulle ha kvar sina horn… Det har inte blivit bättre sen jag var barn. Idag går allt ut på rationaliseringar, uppdelningar och fjärmande från det som livnär oss.
Denna trend, där all riktning går mot städerna, befolkning, företag, pengar, vill jag vända på. Inte ensidigt, men balanserat. Att verka för att åter sätta gården i centrum av människors existens.

Jag skulle vilja att vi började om genom att ta ett kliv ut och se på detta skapade verk lite på avstånd för att kunna göra på ett annat sätt. Många är redan medvetna om och känner att där vi är idag är fullständigt ohållbart och oetiskt. I samma utsträckning som samhället når tekniska framgångar, medicinska upptäckter, vetenskapliga genombrott, får vi fler som hamnar i fattigdom och förtryck, stress och illamående, biologisk enfald och klimatstörningar, och en smutsigare och mer störd biotop. Det borde väl rimligtvis gå att göra på ett bättre sätt? Det här systemet är det sättet och Enhet är långt ifrån ensamma om att anse det och inse att det är detta som vill till för att nå de effekter många vill ha.

För fler videos i ämnet rekommenderar jag varmt denna samlingssida för det.

Att dela på naturresurserna. Vad innebär det? Kort betyder det att jordens alla frukter tillkommer alla på planeten i samma utsträckning. Naturresursdelning som system är när basinkomst kopplas till landskatt. Som det är nu äger en mycket liten del av jordens befolkning alla naturresurser. Genom ett landskattesystem tillses att naturresurserna kommer alla till del, antingen genom att ges tillfälle till ägande av en naturresurs eller genom att kompenseras rent monetärt. En av de bästa böckerna att beskriva detta, är den nyligen utkomna Sharing the Earth av Martin Adams. Jag önskar att många läser den, vilket kan göras gratis online. Den håller för övrigt på att översättas till svenska! Rekommenderas starkt.

Ur partiprogrammet: ”Vi vill utforma skattesystemet så att det utgör en drivkraft för att skapa det samhälle vi önskar. Ett skattesystem som uppmuntrar hänsyn till miljö och medmänniskor.

Ingen människa har skapat jorden och därmed har ingen enskild människa äganderätt till den. Därför bör alla människor ha rätt till sin beskärda del av de oförädlade naturresurser som finns eller till ett motsvarande ekonomiskt värde. Vi menar därför att skatt ska betalas när man exploaterar och använder våra gemensamma naturresurser, till exempel mark, mineraltillgångar, olja, gas, luftkorridorer, utsläppsrätter, jakt- och fiskekvoter. Ett sådant system skulle leda till mer varsamhet med våra naturresurser och främja återvinning och återbruk.”

Det är egentligen ganska enkelt och självklart. Bara det att vi nyttjar en naturresurs och därmed hindrar andra, inklusive framtida generationer, räcker som skäl för en avgift på nyttjandet. Avgiften finansierar sen samhället och vid överskott betalas en basinkomst ut. 

Estland finansierar en del av sitt samhälle via landskatt. Alaska och Norge är två andra exempel. I Alaska betalas medborgarutdelningar ut genom exploateringen av oljan och i Norge finansieras stora delar av välfärdssystemet på detta uttag. I Hongkong ägs all markyta av samhället. Singapore ligger strax efter med ett samhällsägande av mark till 80 % av befolkningen.

ChurchillVi har givit upp ägandet av oss själva genom det ekonomiska systemet av idag. Istället för att ekonomin arbetar för oss, arbetar vi för ekonomin. Samtidigt har vi styckat upp jorden i privata monopol. Det är detta som utgör själva kärnan i de problem och utmaningar på allsköns områden vi ser idag.

Av de klassiska ekonomerna var det en som utmärkte sig i denna fråga om hur vi bäst strukturerar upp vårt samhälle, Henry George. Han menade att för att kunna skapa ett rättvist samhälle för alla och slutligen utplåna fattigdomen (som alltid tycks existera, även mitt i överflödet av ett utvecklat samhälle) måste inkomstskatten avskaffas och ersättas av beskattning av markvärde – landskatt. Det skulle i praktiken innebära att individerna återfår fullt ägande över sig själva och jorden återgår till att i indirekt form ägas av oss alla gemensamt.

Många av anhängarna till Henry George och hans så kallade geoklassiska ekonomiska skola menar att det mest rättvisa och effektiva sättet att fördela en nations naturresurser är genom allmän basinkomst till alla medborgare. Basinkomsten skulle då utgöra överskottet som blir kvar efter att statens utgifter täckts. Eftersom basinkomsten finansieras via landskatt blir den ett kvitto på vårt samhälles utveckling och välstånd för alla att ta del av. Ingen skulle behöva gå hungrig i ett sådant samhälle på grund av att denne inte ges tillgång till naturresurser. Friheten och välståndet för individen skulle öka i hög grad och vår koppling till jorden och dess tillgångar skulle bli direkt.

Först och främst måste vi kvitta ut inkomst- och kapitalskatten med landskatt. På det sättet frigör vi människan och delar på jorden!

Det finns en global rörelse för basinkomst och landskatt över världen. Tänk dig en framtid med alla länder som har landskatt och basinkomst. Då får vi en fördelning av naturens resurser där människor visar omsorg om naturen och skapar ett globalt ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbart samhälle. Tiden är nu inne för att detta ska kunna växa till. Sverige har ett gyllene tillfälle att ta taktpinnen mot ett mer hållbart och harmoniskt samhälle i och med sin intention att leda klimatarbetet och framstå som det mest solidariska och rättvisa samhället på planeten. Låt oss ta det ansvaret!

_______________________________________________________________________________________________________________________________________

Om mig själv:

Richard DanildaJag bor i Mölnbo på landet med fru och barn. Jag är riksdagskandidat, kontaktperson och kommunikatör för Enhet. Jag sitter i styrelsen och flera arbetsgrupper. Jag ställer också upp i valet till Kommunfullmäktige i Södertälje.
Är aktiv i och arbetar för Svenska Biodynamiska Föreningen på deltid och odlar för husbehov hemma.

Jag är övertygad georgist och mitt främsta mål är den balanserade organisationen av jorden. Jag befinner mig helst på landsbygden och i naturen och arbetar för att vända den urbaniserade ekonomiska likriktningen. Jag brinner särskilt för att åter sätta gården i centrum för människors existens, den plats som fortfarande är lika viktig som den alltid varit.

Basinkomst – Enhets system för hållbarhet, jämlikhet och rättvisa

19 Sep

I en serie på tre delar kommer jag skriva om Enhets politik vad gäller landskatt och basinkomst och hur de förutsätter och kompletterar varandra. Det är hög tid för den genomgripande och djuplodande omställningen på alla nivåer som nu ställs som krav på människan, från planeten, alla andra invånare på den och från våra barn och kommande generationer.
För att understödja denna, jobbar Enhet för ett helt annat system än det rådande neoklassiska, det geoklassiska.

Del 2 Basinkomst

Basinkomsten är ett erkännande av varje människas värde, oavsett om vi utför ett betalt jobb eller ett obetalt arbete. Basinkomsten leder till en mer rättvis fördelning av resurser och välfärd.
Enhet vill införa basinkomst utan motprestation, bara för att vi är medborgare. Enhet tror att det leder till högre välstånd, större kreativitet och ökat aktivt deltagande i samhället i stort och med sina medmänniskor i smått.

Basinkomsten leder till större effektivitet i administrationen av samhällets utbetalningar vid arbetslöshet, sjukdom, Kontorslandskapföräldraledighet, grundläggande pension osv. Alla dessa system vi finansierar med skatter ger förvisso sysselsättning till många, men det är dags att ställa sig frågan om det är nyttoskapande längre. Vi kan faktiskt göra det på ett bättre och smidigare sätt. Ett samhälle har alltid utgifter och inkomster. Med Enhets ekonomipolitik innebär de posterna väldigt många färre än vad vi har idag.
Till alla dessa försäkringar samhället har idag tillkommer en hel rad avdrag och bidrag, något Birger Schlaug skrev bra om. Vi har byggt in oss i ett system där det inte ställs frågan varför vi har dem. Hundratals miljarder i lokalkostnader, lönekostnader etc osv. Lägg de på ETT system för utbetalning istället. När basinkomsten, efter infasning av och överskott av landskatten, landat på en nivå som anses vara trygg för varje individ, har alla dessa system i samma veva fasats ut. Det enda som återstår är naturligtvis det sociala skyddsnätet som aldrig tas bort. Ingen ska falla igenom utan stöd. Enkelt, billigt och smidigt, sunt bondförnuft.

Basinkomst är inte en ersättning för lönearbete utan ett komplement. I dagens kravfyllda system så hamnar människor mellan stolarna och exkluderas och utesluts. Enhet ser det som varken rättvist eller mänskligt med denna exkludering. Det finns människor som inte, av olika anledningar, kan ha ett traditionellt lönearbete eller jobba på ett vanligt sätt. Det kan handla om funktionshinder, sjukdomar eller något annat. Ska de människorna då uteslutas? Nej, Enhet ser det som mer rättvist att ge alla människor samma grund och sedan får alla människor utgå från denna grund efter sina personliga förmågor, talanger och möjligheter.
Det finns en stigmatisering av de som lever på bidrag. Det ses ofta som att ”de lever på oss andra som jobbar och står i, betalar in skatt och på det sättet försörjer dem” (andra). Med en basinkomst kommer vi runt det också, då dessa kan delta och bidra till samhället på andra meningsfulla sätt.

Vi har sett var ett kravfyllt system har lett – människor mår allt sämre, pressas allt mer och konflikterna ökar i samhället. Att då fortsätta med kravfyllda system fast vi har facit i hand, ett facit som jag inte tycker är trevligt, det tror jag inte på. Det var någon som sa en gång – ”Att göra samma sak om och om igen och tro på ett nytt resultat, det är vansinne”.

MLKing Jag ser det som en mänsklig rättighet att ha tillgång till mat för dagen och en sovplats om natten, oavsett ens förmåga att lönearbeta. Det går emot min ideologi och filosofi att man ska ställa krav på människor för att de ska få tillgång till det som jag ser som varje människas grundläggande rättighet för överlevnad.

Jag tror att människor har en inneboende vilja att bidra och vara kreativa. I detta får vi också ta hänsyn till att det finns människor som har behov av vissa rutiner och extra stöd och hjälp, och de ska också ha möjlighet att få detta extra stöd och hjälp även med basinkomst. Basinkomsten ersätter inte social omsorg, tvärtom tror jag att den sociala omsorgen kan öka. Idag finns det flera organisationer som verkar ideellt och som har svårt att få personal därför att även de som jobbar ideellt behöver ju en form av försörjning eller lösning för att få mat för dagen och tak över huvudet. Med basinkomst får de detta och då tror jag att det som idag sorteras in som ideellt arbete och ideella organisationer, kommer att utföras av fler. Fler människor får möjlighet att bidra till samhället och för varandra och då också visa omsorg och stöd till de som behöver extra stöd och hjälp – som ett naturligt mänskligt komplement till samhällets strukturer av vård och omsorg i den offentliga sektorn.

Basinkomsten ger fler människor möjlighet till meningsfull sysselsättning. Det understödjer också en omställning från dagens ekonomiska system, som måste generera tillväxt genom ökad skuldsättning, ökad konsumtion av gemensamma naturresurser och full ”sysselsättning”, till en ekonomi som försäkrar alla människor ett meningsfullt deltagande, genom betalt arbete eller inte, inom planetens gränser. Enhet tror att basinkomsten kommer att leda till mindre stress, mer välbefinnande och därmed minskat behov av medicinsk vård.

En mycket viktig effekt av en basinkomst är att barnen prioriteras i större utsträckning. Med en basinkomst faller det sig naturligt att fler väljer att stanna hemma med sina späd- och småbarn och under längre tid. De som ändå går på förskola, kommer i mycket större utsträckning inte ha lika långa dagar som idag. Det är inte förenligt med min uppfattning med dessa långa dagar barnen har idag. Det understödjer inte en trygg, frisk, kreativ och vital befolkning.

I ett basinkomstsystem blir varje extra arbetad timme en ökning av lönen, då basinkomsten inte påverkas av detta. Den påverkas endast av hur den finansieras och i vilken utsträckning finansieringen är effektiv. Det blir alltså lättare att jobba deltid till skillnad från idag då många arbetar långa timmar medan andra har svårt att finna ett jobb alls.

Med en tryggad inkomst leder det till att fler kommer följa sina drömmar och sätta planer i verket som annars inte hade kommit igång. Vi kommer se en ökning av eget företagande och studerande. Vi kommer uppleva som att det spirar i samhället! Stressen och kraven avtar, glädjen och kreativiteten ökar, hälsa istället för sjukdom, ett lyckligare, hållbarare samhälle bestående av dito medborgarehelt enkelt. Det finns ingen anledning att inte föra in detta system! BasicIncome

Det är upp till de som vägrar samtala om basinkomst att förklara vad som är fördelarna med dagens lapptäcke – och om den komplicerade och kostnadskrävande byråkratin verkligen är värd sina pengar.” – Birger Schlaug

I del 1 beskrev jag landskatten, vilket är ett samlingsnamn för en skattereform och som, när det skapas ett överskott, ger en medborgarutdelning (Citizen Dividend) i form av basinkomst. I del 3 beskriver jag hela det system som Enhet vill införa, Naturresursdelning, internationellt benämnt Earth Sharing.

_______________________________________________________________________________________________________________________________________

Om mig själv:

Richard DanildaJag bor i Mölnbo på landet med fru och barn. Jag är riksdagskandidat, kontaktperson och kommunikatör för Enhet. Jag ställer också upp i valet till Kommunfullmäktige i Södertälje.
Är aktiv i och arbetar för Svenska Biodynamiska Föreningen på deltid och odlar för husbehov hemma.

Jag är övertygad georgist och mitt främsta mål är den balanserade organisationen av jorden. Jag befinner mig helst på landsbygden och i naturen och arbetar för att vända den urbaniserade ekonomiska likriktningen. Jag brinner särskilt för att åter sätta gården i centrum för människors existens, den plats som fortfarande är lika viktig som den alltid varit.

Landskatt – Enhets system för hållbarhet, jämlikhet och rättvisa

16 Sep

I en serie på tre delar kommer jag skriva om Enhets politik vad gäller landskatt och basinkomst och hur de förutsätter och kompletterar varandra. Det är hög tid för den genomgripande och djuplodande omställningen på alla nivåer som nu ställs som krav på människan, från planeten, alla andra invånare på den och från våra barn och kommande generationer.
För att understödja denna, jobbar Enhet för ett helt annat system än det rådande neoklassiska, det geoklassiska.

Del 1 Landskatt

Landskatt är ett samlingsnamn för en skattereform där skatt på arbete (företagsskatt/inkomstskatt/moms/sociala avgifter) sänks samtidigt som det införs skatt på naturresursmonopol i motsvarande grad. I begreppet land inkluderas rumsliga resurser (hav, sjö, markyta, luftutrymme, omloppsbanor runt jorden), elektromagnetiska frekvenser, mineraler samt vilda växter och djur. Begreppet land är en modernare motsvarighet till den gamla Grundregalen.

LVTBrödsmulorEnhet vill att det gemensamma, det vi delar med egentligen allt annat på planeten, också ska komma alla till del. Jordens frukter tillkommer alla, utan undantag, men ditt arbetes frukter tillhör bara dig! Varför straffas av det arbete var och en av oss utför för samhällets utveckling?
Det kan inte vara meningen att några få lever på den stora massan, likt en parasit. Bättre då, att beskatta uttaget av det gemensamma, och låta det finansiera samhället istället. I det geoklassiska ekonomisystemet, där landskatt är ett begrepp, regleras detta automatiskt och friktionsfritt över tid.

ALLE MANS RÄTT TILL ALLE MANS GEMENSAMMA RESURSER känns bara naturligt. När någon ”äger” en bit av detta, ser vi det som att det är ett privilegium, då det undanhålls resten av befolkningen att inneha. Själva innehavet/ägandet ger ju möjligheten att också göra ekonomisk vinst på den. Därför vill vi föra in en avgift för detta, som solidariskt finansierar samhällets kostnader och vid överskott delas ut till alla andra via medborgarutdelning. Det känns, som sagt naturligt, och är det minsta vi kan göra då vi undandrar möjligheten för framtida generationer att nyttja den uttagna naturresursen.

Landskatten är i grund en beskattning av olika typer av monopol på naturresurser. Den viktigaste är markvärdesavgiften som beskattar 100% av arrendevärdet på landets markyta. Genom en årlig avgift på 6% av markvärdet beräknas hela denna plockas in. Där ligger den största intäktspotentialen och den viktigaste ekonomiska jämlikhets- och rättvisereformen. Och Enhet är inte ensamma om att tycka det. Framstående och tunga ekonomer, chefsekonomer och Nobelpristagare instämmer. stiglitz lvt

Markvärdesavgiften är en avgift som samlar in jordränta, dvs inkomster som är både arbetsfria och riskfria. Notera att mark får värde av dess läge och naturresursrikedom, exempelvis närhet till kommunal service, skattefinansierad infrastruktur och omkringliggande företagande. Markvärdesavgiften tar inte hänsyn till eventuella byggnader eller förbättringar uppförda på fastigheten, skatten påverkas inte då ägaren renoverar eller bygger nytt.

Därför kan det sägas att markvärdesavgiften samlar upp värdet av ”omgivningens arbete”, vilket tillfaller markägaren i olika former. Det är genom detta, det som omgivningen bjuder helt gratis på, som samlas upp med landskatt.

En annan del i motivationen till en landsskatt är att flytta värdet från pengar till mänskliga resurser och naturens resurser.  Det ingår i en ekonomisk omställning med ränte-, spekulations- och inflationsfri ekonomi, ett annat banksystem och ett annat synsätt på tillväxt och arbete än vad som gäller för dagens dysfunktionella neoekonomiska system där ekonomisk tillväxt måste ske genom ökad skuldsättning och konsumtion av gemensamma naturresurser.

Landsskatten finns att betala in när de gemensamma resurserna utnyttjas. Det är i sig inte kopplat till vinst, dvs landsskatten blir inte större för att man gör en större ekonomisk vinst på att nyttja marken. Skatten är kopplad direkt till markegendomens värde. Enkelt, rättvist och förnuftigt.

Landsskatten är den saknade länken för omställningen till en mer ekologisk och hållbar värld. Löftena den bär med sig är hisnande. Väl införd i sin fulla prakt, ser vi ett samhälle som lever i harmoni och balans på alla nivåer. Som genom ett trollslag vänds allt, jo allt, till önskade effekter på alla områden. Det är egentligen väldigt enkelt. Nyttjar man naturen så betalar man för det. Det som är förnyelsebart, återvunnet, ekologiskt och hållbart – det blir billigare. Det som inte är det, det blir dyrare. Lika enkelt, och rättvist, och förnuftigt.

Nu när vi nått och till och med passerat gränserna för planeten, finns ingen tid att förlora! Nu behöver vi skapa ett nytt system som får driva utvecklingen framåt istället. Ett system som ger de effekter vi vill ha. Det rådande systemet visar överallt att det inte ger det vi vill ha och alla försök inom detta är som att sätta plåster på ett sår som behöver avsnörande bandage. Så, då får vi helt enkelt sätta ett nytt. Vi behöver öppna upp för att det faktiskt är möjligt att nå ett högre välstånd för alla och göra det ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbart. Men det är omöjligt att göra det när vi måste konsumera mer och mer av naturresurserna, när expansion genom ökad skuldsättning (via bankers expansion av kredit över mark) är den enda vägen att vandra och ökad fattigdom och förtryck är den andra sidan av ökad rikedom för de få.

Landskatt är ett samlingsnamn för att knyta samman de geoistiska skattesatserna under en samlad definition. Naturresursdelning (Earth Sharing) är när landskatten(erna) kopplas till medborgarutdelningar (Citizen Dividend), eller basinkomst. Basinkomsten skriver jag om i del 2. Naturresursdelningen, där överskott av landskatten genererar basinkomst, skriver jag om i del 3.

_______________________________________________________________________________________________________________________________________

Om mig själv:

Richard DanildaJag bor i Mölnbo på landet med fru och barn. Jag är riksdagskandidat, kontaktperson och kommunikatör för Enhet. Jag ställer också upp i valet till Kommunfullmäktige i Södertälje.
Är aktiv i och arbetar för Svenska Biodynamiska Föreningen på deltid och odlar för husbehov hemma.

Jag är övertygad georgist och mitt främsta mål är den balanserade organisationen av jorden. Jag befinner mig helst på landsbygden och i naturen och arbetar för att vända den urbaniserade ekonomiska likriktningen. Jag brinner särskilt för att åter sätta gården i centrum för människors existens, den plats som fortfarande är lika viktig som den alltid varit.

Att sätta barnen främst – Enhets politik för skola och utbildning

21 Aug

Hur vore det om vi tog alla beslut med hänsyn till de små i vårt samhälle? Hur vore det om vi istället för att med piska skola dem, förhöll oss till att bli skolade av dem?  Hur vore det om vi i större utsträckning lyssnade på dem och lät dem få vara barn, få vara i den kreativa leken, utan att bli störda, utan att bli stöpta in i ett system som inte kan fungera för alla? Det vore väl alldeles förträffligt!?

skolbarnEnhets Partiprogram uttrycker:
”Enhet önskar bidra till skapandet av en inifrånstyrd skola – där lust, lek, nyfikenhet, utforskande och glädje är den ledande energin i våra barns utveckling. En skola där vi bidrar till barnens kreativa och fria tänkande genom att vägleda dem med frågor framför att ge dem färdiga svar. Där vi lyssnar aktivt och intresserat på våra barn och låter dem få komma till uttryck utan att bedöma/värdera eller jämföra deras tankar, deras person eller förmågor. En skola där vi kanske inte alltid kan ledas av mätbara mål och värderingssystem utan av kärleken till livet och varandra.

Den avgörande skolfrågan bör vara: ”Hur skapar vi en skola dit våra barn älskar att gå? Där varje barn känner glädje och meningsfullhet? Där varje barn känner att det får komma till sin fulla rätt och utvecklas utifrån sin egen bästa förmåga?””

Ur den grundsynen vill Enhet bygga för framtiden. Läs mer här.

Vidare vill Enhet gå från skolplikt till läroplikt. Det har uttryckts både av FN och Europa konventionen att det är alla föräldrars rättighet att välja vilken sorts undervisning man vill ge sina barn.

Enhet är därmed också positiv till friskolor, om de överensstämmer med de visioner partiet har. Enhet menar att det inte som i dag ska vara möjligt för privata företag att kunna ta ut vinster från verksamheten. De pengar som samhället satsar på utbildning ska inte gå till någonting annat än vad syftet är. Eventuellt överskott ska investeras i skolan.

Vad gäller högskolestudier kan nämnas att med Enhets förslag på Basinkomst, kan alla som önskar, studera utan att skuldsätta sig, eftersom studielån och -bidrag försvinner vid ett sånt införande.

Vad gäller förskolan, ser Enhet att med Basinkomsten ges föräldrar även här möjligheten att välja som det passar dem. Enhet tror på mindre barngrupper och sjuktal då fler kommer välja att stanna hemma med sina barn under en längre tid. Kortare dagar för de barn som är på förskolan är också att vänta sig. En mer kvalitativ förskola skapas helt enkelt.

Jag är fullständigt övertygad att vi kan skapa detta! Det är helt upp till oss vad vi väljer. Och jag vet att många vill förändring. Med dövat samvete lämnar vi in våra barn till en oftast stressig och kvävande atmosfär, där prestation och krav leder till många barns illa mående. Jag vill göra annorlunda!

Jag vill avsluta som jag började; ”Hur vore det om vi tog alla beslut med hänsyn till de små i vårt samhälle?” och tipsa om ett mycket bra och känslosamt föredrag. Väl värt att se!

/Richard Danilda

_______________________________________________________________________________________________________________________________________

Om mig själv:

Richard DanildaJag bor i Mölnbo på landet med fru och barn. Jag är riksdagskandidat, kontaktperson och kommunikatör för Enhet. Jag ställer också upp i valet till Kommunfullmäktige i Södertälje.
Är också aktiv och arbetar i Svenska Biodynamiska Föreningen och odlar för husbehov hemma.

Jag är övertygad georgist och mitt främsta mål är den balanserade organisationen av jorden. Jag befinner mig helst på landsbygden och i naturen och arbetar för att vända den urbaniserade ekonomiska likriktningen. Jag brinner särskilt för att åter sätta gården i centrum för människors existens, den plats som fortfarande är lika viktig som den alltid varit.

Grunderna i Geoklassisk ekonomi – ett utjämnande system

14 Aug

Dagens bloggare: Jonas Lagander.

Utifrån geoklassisk ekonomi består välståndsbyggandet av delarna ”Jord, arbete och kapital”. Jord (eng: land) är en nations alla naturresurser – mineraler i marken, markytan, luften över markytan, vattenmassor osv. Arbete och kapital ja… det vet vi vad det är.

Dessa tre tar ut varandra så tillvida att nyttoskapandet via arbete och kapital får den icke-elastiska jorden att stiga i värde. Denna värdestegring kallas för jordränta. Neutraliseras jordräntan så stiger istället intäkterna för arbete och kapital.

Arbete och kapital är helt beroende av jord. Därmed… ju mer arbete och kapital skapar värde, desto mer kan jordägaren ta betalt för att hyra ut sin jord till dessa eftersom jordräntan stiger. Men jorden är som sagt begränsad och människa och företag är 100% beroende till möjligheten att nyttja den. Därmed ges jordägaren ett orättmätigt övertag över arbete och kapital.

1075232_631575270194116_1534996900_n

När jordägaren ser att arrendatorerna/hyresgästerna tjänar mer pengar kan hen helt enkelt välja att höja hyrorna. Eller om samhället växer runt hans jord och gör den mer värd… ja då kan han använda värdestegringen som hävstång för att ta ut lån och köpa ut konkurrenter, sälja marken till ett oförtjänt högt pris eller som sagt välja att orättmätigt höja hyrorna.

Hen har via detta ett privilegium som gör att hen kan kontrollera andra människor ekonomiskt. Ja, hen har, om man hårdrar det hela, de facto makt över liv och död. Och historien har visat hur stora landegendomar ägda av en eller ett fåtal rikemän skapat livegenhet hos en större massa av människor. Likväl sugit musten ur företagare.

Idag är den största markägaren i Sverige banksystemet som plockar in jordränta genom att ge penningräntebelagda lån till människor med inkomster nog att skuldsätta sig. Vanligen gäller ju bättre inkomster ju högre skuldsättning. Genom ränta på ränta-effekten betalar gäldenären ofta det dubbla värdet av fastighetens ursprungliga värde till bankerna under ett antal decennium av hårt arbete. Banken lyckas med andra ord fånga in även den framtida jordräntan på fastigheten som den expanderar kredit över.

På detta sätt suger bankerna åt sig ansenliga delar av intäkterna från det nyttoskapande som arbete och kapital utför i Sverige. Ur geoklassiskt perspektiv kan det faktiskt kallas för en slags privat beskattning. Släpps hyressättningen fri i Sverige kommer även fastighetsbolagen att börja erhålla orättmätiga intäkter på samma sätt… genom att låta arbete och kapital (och staten via samhällsnyttiga investeringar genererade via beskattning av arbete och kapital) utveckla Sverige och sedan bara höja hyrorna proportionerligt. Fastighetsbolagen kommer inte ens att behöva sköta om sina hus så värst. Marken under husen kommer att öka i värde även om husens kapitalvärde sjunker vilket kommer att möjliggöra ökade intäkter ändå.

renting land of course

Och där ser vi grunden till klassamhälle och fattigdom. Samhällen som slits isär och människor som går i trasor och svälter… mitt i ett enormt överflöd som tyvärr bara fördelas så att de rika blir rikare… på de fattigas bekostnad.

Titt som tätt leder spekulation i markvärde dock till drastiska värdesänkningar. Bubblor som spricker. Då blir det finanskris och allt går åt helsike för en tid. Senast 2008 globalt och innan det 1990 i Sverige. Och då räddar staterna bankerna med… pengar från arbete och kapital. Och klassklyftorna expanderar ytterligare. Arbetare blir arbetslösa, företagare förlorar sina företag och mängder av människor blir hemlösa. Men jordägarna (iaf. de största och skuldfria – inte minst storbankerna) klarar sig och blir ofta berikade därtill. Baronen kunde köpa på sig ännu större markegendomar som frigjorts från småidkare inom pöbelklassen vars företag gick omkull osv.

Lösningen på detta måste alltså bli att ekonomiskt gynna arbete och kapital på jordens bekostnad. Genom markvärdesbeskattning, gärna kombinerat med beskattning av alla typer av naturresursvärden, så neutraliseras jordräntans negativa effekter och pengarna från reformen kan finansiera stat och kommun. Därmed kan arbete och kapital frigöra sitt nyttoskapande utan att belastas med hämmande beskattning.

En markspekulatör som undanhåller viktig mark inne i städer kommer att sälja eller bygga omgående eftersom hen inte längre kan berika sig själv passivt genom ägandet. Hen måste helt enkelt skapa samhällsnytta för att kunna behålla marken. Urbana skräptomter skulle därmed inte existera. En parkering skulle snabbt omgärdas av väggar och få flera våningar över sig, och kanske en källare under sig också med fler parkeringsplatser till nytta för samhället.

Sverige skulle få se reallöneökningar vi inte sett sen 1800-talet och första halvan av 1900-talet. Företag skulle flytta hit från hela världen. Och bostadskrisen skulle ersättas av bostäder till alla – kompletterad med en hälsosam konkurrens om hyresgäster när hyressättningen kunde övergå i marknadens försorg… där den ju egentligen hör hemma.

Och inte minst skulle skuldsättningen till banksektorn långsiktigt minska. Priserna på mark skulle sjunka rejält (men inte arrendevärdet som alltså skulle beskattas till fullo) vilket gör att fler kan stå som juridiska ägare av mark utan att vara livegna bankerna för resten av livet. Hyrvärdet skulle dock gå till staten som en tribut till alla oss andra för privilegiet att monopolisera marken och erhålla fördelarna av all nytta (vägar, ålderdomshem, köpcentrum osv.) som samhället skapat runt om, och kanske även på, den ägda marken.

1% against 99% skulle snart omvandlas till 100% for 100%.

Sådan är den geoklassiska teorin. Intressant nog förklarades detta utförligt för över hundra år sedan av Henry George. Att läsa hans bok ”Progress and poverty” är, i princip, som att läsa en essä över dagens ekonomiska samhällsproblematik.

/Jonas Lagander

Läs mer på www.landskatt.se

_________________________________________________________________________________________________________________________________________

Om mig själv:

Jonas LaganderEn östgöte med intresse för hållbarhetsfrågor. Universitetsutbildad inom turismvetenskap, passionerad biodlare och landsbygdsromantiker. Flydde nyligen stadens gråhet och stress till en lugnare naturnära tillvaro.
Övertygad georgist med närekonomiskt fokus, ständigt på jakt efter den sanna friheten och den fulländade holistiska balansen. Saknar politisk representant i Riksdagshuset och hade helst velat representera sig själv utan mellanhand. Förespråkare av komplementära valutasystem och kooperativa lösningar. Hittas vanligen med kaffekopp i hand.

 

%d bloggare gillar detta: