Arkiv | Okategoriserat RSS feed for this section

Bloggen flyttar – Du följer väl med?

13 Feb

hemsidan

Enhet kommer att flytta bloggen till hemsidan – enhet.se. Vi gör det för att vi vill ge en samlad bild av Enhet. På enhet.se finns vårt partiprogram med vad vi vill uppnå. Vi har också gett vår hemsida en uppfräschning. Det är viktigt för oss att då även bloggen finns i anslutning till detta. Därför kommer vi inte att uppdatera denna blogg mer.

Redan nu kan du på vår nya blogg läsa om vårt kommande årsmöte som kommer att vara

9-10 april 2016 i Stockholm på Södergården, Götgatan 37

 

Vi hoppas att du vill följa med oss och fortsätta följa oss. Det gör du enklast genom att följa länken nedan och på höger sida förnya din prenumeration på vår blogg. Vi tackar dig i förväg för detta och säger ”På återseende!”

 

PrenumereraEnhets blogg

Hemsidanenhet.se

Om årsmötetVälkommen till års- och medlemsmöte

Julbrev

23 Dec

Julen är den tid då vi kan reflektera över och dela med oss av det vi har åstadkommit under året. Vi firar löftet om ljusets återkomst och bekräftar vår tillit till livets cykler av ljus och mörker, dag och natt, sommar och vinter, ansträngning och vila. Under julen, när vi upprepar våra ursprungsberättelser i form av sagor, sedvänjor och julspel blir vi även påminda om vår berättartradition.

För mig handlar det kristna julspelets symbolik framförallt om bemötande. Det finns kraftiga spänningar i julens iscensättning såsom klasskillnader, religiösa konflikter, politiskt förtryck, människor på flykt, vintern som kommer samt utmaningen av normer som överskrids i Marias och Josefs förhållande. Julspelet bjuder med sina enkla mirakler ett enormt utbud av exempel på förhållningssätt och just det här året känns det särskilt aktuellt. Med tiggarna, ensamkommande barn och familjer på flykt i våra närområden, saknas knappast möjligheten att uppleva julens inneboende verklighet.

En del människor har möjligheten att uppleva julens nåd och dess överseende med vår mänsklighet och den omfamnande stämning som julen bjuder på. Samtidigt har en del andra den motsatta upplevelsen. För dem innebär julen ökad stress, upplevelsen av utsatthet, utanförskap, ensamhet och löften om en fortsatt meningslös existens. Här har vi kanske de bästa av möjligheter till introspektion och själviakttagelse – både som individer och som organisation.

I Enhet finns det ytterligare speciella kopplingar till julens budskap – budskapet om fred på jorden och tron på att ljuset återkommer bär en särskild mening i Enhets vision, där vi anser att det är inre frid som leder till yttre fred. Vi betonar naturen och alltings ömsesidiga beroende, vi bejakar det själsliga och det kreativa. Vi lyfter fram verkligheten av att alla bidrar till samhällets välstånd utifrån deras likavärde. Och vi inser att för att realisera denna vackra värld som vi i våra hjärtan vet är möjlig, krävs det en attitydförändring.

Vi befinner oss i  en fortsatt utformning av den värld och det samhälle vi önskar. Det som Enhets visioner bjuder på är insikten att vår relation till oss själva, till varandra och till naturen är pelarna, på vilken en upplyst framtid kan vila. Det viktigaste är då att sköta dessa förhållanden. Och det kräver att vi granskar våra attityder på inre och yttre plan, hur vi bemöter vår egna brister, hur vi uppfattar och bemöter andra och inte minst hur vi förhåller oss till varandra inom Enhet. Attitydförändring handlar alltså inte enbart om vår konsumtion, utan även om det vi tillför i form av värdegrund, etik och förhållandesätt.

Detta innebär att vi ständigt bör engagera oss i vårt förhållningssätt – vi bör titta på det, beskriva hur det är, och formulera hur vi vill ha det fortsättningsvis. Ett annat ord för förhållningssätt är attitydkultur. Vilka attityder har och upprätthåller vi och hur tjänar de det högsta i oss? Hur tjänar en attitydkultur vår inre frid, tillit och mångfald? Hur kan jag höja nivån i mitt inre förhållningssätt och bidra till en mer kreativ, kärleksfull och upplyftande atmosfär? Hur kan jag kommunicera när energin sjunker och kreativiteten håller sig borta? Hur vill vi bemöta flyktingar i vårt land och hur skiljer det sig från hur vi bemöter våra nära och kära eller andra medlemmar i Enhet?

Det är i den andan jag med glädje bjuder in alla medlemmar till reflektion kring ‘Enhets allmäna förhållningssätt’ och välkomnar vår allra första arbetsgrupp in i vårt nya intranät. Denna arbetsgrupp kommer passande nog att handla om vårt förhållningssätt. Vi tar gärna emot kommentarer på ett första utkast som finns här att utforska : Klicka här

En av de enklaste gåvor vi kan ge andra är att berätta vad vi önskar och behöver. När vi bemöter andra med transparens om våra egna förväntningar skapar vi förutsättningar för lyckad kommunikation. Nu är alltid den bästa tiden att ge andra insikt om och tillgång till oss som människor, genom att berätta hur vi vill bli bemötta och hur vi vill bemöta andra. På ett organisatoriskt plan innebär det att vara delaktig i den löpande utvecklingen och etableringen av vårt förhållningssätt, vår kultur av attityder. Genom att sträva efter ett aktivt etiskt förfarande och en transparens i vårt förhållningssätt förmedlar vi även vår ambition om ‘en bättre värld som vi alla vet i vårt hjärta är möjlig’.

Med detta önskar jag alla medlemmar en god jul och ett gott nytt år!

Dominic Venter
ordförande i Enhets styrelse

20 år med Enhets politik som egenföretagare

16 Jul

Jag är rätt gammal nu och sitter här och tänker tillbaka på mitt liv. Min arkitekt-mångsysslarverksamhet startade jag i och med att Enhet lyckades införa basinkomst efter att ha blivit riksdagsparti i valet 2014. Jag har den fortfarande kvar och har rätt mycket uppdrag fortfarande faktiskt fast det har gått över 20 år sen dess.

Jag har egentligen hela mitt vuxna liv velat bli egen företagare, men förstod aldrig hur övergången skulle kunna fungera. Hade jag ett jobb så hade jag inte energi över att också starta företag. När jag inte hade jobb utan hade a-kassa då fick jag inte jobba. Alla mina dagar var jag inte heller på topp och oron för att inte få in tillräckligt med pengar för att klara mat och hyra stoppade mig. Efter att Enhet blev riksdagsparti i valet 2014 kämpade Enhet i riksdagen för att införa basinkomst och naturresursavgift och succesivt fasa ut skatten på lön. Enhet lyckades faktiskt få med sig majoriteten i riksdagen några år senare.

När basinkomsten infördes… vilken lättnad! Jag kan säga att mitt liv fick en helt annan vändning, och jag var inte den enda som upplevde det kan jag säga. Det visade sig att efter en period av förvåning och omställning så började kreativiteten flöda. Ett tag fanns till och med en oro från de redan etablerade att produkter av olika slag som bjöds ut på marknaden inte skulle hitta köpare. Men eftersom skatten på lön sänktes succesivt i och med att naturresursskatten infördes så blevlampa
tjänster och produkter, framför allt av återbruksmaterial mycket billigare. Så människor köpte hellre dem än industriprodukter från utlandet som ju blev dyrare i samma takt på grund av att transportkostnaderna blev högre och att miljömässigt dåliga framställningsmetoder fick straffskatt.

I början arbetade jag i en omdanad arbetsförmedling som inspiratör. Vi
kallade den Idéförmedlingen. Det var ett landsomfattande projekt för
att fånga upp de som ville ha hjälp att komma ur den förlamande känsla
av att inte kunna styra sina liv det var så lätt att fastna i när man
blev omkringskyfflad i de olika bidragssystem som fanns innan
basinkomsten infördes. Vilken energi och kraft som utvecklades hos
dessa människor när de fick få komma ut och blomma. Alla möjliga idéer
fick komma fram. Vilken kreativitet det finns i människor när de får
kraft och tid att utforska sina obegränsade möjligheter. Många var
fullt dugliga affärsideer som kunde få luft för att man vågar med en
basinkomst i ryggen. De flesta var ändå av karraktären ideellt arbete
eller något man gjorde för sin egen skull och för sin omgivning utan
att det var så mycket pengar involverade. Detta är ju i sig en bra sak
eftersom, det generellt är så att en högre inkomst genererar ett
större ekologiskt fotavtryck från individen, som ju är sämre för
planeten. Med tiden behövdes knappt denna förmedling längre. Det finns fortfarande idécenter runt omkring i landet dit man kan gå för att utveckla en idé och kanske hitta samarbetspartners till och för att samlas och finna varandra och utbyta erfarenheter. Dessa center är närmast självgående. Anställningar finns ju ändå fortfarande. De som arbetade heltid då basinkomsten infördes insåg efterhand att de kunde gå ner i arbetstid. Det gjorde ju att fler kunde få anställningar.

Det blev ju också mycket enklare med administrationen för mitt företag. Jag fick behålla mycket mer själv av det jag jobbade in och kunde därför sänka arvodet regält. Detta gjorde ju att fler anlitade mina arkitekttjänster och affärerna blomstrade. De företag som använde material som inte var av återbrukskarraktär fick ju betala mer skatt, men med tanke på att arbetskostnaderna samtidigt blev lägre så jämnade det ut sig.

Ibland tänker jag på den debatt som var om högre pensionsålder på 2010-talet. Så konstigt det var tänker jag nu. Naturligtvis jobbar man så länge och så mycket man vill och orkar, något annat är otänkbart nu tycker alla. Jag är nästan 80 år nu och är aktiv och har fortfarande rätt mycket att göra i min verksamhet. Jag blev till sist den mångsysslare som jag så många år drömt om att bli. Jag ritar fortfarande lite om- och tillbyggnader. Jag håller på rätt mycket med konst- och konsthantverks sysslor, säljer till en butik i närheten. Det går rätt bra, mina saker är omtyckta. Men mest av allt tycker jag om att arbeta i min trädgård. Min

Jag gör salvor och kryddor med mera av blommorna i min örtagård

Jag gör salvor och kryddor med mera av blommorna i min örtagård

permakulturodling har växt rätt mycket med åren. Vi har i grannskapet gått samman i ett kooperativ som har en gemensam distributionskanal och säljer våra produkter i ett par butiker i grannbyarna. Det är främst grönsaker, ägg, kyckling och honung. Vi hjälper varandra och odlar också gemensamt, det ger både glädje, nytta och gemenskap. Själv får jag nästan all min mat härifrån.

Nu har Enhets politik under 20 år mer och mer omdanat samhället och inte mycket är sig likt sen innan. Naturligtvis är det inte enbart Enhtets förtjänst. Tiden var helt enkelt mogen. Människor mår mycket bättre när hetsen har försvunnit. Borta är kanslan av att man klättrar på varandra, konkurrensen om jobb har försvunnit och tur är väl det. Med tanke på hur mer och mer robotar drivna av sol och vind har övertagit fler och fler arbeten. De stora bussarna som fanns förr är ett minne blott. Nu finns det bara mindre bussar som är ett slags mellanting mellan taxi och buss, naturligtvis är de förarlösa. Att transportera sig mellan hem och arbetsplats som vi ägnade mycket av vår tid till då, förr är en sällsynt syssla numer. Många yrkesgrupper har försvunnit, så för att göra något så behöver vi vara kreativa vilket har bevisats nu är något som gör människor glada och friska. Kreativitet är nog också det enda vi kan konkurera ut robotarna med fortfarande. Många jobbar hemifrån, men vill man inte det så finns speciella arbetslokaler decentraliserat, så att det inte ska behöva vara långt till en arbetsplats om man vill ha gemenskap. Därifrån kan man arbeta som anställd i vilket företag som helst egentligen som inte kräver enormt mycket speciella arbetsredskap, eller som egen. Dessutom behöver man ju inte så värst mycket redskap för att utöva människans specialitet, nämligen att tänka och uppfinna.
Nu äntligen har det tidiga 1900-talets filosofer som siade om en framtid då vi slulle kunna sluta jobba fått rätt: Ett citat av Ernst Wigforss (som var finansminister 1925-1926 och 1936-1949):
”Om målet med samhällsutvecklingen skulle vara att vi alla skulle arbeta maximalt voro vi sinnessjuka. Målet är att frigöra människan till att skapa maximalt. Dansa. Måla. Sjunga. Ja, vad ni vill. Frihet.” Nu, äntligen är vi här!

Författare: Monika Ågren

Fem skäl till varför Naturresursdelning är bra för människa, miljö och ekonomi

1 Jul

Dagens gästbloggare: Richard Danilda

Nordamerikas indianer reagerade på den vite mannens föreställning att en människa skulle kunna äga jorden. De såg det istället som viktigt och värdefullt att förvalta och bruka det arv de fått, för kommande generationer. Med Naturresursdelning uppnår vi ett ekonomiskt system som har denna idé i grunden, ett system för verklig hållbarhet, jämlikhet och rättvisa.

1. Fattigdomen. Ingen människa har skapat jorden och därmed har ingen enskild människa äganderätt till den. Därför har varje människa rätt till sin beskärda del av de oförädlade naturresurserna, eller att bli ekonomiskt kompenserad till motsvarande värde.
En skatt eller avgift betalas vid exploatering av våra gemensamma naturresurser. Den mest påtagliga är mark. Till det kommer det bergen ger i form av mineraler, olja och gas, förutom sten, grus och sand i sig. Vi har även luft- och rymdkorridorer, utsläppsrätter, jakt- och fiskekvoter och bandbredd. Vi delar alla på dessa naturresurser, de gåvor vi får från naturen. Jordens frukter skall tillkomma oss alla och i detta system finns alltså inte utrymme för att några få lever på den stora massan.
Fattigdomen utrotas.

grönt träd2. Klimat, miljö och ekologi. Hur ska vi lösadet här med klimatet? Det känns som att vi står handfallna inför detta. Det handlar endast om rätt styrmedel. Styrmedel för att främja de aktiviteter som kan vända på denna trend vi går mot med massutrotning av arter, temperatur- och koldioxidhöjningar med tillhörande naturkatastrofer och klimatflyktingar och en icke livbringande biotop och biosfär. Den absolut viktigaste åtgärden för att komma till rätta med detta är att lägga om produktionen av livsmedel från konventionell metod till en mosaik av regenerativa metoder. Jordbruket står för 50 % av klimatbelastningen och med metoder som Ekologiskt Kretsloppsjordbruk, permakultur, Holistiskt Betesbruk (Holistic Management) och en mängd andra, drar vi lätt ner koldioxiden från atmosfären till jorden och matjordslagret byggs återigen upp, själva kvittot på civilisationens status.
Det fina i detta är att med styrmedlet landskatt, som ju är den ena delen i Naturresursdelning (den andra är själva den ekonomiska Medborgarutdelningen, eller Basinkomst) blir det ekologiska det mest lönsamma och billigaste för konsumenten då få naturresurser nyttjas, i jämförelse med det konventionella som använder mycket av detta.
Jorden harmonieras i sina outgrundliga processer.

3. Fastighetsbubblor. De finansiella kriser vi återkommande har är ett resultat av bankers expansion av krediter över mark. Vid ett system av landskatt kommer affärsbankerna att bli hänvisade till den produktiva sektorn istället, där de skulle göra någon nytta. I det nuvarande systemet låter vi oss bli bakbundna genom stora skulder och mycket stress.
Ingen kan nyskapa jordyta i en fabrik utan den som finns måste räcka till alla. Och om ett fåtal tillåts monopolisera jorden kommer de ha möjlighet att i princip beskatta oss andra via vårt behov av naturresurser (som mark till boende) för vår överlevnad.

När samhället utvecklas ekonomiskt stiger markvärdena vilket gör att markspekulationen tilltar vilket återkommande utlöser ekonomiska kriser (likt 1990 och 2008) och vidare fastlåser mark som borde tillgängliggöras för samhällets bästa. Därtill ökas boendehyror och markarrenden till fördel för de som äger mark. Med markvärdesavgiften på plats kan vi avskaffa alla hyresregleringar och tankarna om nya miljonprogram och de kommer ersättas av marknadsmässiga bostäder till korrekt prissättning. Samtidigt behöver ingen bestraffas ekonomiskt för att denne renoverar sitt hus eller bygger ett nytt då endast marken belastas med en avgift, inte förbättringen av den.
Vi ser en ekonomi i balans och resiliens.

4. Optimalt nyttjande av naturresurserna. Mineralavgifter, fossila avgifter, avgifter för fisket osv. Det som åläggs en avgift hämmas. Istället för att lägga det på arbetet, vilket skapar arbetslöshet, kan vi lägga det på den tidigare nämnda exploateringen av de gemensamma naturresurserna, vilket då kommer att underblåsa en utveckling mot återvinning, återbruk och cirkulationsekonomi. För naturresursen mark blir effekten att städer kommer förtätas, byggas på höjden och solpaneler och vertikalodlingar på och i husen kommer bli mer vanligt som exempel. Inga tomma ytor kommer finnas kvar som idag. Dessa suger idag endast åt sig ökat markvärde genom andras strävanden och tillför inget av värde i sig. Redan nyttjad mark kommer användas optimalt.

Fler kommer välja att flytta ut på landsbygden, för nu finns alla möjligheter till det. Det blir mycket billigare än idag och väldigt mycket billigare än att bo i staden. Dessutom, med utflyttningen kommer arbetstillfällena att bli fler och samhällsservicen blomstra och maten kommer att produceras väldigt nära och ekologiskt, av fler människor.
Subventionerna till jordbruket upphör. Mark som ligger outnyttjad går antingen tillbaka till vildmarken och understödjer därmed den biologiska mångfalden, eller nyttjas istället till produktion av mat.

Vi når det verkligt hållbara samhället.

hands earth edited5. Nyckeln till alla globala och lokala utmaningar. Vår generation är den första som ser och börjar förstå vad det är som håller på att hända, med klimatet, inom ekonomin och i de bakomliggande processerna inom marknaden och ifrågasätter nu de rådande systemen vi byggt upp.

Detta system, med landskatt som huvudfinansiering av ett land, är allmänt erkänt inom den nya akademiska rörelsen ”Klimatekonomi” som det enda system som sluter cirkeln i en växande ekonomi och med ökad sysselsättning samtidigt som vi skyddar den biologiska mångfalden, vildmarken och naturresurserna. Det får också stöd av de förnämsta ekonomerna (och upplysta politiker, filosofer och andra kändisar) sedan ett par sekler (se nedan), senast av en svensk nationalekonom för bara några veckor sedan (Stefan Koch http://www.etc.se/ekonomi/fastighetsbubblan-sa-fungerar-den). Norge kom ut med en statlig rapport för några månader sen som klart och tydligt hävdar detta (http://www.regjeringen.no/nb/dep/kld/dok/nou-er/2013/nou-2013-10/17/6/7.html?id=734655), för att nämna ett axplock.
Det skattesystem vi idag har är direkt skadlig för ekonomin, vilket vi med lätthet kan se då nationer, företag och enskilda människor faller och då klimatet löper amok. Det är dags att nu ta ansvaret, ta de rätta besluten och agera!

 

Richard Danilda, riksdagsledamot Enhet

 

Ett axplock av Landskattens förespråkare genom tiderna:

 

Nationalekonomer:
John Locke, Adam Smith, John Stuart Mill, David Ricardo, Henry George, Fred Harrison, Mason Gaffney, Michael Hudson, Fred Foldvary, Dan Sullivan, Paul Samuelson Nobel laureate in Economics 1970, Joseph Stiglitz Nobel laureate in Economics 2001, Milton Friedman Nobel laureate in Economics 1976, Franco Modigliani Nobel laureate in Economics 1985, Robert Solow Nobel laureate in Economics, 1987, James Buchanan  Nobel laureate in Economics 1986.

 

Politiker och filosofer:
Abraham Lincoln. Thomas Jefferson, Albert Einstein, Mark Twain, Thomas Paine, Lev Tolstoj, Winston Churchill, Michail Gorbatjov, Sun Yat-sen, Ralph Nader, Voltaire, Thomas Carlyle, Ralph Waldo Emerson, Theodore Roosevelt, Dwight D. Eisenhower…

 

Svenskar:

Anders Wijkman https://www.youtube.com/watch?v=XNcD9wjRB2M

Stefan Koch, Nationalekonom: http://www.etc.se/ekonomi/fastighetsbubblan-sa-fungerar-den

Lars Wilderäng (Cornucopia?) skrev om landräntan: http://cornucopia.cornubot.se/2014/02/landrantan-aterstalld-i-england-och.html?showComment=1392384553541#c3743882276107779578

 

Norska statliga rapporten:

http://www.regjeringen.no/nb/dep/kld/dok/nou-er/2013/nou-2013-10/17/6/7.html?id=734655

Citat: ”Ett välkänt resultat från skatteteorin är att skatt som korrigerar för externa kostnader bör vara statens första inkomstkälla.(Anm: exempel: om man släpper ut något som skadar omgivningen får man betala dyrt för det). Sådana skatter skapar önskade justeringar som förbättrar ekonomins funktionssätt. Men sådana skatter är sällan tillräckliga för att finansiera statliga utgifter och jordräntesskatter bör vara intäktskälla nummer två. (Anm: Jordränta är en inkomst som uppstår genom att naturen och omgivningen har ett överflöd, att naturen och omgivningen arbetar åt markägaren. Blotta närvaron av en affär, en busslinje, en skola eller av antalet andra hus, som exempel, höjer jordräntan). Jordräntesskatter skapar i teorin inga vridningar, och påverkar inte effektiviteten i ekonomin. Det är först när potentialen för externalitetskorrigerande skatter och jordräntesskatter utnyttjas fullt ut som staten ska införa andra skatter (moms, skatt på arbete, etc.) eftersom dessa är skatter som skapar oönskade ändringar och påverkar ekonomin negativt.”

Att notera är att skattetrycket inte ökar, det förskjuts bara till andra poster.

 

Värdefulla hemsidor:

http://www.henrygeorge.org/

http://www.earthrights.net/

http://www.earthsharing.org.au/

http://savingcommunities.org/issues/landtrust/

http://www.masongaffney.org/

http://www.landskatt.se/

http://www.sharetherents.org/

 

En ekonomihistorisk timeline:

http://cdn.knightlab.com/libs/timeline/latest/embed/index.html?source=0AgkmdARiJ_Q_dG5lWVVMMnBJZFFCUjdHVXBOb1piWEE&font=Bevan-PotanoSans&maptype=TERRAIN&lang=en&height=650

 

Läs om:

Landskatt i stad: http://mobile.sightline.org/2014/06/10/to-revitalize-downtowns-tax-land-speculation/

Landskatt och landsbygd: https://enhetsblogg.wordpress.com/2014/05/11/landskatt-for-en-levande-landsbygd-vildmark-klimat-och-ekonomi/

Landskatt och jordbruk:

https://enhetsblogg.wordpress.com/2014/05/02/landskatt-och-jordbruk/

Introduktionsserie om 3 delar om landskatt, basinkomst och Naturresursdelning: https://enhetsblogg.wordpress.com/2013/09/16/landskatt-enhets-system-for-hallbarhet-rattvisa-och-jamlikhet/

Grunderna i geoklassisk ekonomi: https://enhetsblogg.wordpress.com/?s=lagander&submit=S%C3%B6k

Visionen om ett samhälle baserat på Naturresursdelning och basinkomst, 2 delar: https://enhetsblogg.wordpress.com/?s=lagander&submit=S%C3%B6k

Landstiftelse kan även införas kommunalt och är ett sätt att neutralisera problemen med den enskilda jordräntan, utan landskatt: http://savingcommunities.org/issues/landtrust/

 

Titta på:

Kort introduktion landskatt: https://www.youtube.com/watch?v=sTxyNQ0ea-k

30 min intro landskatt: https://www.youtube.com/watch?v=1pYSsME_h7E

Introduktion till hur de hela hänger ihop: https://www.youtube.com/watch?v=XL3n59wC8kk

Hur de hela hänger ihop: https://www.youtube.com/watch?v=5fbvquHSPJU

Landskatt och stad: https://www.youtube.com/watch?v=jFQgOy-5Tng

Landskatt och jordbruk/landsbygd:

https://www.youtube.com/watch?v=TTiVS2lhMuY

Om hur inkomstskatten flyttas från fattig till rik: https://www.youtube.com/watch?v=6ZkfmY1PMng

 

Om Richard:Richard Danilda

Jag är riksdagskandidat för Enhet. Är aktiv i och arbetar för Svenska Biodynamiska Föreningen på deltid och odlar för husbehov hemma.

Jag är övertygad georgist och mitt främsta mål är den balanserade organisationen av jorden. Jag befinner mig helst på landsbygden och i naturen och arbetar för att vända den urbaniserade ekonomiska likriktningen. Jag brinner särskilt för att åter sätta gården i centrum för människors existens, den plats som fortfarande är lika viktig som den alltid varit.

Sluta krångla till det

15 Mar
Dagens gästbloggare: Emma Feigenberg

När jag ser mig omkring bland mänskligt görande  ser det så komplicerat ut. Och allt är ju okej och underbart. Kreativt, rent av. Ofta frukt av de bästa intentioner. Men problemet jag ser är att det enkla förblir dolt, under komplexiteten. Som solen bakom molnen, ungefär. Alla möjliga tankar och teorier är ju strålande hjälpsamma i det praktiska livet. Men de hjälper oss inte i det allra viktigaste. De gör oss inte lyckliga. Strängt taget är de väldigt begränsade. Till just det praktiska livet och till väl avgränsade situationer. Där de fungerar utmärkt. vass

Men utan en grund i något väldigt enkelt, blir allt görande på måfå. Och det är vad jag ser. Politiken är på måfå, utbildning sker på måfå, familjer stressar och gör och gör, på måfå. Nästan alla rusar runt och agerar hej vilt. Ibland ser det rasande effektivt ut. Men ändå är det något som fattas. Jag ser ingen röd tråd. Ingen enkelhet. Ingen elegans. Varför?

Jo, just för att komplexiteten skymmer det enkla. Och det enkla kan vi inte veta med intellektets hjälp. Alla teorier och metoder lägger sig bara i vägen. Det är därför kärleksfulla människor kan agera korkat. Hjärtlöst t o m. De har snöat in på en teori som verkar smart. Och det är den, om man tillämpar den på rätt nivå. Och inte låter den täcka över verkligheten.

Börja i verkligheten, är ett bra tips. Börja i det enkla. Det är precis vad alla riktigt visa personer brukar föreslå. Varför? Jo, för de börjar där. I intet, kan man säga. I ren närvaro. Full närvaro. Här och nu. Och de lämnar aldrig den fulla närvaron. Inte när de tänker och inte när de agerar. Det är så man blir riktigt vis. Man får nämligen tillgång till precis allt. Det är jätte-märkligt, men det är sant. Det känns märkligt för att det går emot allt vi, som grupp eller ras eller vad man ska kalla oss, brukar göra. Man liksom släpper kontrollen. Och så vet man. Man släpper kontrollen över andra. Och överlåter till dem att också veta. Man släpper och släpper och släpper. Och det som inte brukar hända är t ex att man blir påkörd av en buss. Även om det förstås kan hända, med eller utan kontroll. Men det som i allmänhet händer är att man istället blir bra på att inte bli påkörd av bussar på ett sätt man inte ens anat var möjligt. Man kanske vet att bussen är på ingång innan man sett eller hört något av den t.ex.

För när man slutar fylla tomrummet med en massa, då stiger det fram som redan finns där. Tomrummet är inte tomt. Det är bara stilla. Och utan att man gör det minsta dyker rätt grejer upp i varje situation. Rätt personer. Rätt tankar. Rätt handlingar. Det grönt trädär det som kallas för att Gud vet. Och det gör Gud, eller Livet är kanske ett bättre ord för oss i dagen Sverige. Livet vet bättre än någon mänsklig idé.

När du är fullt närvarande i nuet utan att fylla tomrummet, utan att krångla till det, så agerar hela den intelligensen genom dig. Genom dina tankar, genom dina känslor, genom ditt handlande. Du måste inte bära allting själv. Och när du slutar med det, då tar Mästaren över. Och du vet att det inte är du själv som är sådär vis, intelligent, handlingskraftig, kärleksfull, rolig, vänlig, lycklig.

Och det är priset. Du kan inte ta åt dig äran. Du rent av försvinner en smula. När du låter ske. Men nog är det värt det? För vem vill inte vara lycklig? Snarare än ha kontroll och bära allt på sina egna späda axlar?

Emma Feigenberg

Om mig själv:

Emma FeigenbergJust nu är jag full av tacksamhet för att jag bor på Söder i Stockholm, nära Långholmen och Tanto där man kan vara i det gröna och där det är litet extra högt i tak. Jag har levt i Valencia, Spanien, mycket och åker dit ibland. Jag talar spanska och är auktoriserad tolk. Jag lever med min dotter som är åtta år och jag jobbar hemma med bl a samtal, meditation och regressionsterapi. Som terapeut ser jag att det är en förutsättning för hälsa och lycka att kunna vara närvarande i nuet, möta och ta ansvar för känslor. Jag drömmer om att leva mer i ett flöde av utbyte med andra vad gäller tjänster, och kanske också varor. Jag gillar att simma, cykla, dansa och bara vara. Och äta sånt som är precis uppdraget ur marken eller plockat från trädet. Jag brinner för ”empowerment” av barn och vuxna genom närvaro, hållande och beröring, tillit och uppmärksamhet på det djupare, själsliga, bortompersonliga där inga gränser finns.

 

Det behövs ett nytt förhållningssätt i politiken

14 Dec

Kvinnor kan inte vara chefer eller sitta på viktiga poster. De styrs av sina känslor. Det skulle bli kaos”. Jag citerade just en av mina vänners bekanta. Detta är, tro det eller ej, en utbredd uppfattning hos många människor, inte bara i andra delar av världen, utan även här i Sverige. Jag finner det ganska lustigt dock. För vetenskapen har gång efter gång visat att människor inte är rationella varelser, utan reaktionella varelser. Vi styrs av vårt känsloliv, vare sig vi är medvetna om det eller ej och vare sig vi är kvinna eller man.

Nobelpristagaren Daniel Kahneman har genom sin evolutionsbiologiska forskning inom ekonomi visat på just detta samband som han kallar för rameffekt. Vi är inte alls så rationella som vi tror utan vårt beslutsfattande och riskbedömning styrs av subjektiva faktorer såsom känslor – utifrån den referensram vi har.

Jag tänker även på alla dessa mängder av experiment inom psykologin, varav en av de allra kändaste är Aschs konformitetsexperiment som visar på människors ovilja att avvika från gruppen. Detta experiment påminner oss om hur viktigt det är att skapa förutsättningar för alla att få säga sin mening, att ha en så pass öppen och tillåtande miljö så att det främjar nytänkande, inte minst inom våra politiska beslutsfattande organ.

Det får mig också tänka på alla dessa beslutsfattare i samhället som får för sig att deras tankegångar och resonemang är fullt rationella och bygger på någon sorts saklig, matematisk grund helt fritt ifrån reaktioner, fördomar, erfarenheter och känslor. Skulle dessa människor inte omfattas av rameffekten i deras ftghfghbeslutsfattande? Självklart inte! Att titta in mer på politiskt beslutsfattandet skulle visa att det är betydligt mer känslostyrt än vad man skulle kunna tro och i många fall helt grundade på förutfattade meningar utifrån deras referensramar.

Däremot har den människa, som är medveten om sina känslor, betydligt större tendens att fatta mer hållbara beslut som är underbyggda av helhetssyn och ett bredare spektra av infallsvinklar.

Att vi människor är känslostyrda innebär ju också, såsom Aschs konformitetsexperiment visade, att vi påverkas starkt av de människor vi har i vår omgivning. Men det handlar inte bara om att en minoritet påverkas av majoriteten. Det räcker med att en enda människa i en grupp är positivt eller negativt inställd till en fråga så påverkar det gruppens gemensamma beslutsfattande. Forskning har visat att en positiv känsla stimulerar samarbete i en grupp som förhandlar bättre och tar mer hållbara och ansvarsfulla beslut. En av de viktigaste prioriteringarna i beslutsfattande organ skulle således vara att skapa en god stämning. Min uppfattning är att det idag är en väldigt lågprioriterad fråga.

Det jag presenterar här är egentligen gammal skåpmat. Men vi verkar inte vara intresserade av att implementera denna kunskap i de sammanhang där de är av både allvarlig och avgörande faktor för hur vårt samhälle styrs och utvecklas. Riksdagen ska fungera som folkets främsta företrädare. Jag vet inte hur det är med er andra, men jag vill i alla fall att min representerade ”röst” i riksdagen ska vara medveten om denna kunskap och ha det i åtanke i utförandet av sitt arbete i att representera min röst.

dgdfdfgAtt debattera och smutskasta varandra leder till en dålig stämning vilket i sin tur skapar missgynnande förutsättningar för hållbart beslutsfattande. Vad som skulle behövas inom politiken är människor som är medvetna om sina inre processer och arbetar med sitt känsloliv för att lära sig om och förstå hur deras erfarenheter påverkar deras livssyn. På så sätt kan de använda sig av känslorna till sin fördel och inspirera andra runt omkring att se och således få ett mer hållbart beslutsfattande. Kvinnor brukar allmänt vara mer medvetna om sina känslor än män (nu generaliserar jag) medan män oftare gömmer sina känslor bakom logiska argument (som ibland dock inte är särskilt logiska). Så att säga att kvinnor inte hör hemma på beslutsfattande poster är lite som att kissa i motvind. För män styrs av sina känslor lika mycket som kvinnor fast de är inte lika ofta medvetna om det. Att inte medge att känslorna har en plats i sitt arbete är däremot inte särskilt lyckat, för då lever de ju sitt eget liv utan att man är medveten om det.

Så nu kan vi släppa detta med kvinnor och män och titta vidare på vad det är vi behöver inom den beslutsfattande politiken – en förändring av förhållningssätt som kännetecknas av förståelse, medvetenhet, fokus på lösningar och empati. Och ja! Empati hör hemma i politiken för där finns obekräftade känslor som i kaos påverkar besluten och så länge känsloupplevelserna inte bemöts med empati och förståelse så kommer de fortsätta att i omedvetenhet styra besluten. Det är detta som så starkt driver mig att lägga min röst på ett parti som erkänner betydelsen av människans inre värden – såsom Enhet gör.

/Sara Hamidi Widén

Om mig själv_STU5927

Jag är leg. sjukgymnast, hälsocoach och föreläsare. Sitter som ordförande i Enhets styrelse. Hälsa och relationer är mina hjärteämnen och därför är jag även sammankallande i Enhets arbetsgrupp Vård & Hälsa.  Jag bor med man och bonusbarn i södra Stockholm.

Landskatt – Enhets system för hållbarhet, jämlikhet och rättvisa

16 Sep

I en serie på tre delar kommer jag skriva om Enhets politik vad gäller landskatt och basinkomst och hur de förutsätter och kompletterar varandra. Det är hög tid för den genomgripande och djuplodande omställningen på alla nivåer som nu ställs som krav på människan, från planeten, alla andra invånare på den och från våra barn och kommande generationer.
För att understödja denna, jobbar Enhet för ett helt annat system än det rådande neoklassiska, det geoklassiska.

Del 1 Landskatt

Landskatt är ett samlingsnamn för en skattereform där skatt på arbete (företagsskatt/inkomstskatt/moms/sociala avgifter) sänks samtidigt som det införs skatt på naturresursmonopol i motsvarande grad. I begreppet land inkluderas rumsliga resurser (hav, sjö, markyta, luftutrymme, omloppsbanor runt jorden), elektromagnetiska frekvenser, mineraler samt vilda växter och djur. Begreppet land är en modernare motsvarighet till den gamla Grundregalen.

LVTBrödsmulorEnhet vill att det gemensamma, det vi delar med egentligen allt annat på planeten, också ska komma alla till del. Jordens frukter tillkommer alla, utan undantag, men ditt arbetes frukter tillhör bara dig! Varför straffas av det arbete var och en av oss utför för samhällets utveckling?
Det kan inte vara meningen att några få lever på den stora massan, likt en parasit. Bättre då, att beskatta uttaget av det gemensamma, och låta det finansiera samhället istället. I det geoklassiska ekonomisystemet, där landskatt är ett begrepp, regleras detta automatiskt och friktionsfritt över tid.

ALLE MANS RÄTT TILL ALLE MANS GEMENSAMMA RESURSER känns bara naturligt. När någon ”äger” en bit av detta, ser vi det som att det är ett privilegium, då det undanhålls resten av befolkningen att inneha. Själva innehavet/ägandet ger ju möjligheten att också göra ekonomisk vinst på den. Därför vill vi föra in en avgift för detta, som solidariskt finansierar samhällets kostnader och vid överskott delas ut till alla andra via medborgarutdelning. Det känns, som sagt naturligt, och är det minsta vi kan göra då vi undandrar möjligheten för framtida generationer att nyttja den uttagna naturresursen.

Landskatten är i grund en beskattning av olika typer av monopol på naturresurser. Den viktigaste är markvärdesavgiften som beskattar 100% av arrendevärdet på landets markyta. Genom en årlig avgift på 6% av markvärdet beräknas hela denna plockas in. Där ligger den största intäktspotentialen och den viktigaste ekonomiska jämlikhets- och rättvisereformen. Och Enhet är inte ensamma om att tycka det. Framstående och tunga ekonomer, chefsekonomer och Nobelpristagare instämmer. stiglitz lvt

Markvärdesavgiften är en avgift som samlar in jordränta, dvs inkomster som är både arbetsfria och riskfria. Notera att mark får värde av dess läge och naturresursrikedom, exempelvis närhet till kommunal service, skattefinansierad infrastruktur och omkringliggande företagande. Markvärdesavgiften tar inte hänsyn till eventuella byggnader eller förbättringar uppförda på fastigheten, skatten påverkas inte då ägaren renoverar eller bygger nytt.

Därför kan det sägas att markvärdesavgiften samlar upp värdet av ”omgivningens arbete”, vilket tillfaller markägaren i olika former. Det är genom detta, det som omgivningen bjuder helt gratis på, som samlas upp med landskatt.

En annan del i motivationen till en landsskatt är att flytta värdet från pengar till mänskliga resurser och naturens resurser.  Det ingår i en ekonomisk omställning med ränte-, spekulations- och inflationsfri ekonomi, ett annat banksystem och ett annat synsätt på tillväxt och arbete än vad som gäller för dagens dysfunktionella neoekonomiska system där ekonomisk tillväxt måste ske genom ökad skuldsättning och konsumtion av gemensamma naturresurser.

Landsskatten finns att betala in när de gemensamma resurserna utnyttjas. Det är i sig inte kopplat till vinst, dvs landsskatten blir inte större för att man gör en större ekonomisk vinst på att nyttja marken. Skatten är kopplad direkt till markegendomens värde. Enkelt, rättvist och förnuftigt.

Landsskatten är den saknade länken för omställningen till en mer ekologisk och hållbar värld. Löftena den bär med sig är hisnande. Väl införd i sin fulla prakt, ser vi ett samhälle som lever i harmoni och balans på alla nivåer. Som genom ett trollslag vänds allt, jo allt, till önskade effekter på alla områden. Det är egentligen väldigt enkelt. Nyttjar man naturen så betalar man för det. Det som är förnyelsebart, återvunnet, ekologiskt och hållbart – det blir billigare. Det som inte är det, det blir dyrare. Lika enkelt, och rättvist, och förnuftigt.

Nu när vi nått och till och med passerat gränserna för planeten, finns ingen tid att förlora! Nu behöver vi skapa ett nytt system som får driva utvecklingen framåt istället. Ett system som ger de effekter vi vill ha. Det rådande systemet visar överallt att det inte ger det vi vill ha och alla försök inom detta är som att sätta plåster på ett sår som behöver avsnörande bandage. Så, då får vi helt enkelt sätta ett nytt. Vi behöver öppna upp för att det faktiskt är möjligt att nå ett högre välstånd för alla och göra det ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbart. Men det är omöjligt att göra det när vi måste konsumera mer och mer av naturresurserna, när expansion genom ökad skuldsättning (via bankers expansion av kredit över mark) är den enda vägen att vandra och ökad fattigdom och förtryck är den andra sidan av ökad rikedom för de få.

Landskatt är ett samlingsnamn för att knyta samman de geoistiska skattesatserna under en samlad definition. Naturresursdelning (Earth Sharing) är när landskatten(erna) kopplas till medborgarutdelningar (Citizen Dividend), eller basinkomst. Basinkomsten skriver jag om i del 2. Naturresursdelningen, där överskott av landskatten genererar basinkomst, skriver jag om i del 3.

_______________________________________________________________________________________________________________________________________

Om mig själv:

Richard DanildaJag bor i Mölnbo på landet med fru och barn. Jag är riksdagskandidat, kontaktperson och kommunikatör för Enhet. Jag ställer också upp i valet till Kommunfullmäktige i Södertälje.
Är aktiv i och arbetar för Svenska Biodynamiska Föreningen på deltid och odlar för husbehov hemma.

Jag är övertygad georgist och mitt främsta mål är den balanserade organisationen av jorden. Jag befinner mig helst på landsbygden och i naturen och arbetar för att vända den urbaniserade ekonomiska likriktningen. Jag brinner särskilt för att åter sätta gården i centrum för människors existens, den plats som fortfarande är lika viktig som den alltid varit.

%d bloggare gillar detta: