Arkiv | Geoklassicism RSS feed for this section

Enhet välkomnar PP i debatten om Basinkomst

29 Aug
Att Piratpartiet äntligen kommit ut som medborgarlönsförespråkare är välkommet. Deras grundideologi med kunskap och immateriella tillgångar som marknadsallmänningar stämmer väl överens med att ”livet” i sig inte ska villkoras av en paternalistisk statsapparat som ska avgöra om livets nödtorft ska ges dig, eller inte. Vi i Enhet applåderar Piratpartiet för deras nya linje.

Vad Piratpartiet dock saknar är en finansieringslösning som inte slår mot samhällsekonomin. En medborgarlön/basinkomst kan nämligen inte finansieras med skatter på arbete och kapital. Dels kommer opinionen inte att tillåta det, dels kommer de kunskap finansieringskattehöjningar som krävs snedvrida marknaden för mycket. Av denna anledning har frågan om basinkomstens finansiering vanligen sammankopplats med de skatter som snedvrider marknaden minst – skatter på jord och ekonomiska privilegier. Detta faller väl ut i linje med Piratpartiets grundideologi att snedvridande monopol inte är önskvärda i en fri marknadsekonomi och ett fritt samhälle. Men varför begränsa den tanken till endast kunskap och immateriell rätt, Piratpartiet?

Vi i Enhet har anammat en ”Existenslinje” där skatter på ekonomiska orättvisor används för att finansiera en basinkomst för alla medborgare i Sverige. Genom att omvandla riktade bidrag och avdrag till en generell basinkomst samtidigt som vi kvittar ned inkomstskatter och moms på ekologiska varor med hjälp av naturresursavgifter skapar vi inte bara ett enkelt, rättvist och frihetligt trygghetssystem utan även en friare marknadsekonomi där våra företag ges bättre möjlighet att skapa ett hållbart välstånd för Sverige.

De neoklassiska idéer som styrt finanspolitiken sedan 80-talet har grundlagt ekonomiska klyftor mellan människor och ödelagt stora skog höstdelar av vår natur. Vi i Enhet anammar istället en geoklassisk finanspolitik där våra naturliga allmänningar står i centrum och där den som profiterar passivt på andras arbete via ekonomiska privilegier eller förstör naturen får betala skatt – men den som genom arbete eller fritt företagande skapar välstånd åt samhället får behålla frukterna av sina insatser själv. Värdet av våra gemensamma allmänningar fördelar vi sedan som basinkomst till medborgarna. Vi ser denna ekonomiska naturresursdelning som en självklar utveckling av vår svenska allemansrätt.

Existenslinjen betyder att Sverige optimeras för trygghet, frihet och materiellt välstånd på naturens och människans villkor. Piratpartiets nya intresse för basinkomst är välkommet. Låt oss hoppas att fler nu ser fördelarna med denna viktiga reform.

Jonas Lagander,

riksdagskandidat för Enhet

 

Annonser

Efter 20 år med Enhets politik – Anders, lantbrukare. Del 1

14 Jul

Del 1.

Här kan du läsa del 2.

Anders är en ung småbonde på Östgötaslätten. Han och hans familj har levt här så länge han kan minnas. Hans släkt har i generationer ägt hans gård, och även andra gårdar där kärleken gjort att hans släkt fått nya fotfästen i bygden. Men när Anders växte upp var det svårt för småbönderna att överleva. De hade krav på sig att producera allt mer till lägre pris. Och när de farmproducerade mer sjönk såklart priserna mer till följd av det utökade utbudet som blev följden. De var beroende av bidrag från EU för att klara lönerna till sig själva. Den globala marknaden pressade priserna alldeles för hårt. Inte minst de multinationella spannmålsuppköparna!

Småbönderna försvann, en efter en. Många små gårdar blev färre. Det var en negativ spiral som inte ville ge med sig. Det var ohållbart och Anders hade nästan börjat ge upp drömmarna om att överta sin fars gård som var värderat till ett så högt pris att han skulle bli skuldsatt för livet om han köpte ut sina syskon från den. Han skulle bli en torpare till bankerna istället för en fri lantbrukare helt enkelt. Hans far hade redan givit upp som mjölkbonde, ett liv han älskade, för att satsa på andra saker. Men han tjänade inte mycket mer pengar på det. Knappt bara så han klarade sig. Men bondelivet ville han verkligen inte ge upp. Inte Anders heller.

Men så hände något under Anders uppväxt som gjorde att han så småningom faktiskt kunde köpa ut gården till ett bra pris. Partiet Enhet kom i regeringsställning och genomförde en neutral skatteväxling från inkomster och kapital till naturresurser och ekonomiska privilegier. Anders hade varit skeptisk i början för han var inte så insatt i hur partiet tänkte kring det här. ”Beskatta mark… det måste ju vara dödsstöten för landsbygden”, tänkte han. Men så gick han till ett av Enhets lokala medlemsmöten för att lära sig mer. Efter det så bytte han åsikt. Faktum är att han gick med i Enhet och blev en lokal ungdomsaktivist. Vad Anders inte hade förstått innan var att allt värdeskapande i samhället höjer markvärdena. Och detsamma gör spekulationen på mark som sker via bankernas kreditgivning. Priset på mark sätts även utifrån vad den genererar för inkomster. Anders hade aldrig fått lära sig hur vare sig banker eller de ekonomiska lagarna kring markvärdet fungerar tidigare. Nu blev allt plötsligt glasklart för honom.

Eftersom hans fars mark erhöll EU-stöd gick priset upp på ett konstgjort sätt. Samtidigt drev bankerna upp priserna i hans bygd genom att låna ut samma mängd pengar till flera olika köpare som kunde tävla mot varandra i vem som kunde skuldsätta sig mest. Den mest kreditvärdige fick gården. Ofta var detta någon som redan ägde mycket mark sedan innan. Stor blev större. Anders förstod nu att hans livslånga skuldsättning till bankerna som skulle bli följden om han satsade på gården till stor del vore helt i onödan. Det var det politiska och finansiella systemet som tvingade in honom i denna boja, inte den fria marknaden. På marknadEnhetsmötet lärde han sig även skillnaden mellan markvärdena i städer och på landsbygden. Mark i städerna har minst 10ggr högre värde än på landet. Detta eftersom det finns ett högre välstånd i städerna, räknat utifrån tillgänglighet till arbeten, samhällsservice, tjänster, butiker och infrastruktur. Fler människor tjänar mer pengar i städerna, det vill säga marken genererar högre inkomster, än på landsbygden. På den platta Östgötaslätten där Anders bor får man åka en bra bit innan man når närmsta tätort. Landsbygdsbor betalar på grund av denna ekonomiska grundförutsättning mer skatt i förhållande till vad de får ut. Att kvitta ned skatter på arbete och kapital och istället beskatta markvärde skulle därför ge Anders en rejäl skattesänkning. Speciellt om han kunde komma på ett sätt att tjäna mycket pengar på liten markyta. Att arbeta var Anders inte rädd för. Det hade han gjort sedan barnsben ihop med sin far på gården och han önskade inget annat än att fortsätta med detta. Men på sitt eget sätt.

Så blev det också med tiden. Efter 10 år med Enhets politik började markpriserna att sjunka. Anders gick då på lantbruksuniversitetet – efter några år av ströjobb och resande efter gymnasiet då han bland annat besökte ekologiska lantbruk i utlandet via så kallad ”wwoofing” – och såg vilken fin effekt Enhets politik hade börjat få i det svenska samhället. Han var även Screen Shot 2013-06-12 at 8.30.58 PMordförande för en Enhetsförening på universitetet där han och hans vänner jobbade för att sprida partiets politik hos framtidens lantbrukare. Precis som förväntat steg markpriserna lite de första 10 åren eftersom inkomstskattesänkningarna medförde att marknaden tolkade det som att marken gav högre intäkter i och med att reallönerna höjdes och arbetslösheten sjönk i Sverige. Det blir så när markspekulationen blir allt mindre lönsam  och bankerna ges incitament att låna ut mer riskfyllt till företag som producerar välstånd istället. Under den perioden kunde många bönder amortera ned sina stora skulder. Bland annat Anders far. Senare kom prissänkningarna när inkomstskattesatserna börjat närma sig nollpunkten. Ju mer inkomstskatterna sjunker, ju mer går markhyrorna upp och de plockas ju in av staten via naturresursavgifterna. Men när det inte finns några inkomstskatter kvar… varför skulle någon vilja betala höga priser för en mark som kommer med en hög hyra/naturresursavgift? Svaret är att ingen vill detta, därför går markpriserna ned markant. Hög markhyra, men lågt inköpspris blir följden. I städerna går hyrorna upp rejält, men på landsbygden höjs de inte alls lika mycket. På vissa ställen inte alls!

Läs gärna även om undersköterskan Margareta – om 20 år med Enhets politik. 

Författare: Jonas Lagander

Efter 20 år med Enhets politik – Margareta, undersköterska

3 Mar

Margareta är undersköterska och bor i en av Stockholms förorter. Hon hade länge höga hyreskostnader och låg lön. Men hon var nöjd över att åtminstone kunna gå till jobbet då hon jobbar på en privat vårdcentral i närheten till sitt hem. 2015 inledde Enhet en skatteväxling från skatter på arbete och kapital till naturresurshyror. Sedan dess har Margareta upplevt ett antal förändringar i sin vardag.

Bland det första som hände var att hon fick en ny kollega, Erik. Hans tjänst instiftades på vårdcentralen efter att Enhetsregeringen sänkte arbetsgivaravgiften. Vårdcentralens hyra gick upp lite granna i början vilket gjorde att behovet av en ny hand i arbete ökade för att få in mer pengar till verksamheten. Erik som tidigare gått arbetslös var mycket glad över sin nya anställning.

En parkeringsplats i närheten till vårdcentralen blev för olönsam för ägaren som egentligen mest köpt den för att spekulera på tant simmarmarkvärdet och ta ut P-avgifter för de boende som behövde parkera sina bilar nära sina hem. Så han sålde den till ett fastighetsbolag som byggde ett källargarage istället med butikslokaler och bostäder ovan. Det var mer passande för områdets behov och täckte naturresurshyrorna till det allmänna bättre. Sen det hände har vårdcentralen fått ännu mer att göra. Erik behövdes verkligen och eftersom fler människor bor i området nu slås den ökade hyran för vårdcentralen ut på fler kunder. Det gör att vårdcentralen kan investera mer i sin verksamhet. Utan naturresurshyrorna till staten som stimulerade fram detta välståndsbygge för området hade Erik fortfarande varit arbetslös och för få bostäder och butiker hade funnits i området. Nu ökar välståndet istället, hela tiden.

Inledningsvis var kostnaderna för de nya lägenheterna och butikslokalerna ganska höga. Detta eftersom efterfrågan på hus steg när markägarna insett att de var tvungna att arbeta hårdare för att tjäna pengar om de ska klara av naturresurshyrorna till det allmänna. Det tog cirka tio år att stabilisera detta och sen bostadsbristen löst sig har inköpspriserna på boende sjunkigt stadigt. Med gott om valmöjligheter är det ju ingen som vill betala för att köpa ett hus eller lägenhet som kommer med höga hyror. Det har bankerna fått finna sig i.

Eftersom skatterna på arbete sänkts med tiden har den totala kostnaden för Margareta inte blivit högre. Snarare tvärtom. Hon har faktiskt lyckats bättre i sina löneförhandlingar med chefen än någonsin tidigare. Det upplivade området med fler människor och arbeten har gjort att en konkurrens om arbetskraften har uppstått. Så chefen på vårdcentralen har varit mycket angelägen om att Margareta ska trivas med sitt jobb och sin lön. Hon har fått det bättre ekonomiskt ju mer hennes närsamhälle har utvecklats har hon märkt. Hennes hyra har inte höjts på länge eftersom det byggts så mycket i området och fler människor flyttat dit. Fast nu när det finns bostäder åt alla börjar hon ana en tendens till hyreshöjningar igen. Men tänker hon… markdelen av hyran är ju cirka 60 % av det jag betalar. Och allt det går ju till staten. Det är ju trots allt det enda jag betalar till den. Lönerna hänger ju med för det mesta. trädgårdsarbete

En annan sak hon upplevt är att nu så här många år efter Enhet tog makten så är människor inte lika skuldsatta längre. 100 % av markhyran går till staten och det är en ansenlig summa såklart. Denna kostnad har gjort att priserna på fastigheter har sjunkit. Därmed blir ränte- och amorteringskostnaderna till bankerna inte lika höga längre. Men lönerna har hängt med markhyrorna eftersom samhället är så inriktat mot ekonomisk utveckling. Det sker alltid en balansering mellan markhyra och intäkter för alla i närsamhället.

Hon har även fått fler kollegor efter Erik vilket gjort att hon kunnat gå ned i arbetstid. Jobbet blir gjort ändå. Det behövde hon verkligen för hon har sett hur äldre kollegor slitit ut sig i det tunga vårdyrket sedan tidigare. Dessutom har vårdcentralen köpt in en robot som hjälper till med de tunga lyften i vårdarbetet.

Arbetstidssänkningen finansierar Margareta via basinkomsten som Enhet infört. Den växer för varje år. Den delas ut från en fond som byggts upp under ett antal år med medel från, bland annat olika monopolavgifter. Nu när skatterna på arbete är borta har staten börjat placera en del intäkter från markvärdehyrorna i fonden dessutom… så nu växer den snabbare än förr. Roboten som vårdcentralen köpt in är också med och betalar till den fonden, via sitt arbete. Det gör att Margareta både kan minska på det tunga arbetet på jobbet och få mer fritid. Även patienterna på vårdcentralen som kan flyttas på ett säkrare sätt än förr när människor var tvungna att sköta detta tunga arbete får det bättre.

När Margareta tänker tillbaka på tiden innan Enhet kom i regeringsställning och genomförde naturresursdelningsreformen undrar hon ofta kring hur stagnerat det samhället kunde kännas. Att brister så ofta uppstod på olika sätt. Visst finns brister även nu men hon upplever att det hela tiden blir bättre. För människor är så mycket mer inriktade på lösningar och att göra det som krävs direkt när saker behöver utföras.

Förr gjorde företag allt för att inte anställa fler människor eftersom skatterna på arbete var så höga. Samtidigt var människor högt skuldsatta till bankerna för att få råd att bo. Idag är människor inte längre oroliga över att bli arbetslösa på samma sätt. Jobb finns det gott om och vill företag ersätta en anställd med en robot så leder det i förlängningen till att basinkomsten höjs för alla medborgare.

Trygghetssystemen är också enklare och människovänligare nu än förr. Om någon blir arbetslös finns en basinkomst för en grundläggande levnadsstandard som delas ut villkorslöst, sen tillkommer privata försäkringar som A-kassa, om individen i fråga valt att betala in till en sådan. Margareta minns när hennes mans yrke försvann till följd av den teknologiska utvecklingen inom hans bransch. Visst var det nesligt men via trygghetssystemen blev det ingen fara för familjens ekonomi, även om den gick ned tillfälligt. Han tog några tillfälliga jobb för att få upp inkomsterna innan han bestämde sig för att utbilda sig vidare. Nu har han arbete inom sin gamla bransch igen fast med nya kunskaper och på en ny nivå. Basinkomsten har kvittats ut av lönen. Margaretas man är stolt över att kunna bidra till samhället igen.

Familjen kände sig dock aldrig orolig när mannen blev arbetslös. Ingen klump i magen. Ingen risk för vräkning… för några skulder hade de inte. Det är mest företag som lånar pengar idag till olika investeringar. Vanligt folk kan ofta spara ihop den summa som behövs för att köpa sig ett boende. Margareta hyrde dock sin bostad från början och har trivts med det. Hyresvärden har gjort löpande renoveringar av huset för att hon ska bli nöjd och trivas. Konkurrensen om hyresgästerna har ju ökat markant sedan Enhet genomförde sina reformer.

grönt trädSamhället känns så livfullt och frodigt nu. Hon känner sig mer fri och trygg än någonsin tidigare. Alla uteliggare som förr fanns på Stockholms gator är ett minne blott. De har bostäder nu och basinkomst att leva på om det inte fått jobb. Stockholm är lummigt med mycket grönytor på tak och väggar. Solpaneler är vanliga och parkerna är välskötta och många. Husen är på många ställen högre än förr i tiden när markspekulationen höll tillbaka byggandet. Men de är ofta vackra och mer utsmyckade än tidigare. I utkanten av staden har många börjat odla mat och skärgården är mer tillgänglig än tidigare med fler skärgårdslinjer. Det finns mer tid att njuta av naturen än tidigare.

Nu långt senare kan Margareta inte tänka sig att rösta på något annat än Enhet. Har det gått 25 år sedan Enhet tog makten? Eller var det 30? Margareta börjar bli gammal. Hon ser fram emot sin pension snart. Sina sparade pengar, sin privata pensionsförsäkring och basinkomst kommer att ge henne en trygg tid som äldre. Men hon är inte utsliten som många av hennes forna kollegor inom vården var vid hennes ålder. Hon tror nog att hon kan göra ett handtag då och då även nu. Varför stanna upp bara för att jag blir gammal tänker hon? Jag trivs ju med mina kollegor och äger dessutom en del av vårdcentralen nu. Jag fick ju en andel som löneförmån för lång och trogen tjänst. Min erfarenhet behövs fortfarande där, och jag känner ansvar för att vårdcentralen lever vidare och tar bra hand om patienterna.

Eller ska jag kanske testa att försöka tjäna lite pengar på min textilhobby? Att tjäna pengar idag är ju inte direkt som förr i tiden, tänker hon. Idag får man ju behålla alla pengar man tjänar själv så det är ju enklare att vara företagare. Margareta ser fram emot sin tid som äldre. Hon har många val att ta ställning till nu.

Livet är långt ifrån över!

Vi behöver inte fler arbeten

11 Okt

ekonomiska

 

Ett nytt ekonomiskt system börjar med en ny värdegrund. Många av oss (inte minst vår riksdag och regering) är så hårt insyltade i det nuvarande ekonomiska systemet att det är svårt att se en annan möjlighet trots att vårt nuvarande system är så uppenbart ohållbart. Vi ser det omänskliga överallt omkring oss. Hur människa efter människa faller offer för en genomgripande inhuman samhällsföreställning där pengar om och om igen visar sig ha ett högre värde än människoliv. Där ekonomiska behov står högre i kurs än mänskliga behov. Den genomgripande frågan rent politiskt har blivit ”Vad behöver vår ekonomi?” istället för ”Vad behöver människan?”. Som om dessa frågeställningar vore synonyma. Det är de inte.

Oavsett regeringsfärg så har vi fortsatt att bedriva samma enkelspåriga politik. Arbetslinjen och ”full sysselsättning” förväntas vara lösningen på vårt samhälles samtliga problem. Vi fortsätter att göra som vi alltid har gjort. Vi fortsätter att försöka lösa problemen med samma tankesätt som skapade dem. Men lösningen ligger inte i sänkt arbetslöshet. Lösningen ligger i en omfördelning av våra resurser. Varför ska full sysselsättning över huvud taget vara ett mål? Varför är inte målet i vår högteknologiska kultur – mer fritid och frihet för individen? Vi behöver inte fler arbeten. Det finns tillräckligt att göra! Vi behöver däremot omfördela de arbeten som finns och de ekonomiska resurser som finns. Varför talar ingen etablerad politiker om detta?!

En omstrukturering och omvärdering av vårt ekonomiska system börjar med att vi förändrar vårt samhälles värdegrund. Där människovärde står högre än pengavärde. Där individens välmående ligger till grund för kollektivets välmående. Systemet ska vara till för individen, inte tvärt om. Samhället och pengen har i sig inga behov. Det är individer som har behov.

ETT EKONOMISKT PYRAMIDSPEL

ecoVi behöver se och förstå är att vi alla för närvarande ingår i ett ekonomiskt pyramidspel, i ett spel som vi alla gemensamt håller på plats. Lite som när man svarade på ett kedjebrev som barn och skickade kexchoklad och tuggummin till dem överst på listan men aldrig fick något tillbaka. Om du får något tillbaka så betyder det att du inte är längst ner i pyramiden.

I ett pyramidspel finns alltid vinnare och förlorare. Flest förlorare. Segregationen i vårt samhälle är för närvarande ett resultat av det ekonomiska pyramidspel som vi ingår i. Pengar är lika med förmågan att skapa mer pengar, och mer pengar är lika med makt över andra människors liv, över de människoliv som saknar pengar till sin överlevnad. Dvs ett sorts förtäckt slaveri.

Den enda rättvisa fördelning som vi människor har försetts med är 24 timmar per dygn. Men med stora ekonomiska kapital kan du investera och låta andra arbeta åt dig för att öka din inkomst och ditt kapital. Just nu skriker samhället åt de sjuka och utslagna som inte längre förmår arbeta. Vi skriker åt de människor till vilka samhället inte kan erbjuda detta ”heliga” arbete. Vi försöker tvinga in dessa människor i en massa åtgärdsprogram. Samtidigt så hyllar vi dem som sitter på kapitalet, trots att även deras arbetsinsats är minimal. De tjänar pengar på att ha pengar, dvs genom spekulation och andra människors hårda arbete. De tjänar pengar på att låna ut pengar, dvs. genom ränta. De håller nyckeln till vår överlevnad i sina händer och vi – den stora massan – dansar som blödande marionetter.

EN HEL VÄRLD I SKULD

bankIbland tänker jag att det var väldigt synd att det inte var jag själv som kom på idén att etablera det allmänt vedertagna bankväsendet och Federal Reserve (som idag påverkar hela världsekonomin). Tänk vad synd att det inte var jag som var först med att komma på räntesystemet! Ty det är en alldeles ypperligt bra affärsidé även om den är direkt inhuman och fullständigt oetisk. (Jag skulle förmodligen inte ha varit känslomässigt kapabel att genomföra den.)

”Hej! Här får du låna några siffror av mig (luft). För dessa siffror kan du köpa dig ett hus där du kan bo. Jag tar givetvis huset (dvs. det verkliga värdet) som säkerhet, så om du inte kan betala tillbaka luften till mig så tar jag ditt hus ifrån dig. Du får betala tillbaka din skuld (luften) till mig med ränta (dvs. med riktiga, värdefulla pengar).”

Räntesystemet är så vedertaget att ingen människa i stort sett ifrågasätter dess existens. ”Så har det väl alltid varit?” Få människor ser hur räntesystemet förslavar majoriteten av befolkningen och så även vår världs regeringar som också är satta i skuld, ökad skuld och ökad skuld.

Räntan skapar två avgörande problem:

1.  Den skapar segregation. De som inte har pengar (de fattiga) behöver ta ett lån, på vilket de betalar ränta. De som har pengar (de rika) får i sin tur ränta på sitt kapital. Vem betalar då de rikas inkomstränta? Jo, de fattiga givetvis. (Robin Hood vrider sig förmodligen i sin grav).

2. Den ökande (påhittade) skulden tillsammans med den ökande räntan bidrar även till det skapade behovet av ständig tillväxt. Vilket medför att vi producerar saker ingen behöver och tjänster som är helt överflödiga. Vi producerar mer (på bekostnad av vår miljö) så att människor kan konsumera mer och hålla pengen i rullning. Vi måste hela tiden gå med vinst och jobba hårdare, snabbare, mer effektivt och bättre för att täcka räntan av våra ökande skulder. Såklart att politikerna vill ha ut oss i arbete. Det är ju vi som tjänar pengen, istället för att pengen tjänar oss. Men är det vettigt att försöka stoppa en hjärnblödning med ett plåster? Är det vettigt att försöka åtgärda symptomen utan att åtgärda orsaken?

Hela vår värld är i skuld och ingen har egentligen någon praktisk möjlighet att betala tillbaka den skulden. Världsskulden ligger idag på totalt ca 51 triljoner dollar. Till exakt vem är vi skyldiga detta belopp? Regeringar lånar mer pengar för att betala räntor på de lånade pengarna. Det krävs ingen expert i ekonomi för att konstatera det ohållbara. Matte åk 2 räcker!


DET FINNS EN ANNAN VÄG!


grundtrygghetEnhet förespråkar ett både räntefritt och spekulationsfritt samhälle. Vi verkar för en total omfördelning av våra ekonomiska och mänskliga resurser, samt av våra naturresurser. Det finns ett fåtal individer som rent ekonomiskt (inte livshotande) skulle förlora på denna omställning eftersom pyramiden skulle rasa. Men majoriteten skulle bli vinnarna och ALLA skulle ges samma trygghet och samma möjligheter.

1. Införandet av en Basinkomst skulle ge en grundtrygghet åt alla. De 24 timmar som vi alla har tillgodo per dygn skulle generera ytterligare inkomst i mån av din arbetsinsats – dvs av ditt personliga bidrag till samhället.

2. En skatteväxling från skatt på arbete till landskatt / naturresursdelning (Geoekonomi) skulle innebära att ditt eget arbete kommer dig själv till del medan uttaget av allmänhetens gemensamma naturresurser kommer alla till godo. Det skulle bland annat bli dyrare att förstöra vår miljö. Systemet skulle finnas till för oss, istället för tvärt om. Pengen skulle tjäna oss, istället för tvärt om. Men kanske viktigast av allt – Människoliv skulle återfå sitt rättmätiga värde och alltid prioriteras högre än pengar.

För den som vill förstå ”Kapitalismens återvändsgränd” rekommenderar jag denna dokumentär hos UR Play, med samma namn.

Sanna Nova Emilia
Språkrör för Enhet
Sanna Nova Emilia

Naturresursdelning – Enhets system för verklig hållbarhet, jämlikhet och rättvisa

29 Sep

Det här är tredje delen om Enhets politik för en verkligt hållbar samhällsmodell, för invånare och planet. Del 1 behandlade landskattesystemet och del 2 bland annat om dess monetära effekt vid överskott.
Det är hög tid för den genomgripande och djuplodande omställningen på alla nivåer som nu ställs som krav på människan, från planeten, alla andra invånare på den och från våra barn och kommande generationer.

För att understödja denna, jobbar Enhet för ett helt annat system än det rådande neoklassiska, det geoklassiska.

Del 3 Naturresursdelning

Om jag ägde all mark på planeten och du hade makt över alla pengar, hur mycket skulle jag ta i hyra för din första natt? Monopol på naturresurser är den största maktfaktorn och innehavaren av det bestämmer ytterst över liv och död.

Jag har ofta tagit en titt på jorden utifrån och ställt mig frågan hur en besökare skulle uppfatta planeten. Att betrakta den och hur människan designat sitt leverne. Jag kommer ihåg att jag som barn färdades genom landskapet i familjens bil. Med ett vemod blickade jag ut och fantiserade mig tillbaks till en tid då landsbygden var landsbygd och inte en glesbygd. Den var befolkad, belivad och glädjefylld. Gemenskapen var stor och man hjälpte varandra. Man levde nära naturen. Man ifrågasatte inte om korna skulle ha kvar sina horn… Det har inte blivit bättre sen jag var barn. Idag går allt ut på rationaliseringar, uppdelningar och fjärmande från det som livnär oss.
Denna trend, där all riktning går mot städerna, befolkning, företag, pengar, vill jag vända på. Inte ensidigt, men balanserat. Att verka för att åter sätta gården i centrum av människors existens.

Jag skulle vilja att vi började om genom att ta ett kliv ut och se på detta skapade verk lite på avstånd för att kunna göra på ett annat sätt. Många är redan medvetna om och känner att där vi är idag är fullständigt ohållbart och oetiskt. I samma utsträckning som samhället når tekniska framgångar, medicinska upptäckter, vetenskapliga genombrott, får vi fler som hamnar i fattigdom och förtryck, stress och illamående, biologisk enfald och klimatstörningar, och en smutsigare och mer störd biotop. Det borde väl rimligtvis gå att göra på ett bättre sätt? Det här systemet är det sättet och Enhet är långt ifrån ensamma om att anse det och inse att det är detta som vill till för att nå de effekter många vill ha.

För fler videos i ämnet rekommenderar jag varmt denna samlingssida för det.

Att dela på naturresurserna. Vad innebär det? Kort betyder det att jordens alla frukter tillkommer alla på planeten i samma utsträckning. Naturresursdelning som system är när basinkomst kopplas till landskatt. Som det är nu äger en mycket liten del av jordens befolkning alla naturresurser. Genom ett landskattesystem tillses att naturresurserna kommer alla till del, antingen genom att ges tillfälle till ägande av en naturresurs eller genom att kompenseras rent monetärt. En av de bästa böckerna att beskriva detta, är den nyligen utkomna Sharing the Earth av Martin Adams. Jag önskar att många läser den, vilket kan göras gratis online. Den håller för övrigt på att översättas till svenska! Rekommenderas starkt.

Ur partiprogrammet: ”Vi vill utforma skattesystemet så att det utgör en drivkraft för att skapa det samhälle vi önskar. Ett skattesystem som uppmuntrar hänsyn till miljö och medmänniskor.

Ingen människa har skapat jorden och därmed har ingen enskild människa äganderätt till den. Därför bör alla människor ha rätt till sin beskärda del av de oförädlade naturresurser som finns eller till ett motsvarande ekonomiskt värde. Vi menar därför att skatt ska betalas när man exploaterar och använder våra gemensamma naturresurser, till exempel mark, mineraltillgångar, olja, gas, luftkorridorer, utsläppsrätter, jakt- och fiskekvoter. Ett sådant system skulle leda till mer varsamhet med våra naturresurser och främja återvinning och återbruk.”

Det är egentligen ganska enkelt och självklart. Bara det att vi nyttjar en naturresurs och därmed hindrar andra, inklusive framtida generationer, räcker som skäl för en avgift på nyttjandet. Avgiften finansierar sen samhället och vid överskott betalas en basinkomst ut. 

Estland finansierar en del av sitt samhälle via landskatt. Alaska och Norge är två andra exempel. I Alaska betalas medborgarutdelningar ut genom exploateringen av oljan och i Norge finansieras stora delar av välfärdssystemet på detta uttag. I Hongkong ägs all markyta av samhället. Singapore ligger strax efter med ett samhällsägande av mark till 80 % av befolkningen.

ChurchillVi har givit upp ägandet av oss själva genom det ekonomiska systemet av idag. Istället för att ekonomin arbetar för oss, arbetar vi för ekonomin. Samtidigt har vi styckat upp jorden i privata monopol. Det är detta som utgör själva kärnan i de problem och utmaningar på allsköns områden vi ser idag.

Av de klassiska ekonomerna var det en som utmärkte sig i denna fråga om hur vi bäst strukturerar upp vårt samhälle, Henry George. Han menade att för att kunna skapa ett rättvist samhälle för alla och slutligen utplåna fattigdomen (som alltid tycks existera, även mitt i överflödet av ett utvecklat samhälle) måste inkomstskatten avskaffas och ersättas av beskattning av markvärde – landskatt. Det skulle i praktiken innebära att individerna återfår fullt ägande över sig själva och jorden återgår till att i indirekt form ägas av oss alla gemensamt.

Många av anhängarna till Henry George och hans så kallade geoklassiska ekonomiska skola menar att det mest rättvisa och effektiva sättet att fördela en nations naturresurser är genom allmän basinkomst till alla medborgare. Basinkomsten skulle då utgöra överskottet som blir kvar efter att statens utgifter täckts. Eftersom basinkomsten finansieras via landskatt blir den ett kvitto på vårt samhälles utveckling och välstånd för alla att ta del av. Ingen skulle behöva gå hungrig i ett sådant samhälle på grund av att denne inte ges tillgång till naturresurser. Friheten och välståndet för individen skulle öka i hög grad och vår koppling till jorden och dess tillgångar skulle bli direkt.

Först och främst måste vi kvitta ut inkomst- och kapitalskatten med landskatt. På det sättet frigör vi människan och delar på jorden!

Det finns en global rörelse för basinkomst och landskatt över världen. Tänk dig en framtid med alla länder som har landskatt och basinkomst. Då får vi en fördelning av naturens resurser där människor visar omsorg om naturen och skapar ett globalt ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbart samhälle. Tiden är nu inne för att detta ska kunna växa till. Sverige har ett gyllene tillfälle att ta taktpinnen mot ett mer hållbart och harmoniskt samhälle i och med sin intention att leda klimatarbetet och framstå som det mest solidariska och rättvisa samhället på planeten. Låt oss ta det ansvaret!

_______________________________________________________________________________________________________________________________________

Om mig själv:

Richard DanildaJag bor i Mölnbo på landet med fru och barn. Jag är riksdagskandidat, kontaktperson och kommunikatör för Enhet. Jag sitter i styrelsen och flera arbetsgrupper. Jag ställer också upp i valet till Kommunfullmäktige i Södertälje.
Är aktiv i och arbetar för Svenska Biodynamiska Föreningen på deltid och odlar för husbehov hemma.

Jag är övertygad georgist och mitt främsta mål är den balanserade organisationen av jorden. Jag befinner mig helst på landsbygden och i naturen och arbetar för att vända den urbaniserade ekonomiska likriktningen. Jag brinner särskilt för att åter sätta gården i centrum för människors existens, den plats som fortfarande är lika viktig som den alltid varit.

Landskatt – Enhets system för hållbarhet, jämlikhet och rättvisa

16 Sep

I en serie på tre delar kommer jag skriva om Enhets politik vad gäller landskatt och basinkomst och hur de förutsätter och kompletterar varandra. Det är hög tid för den genomgripande och djuplodande omställningen på alla nivåer som nu ställs som krav på människan, från planeten, alla andra invånare på den och från våra barn och kommande generationer.
För att understödja denna, jobbar Enhet för ett helt annat system än det rådande neoklassiska, det geoklassiska.

Del 1 Landskatt

Landskatt är ett samlingsnamn för en skattereform där skatt på arbete (företagsskatt/inkomstskatt/moms/sociala avgifter) sänks samtidigt som det införs skatt på naturresursmonopol i motsvarande grad. I begreppet land inkluderas rumsliga resurser (hav, sjö, markyta, luftutrymme, omloppsbanor runt jorden), elektromagnetiska frekvenser, mineraler samt vilda växter och djur. Begreppet land är en modernare motsvarighet till den gamla Grundregalen.

LVTBrödsmulorEnhet vill att det gemensamma, det vi delar med egentligen allt annat på planeten, också ska komma alla till del. Jordens frukter tillkommer alla, utan undantag, men ditt arbetes frukter tillhör bara dig! Varför straffas av det arbete var och en av oss utför för samhällets utveckling?
Det kan inte vara meningen att några få lever på den stora massan, likt en parasit. Bättre då, att beskatta uttaget av det gemensamma, och låta det finansiera samhället istället. I det geoklassiska ekonomisystemet, där landskatt är ett begrepp, regleras detta automatiskt och friktionsfritt över tid.

ALLE MANS RÄTT TILL ALLE MANS GEMENSAMMA RESURSER känns bara naturligt. När någon ”äger” en bit av detta, ser vi det som att det är ett privilegium, då det undanhålls resten av befolkningen att inneha. Själva innehavet/ägandet ger ju möjligheten att också göra ekonomisk vinst på den. Därför vill vi föra in en avgift för detta, som solidariskt finansierar samhällets kostnader och vid överskott delas ut till alla andra via medborgarutdelning. Det känns, som sagt naturligt, och är det minsta vi kan göra då vi undandrar möjligheten för framtida generationer att nyttja den uttagna naturresursen.

Landskatten är i grund en beskattning av olika typer av monopol på naturresurser. Den viktigaste är markvärdesavgiften som beskattar 100% av arrendevärdet på landets markyta. Genom en årlig avgift på 6% av markvärdet beräknas hela denna plockas in. Där ligger den största intäktspotentialen och den viktigaste ekonomiska jämlikhets- och rättvisereformen. Och Enhet är inte ensamma om att tycka det. Framstående och tunga ekonomer, chefsekonomer och Nobelpristagare instämmer. stiglitz lvt

Markvärdesavgiften är en avgift som samlar in jordränta, dvs inkomster som är både arbetsfria och riskfria. Notera att mark får värde av dess läge och naturresursrikedom, exempelvis närhet till kommunal service, skattefinansierad infrastruktur och omkringliggande företagande. Markvärdesavgiften tar inte hänsyn till eventuella byggnader eller förbättringar uppförda på fastigheten, skatten påverkas inte då ägaren renoverar eller bygger nytt.

Därför kan det sägas att markvärdesavgiften samlar upp värdet av ”omgivningens arbete”, vilket tillfaller markägaren i olika former. Det är genom detta, det som omgivningen bjuder helt gratis på, som samlas upp med landskatt.

En annan del i motivationen till en landsskatt är att flytta värdet från pengar till mänskliga resurser och naturens resurser.  Det ingår i en ekonomisk omställning med ränte-, spekulations- och inflationsfri ekonomi, ett annat banksystem och ett annat synsätt på tillväxt och arbete än vad som gäller för dagens dysfunktionella neoekonomiska system där ekonomisk tillväxt måste ske genom ökad skuldsättning och konsumtion av gemensamma naturresurser.

Landsskatten finns att betala in när de gemensamma resurserna utnyttjas. Det är i sig inte kopplat till vinst, dvs landsskatten blir inte större för att man gör en större ekonomisk vinst på att nyttja marken. Skatten är kopplad direkt till markegendomens värde. Enkelt, rättvist och förnuftigt.

Landsskatten är den saknade länken för omställningen till en mer ekologisk och hållbar värld. Löftena den bär med sig är hisnande. Väl införd i sin fulla prakt, ser vi ett samhälle som lever i harmoni och balans på alla nivåer. Som genom ett trollslag vänds allt, jo allt, till önskade effekter på alla områden. Det är egentligen väldigt enkelt. Nyttjar man naturen så betalar man för det. Det som är förnyelsebart, återvunnet, ekologiskt och hållbart – det blir billigare. Det som inte är det, det blir dyrare. Lika enkelt, och rättvist, och förnuftigt.

Nu när vi nått och till och med passerat gränserna för planeten, finns ingen tid att förlora! Nu behöver vi skapa ett nytt system som får driva utvecklingen framåt istället. Ett system som ger de effekter vi vill ha. Det rådande systemet visar överallt att det inte ger det vi vill ha och alla försök inom detta är som att sätta plåster på ett sår som behöver avsnörande bandage. Så, då får vi helt enkelt sätta ett nytt. Vi behöver öppna upp för att det faktiskt är möjligt att nå ett högre välstånd för alla och göra det ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbart. Men det är omöjligt att göra det när vi måste konsumera mer och mer av naturresurserna, när expansion genom ökad skuldsättning (via bankers expansion av kredit över mark) är den enda vägen att vandra och ökad fattigdom och förtryck är den andra sidan av ökad rikedom för de få.

Landskatt är ett samlingsnamn för att knyta samman de geoistiska skattesatserna under en samlad definition. Naturresursdelning (Earth Sharing) är när landskatten(erna) kopplas till medborgarutdelningar (Citizen Dividend), eller basinkomst. Basinkomsten skriver jag om i del 2. Naturresursdelningen, där överskott av landskatten genererar basinkomst, skriver jag om i del 3.

_______________________________________________________________________________________________________________________________________

Om mig själv:

Richard DanildaJag bor i Mölnbo på landet med fru och barn. Jag är riksdagskandidat, kontaktperson och kommunikatör för Enhet. Jag ställer också upp i valet till Kommunfullmäktige i Södertälje.
Är aktiv i och arbetar för Svenska Biodynamiska Föreningen på deltid och odlar för husbehov hemma.

Jag är övertygad georgist och mitt främsta mål är den balanserade organisationen av jorden. Jag befinner mig helst på landsbygden och i naturen och arbetar för att vända den urbaniserade ekonomiska likriktningen. Jag brinner särskilt för att åter sätta gården i centrum för människors existens, den plats som fortfarande är lika viktig som den alltid varit.

Grunderna i Geoklassisk ekonomi – ett utjämnande system

14 Aug

Dagens bloggare: Jonas Lagander.

Utifrån geoklassisk ekonomi består välståndsbyggandet av delarna ”Jord, arbete och kapital”. Jord (eng: land) är en nations alla naturresurser – mineraler i marken, markytan, luften över markytan, vattenmassor osv. Arbete och kapital ja… det vet vi vad det är.

Dessa tre tar ut varandra så tillvida att nyttoskapandet via arbete och kapital får den icke-elastiska jorden att stiga i värde. Denna värdestegring kallas för jordränta. Neutraliseras jordräntan så stiger istället intäkterna för arbete och kapital.

Arbete och kapital är helt beroende av jord. Därmed… ju mer arbete och kapital skapar värde, desto mer kan jordägaren ta betalt för att hyra ut sin jord till dessa eftersom jordräntan stiger. Men jorden är som sagt begränsad och människa och företag är 100% beroende till möjligheten att nyttja den. Därmed ges jordägaren ett orättmätigt övertag över arbete och kapital.

1075232_631575270194116_1534996900_n

När jordägaren ser att arrendatorerna/hyresgästerna tjänar mer pengar kan hen helt enkelt välja att höja hyrorna. Eller om samhället växer runt hans jord och gör den mer värd… ja då kan han använda värdestegringen som hävstång för att ta ut lån och köpa ut konkurrenter, sälja marken till ett oförtjänt högt pris eller som sagt välja att orättmätigt höja hyrorna.

Hen har via detta ett privilegium som gör att hen kan kontrollera andra människor ekonomiskt. Ja, hen har, om man hårdrar det hela, de facto makt över liv och död. Och historien har visat hur stora landegendomar ägda av en eller ett fåtal rikemän skapat livegenhet hos en större massa av människor. Likväl sugit musten ur företagare.

Idag är den största markägaren i Sverige banksystemet som plockar in jordränta genom att ge penningräntebelagda lån till människor med inkomster nog att skuldsätta sig. Vanligen gäller ju bättre inkomster ju högre skuldsättning. Genom ränta på ränta-effekten betalar gäldenären ofta det dubbla värdet av fastighetens ursprungliga värde till bankerna under ett antal decennium av hårt arbete. Banken lyckas med andra ord fånga in även den framtida jordräntan på fastigheten som den expanderar kredit över.

På detta sätt suger bankerna åt sig ansenliga delar av intäkterna från det nyttoskapande som arbete och kapital utför i Sverige. Ur geoklassiskt perspektiv kan det faktiskt kallas för en slags privat beskattning. Släpps hyressättningen fri i Sverige kommer även fastighetsbolagen att börja erhålla orättmätiga intäkter på samma sätt… genom att låta arbete och kapital (och staten via samhällsnyttiga investeringar genererade via beskattning av arbete och kapital) utveckla Sverige och sedan bara höja hyrorna proportionerligt. Fastighetsbolagen kommer inte ens att behöva sköta om sina hus så värst. Marken under husen kommer att öka i värde även om husens kapitalvärde sjunker vilket kommer att möjliggöra ökade intäkter ändå.

renting land of course

Och där ser vi grunden till klassamhälle och fattigdom. Samhällen som slits isär och människor som går i trasor och svälter… mitt i ett enormt överflöd som tyvärr bara fördelas så att de rika blir rikare… på de fattigas bekostnad.

Titt som tätt leder spekulation i markvärde dock till drastiska värdesänkningar. Bubblor som spricker. Då blir det finanskris och allt går åt helsike för en tid. Senast 2008 globalt och innan det 1990 i Sverige. Och då räddar staterna bankerna med… pengar från arbete och kapital. Och klassklyftorna expanderar ytterligare. Arbetare blir arbetslösa, företagare förlorar sina företag och mängder av människor blir hemlösa. Men jordägarna (iaf. de största och skuldfria – inte minst storbankerna) klarar sig och blir ofta berikade därtill. Baronen kunde köpa på sig ännu större markegendomar som frigjorts från småidkare inom pöbelklassen vars företag gick omkull osv.

Lösningen på detta måste alltså bli att ekonomiskt gynna arbete och kapital på jordens bekostnad. Genom markvärdesbeskattning, gärna kombinerat med beskattning av alla typer av naturresursvärden, så neutraliseras jordräntans negativa effekter och pengarna från reformen kan finansiera stat och kommun. Därmed kan arbete och kapital frigöra sitt nyttoskapande utan att belastas med hämmande beskattning.

En markspekulatör som undanhåller viktig mark inne i städer kommer att sälja eller bygga omgående eftersom hen inte längre kan berika sig själv passivt genom ägandet. Hen måste helt enkelt skapa samhällsnytta för att kunna behålla marken. Urbana skräptomter skulle därmed inte existera. En parkering skulle snabbt omgärdas av väggar och få flera våningar över sig, och kanske en källare under sig också med fler parkeringsplatser till nytta för samhället.

Sverige skulle få se reallöneökningar vi inte sett sen 1800-talet och första halvan av 1900-talet. Företag skulle flytta hit från hela världen. Och bostadskrisen skulle ersättas av bostäder till alla – kompletterad med en hälsosam konkurrens om hyresgäster när hyressättningen kunde övergå i marknadens försorg… där den ju egentligen hör hemma.

Och inte minst skulle skuldsättningen till banksektorn långsiktigt minska. Priserna på mark skulle sjunka rejält (men inte arrendevärdet som alltså skulle beskattas till fullo) vilket gör att fler kan stå som juridiska ägare av mark utan att vara livegna bankerna för resten av livet. Hyrvärdet skulle dock gå till staten som en tribut till alla oss andra för privilegiet att monopolisera marken och erhålla fördelarna av all nytta (vägar, ålderdomshem, köpcentrum osv.) som samhället skapat runt om, och kanske även på, den ägda marken.

1% against 99% skulle snart omvandlas till 100% for 100%.

Sådan är den geoklassiska teorin. Intressant nog förklarades detta utförligt för över hundra år sedan av Henry George. Att läsa hans bok ”Progress and poverty” är, i princip, som att läsa en essä över dagens ekonomiska samhällsproblematik.

/Jonas Lagander

Läs mer på www.landskatt.se

_________________________________________________________________________________________________________________________________________

Om mig själv:

Jonas LaganderEn östgöte med intresse för hållbarhetsfrågor. Universitetsutbildad inom turismvetenskap, passionerad biodlare och landsbygdsromantiker. Flydde nyligen stadens gråhet och stress till en lugnare naturnära tillvaro.
Övertygad georgist med närekonomiskt fokus, ständigt på jakt efter den sanna friheten och den fulländade holistiska balansen. Saknar politisk representant i Riksdagshuset och hade helst velat representera sig själv utan mellanhand. Förespråkare av komplementära valutasystem och kooperativa lösningar. Hittas vanligen med kaffekopp i hand.

 

%d bloggare gillar detta: