Tag Archives: Basinkomst

Enhet välkomnar PP i debatten om Basinkomst

29 Aug
Att Piratpartiet äntligen kommit ut som medborgarlönsförespråkare är välkommet. Deras grundideologi med kunskap och immateriella tillgångar som marknadsallmänningar stämmer väl överens med att ”livet” i sig inte ska villkoras av en paternalistisk statsapparat som ska avgöra om livets nödtorft ska ges dig, eller inte. Vi i Enhet applåderar Piratpartiet för deras nya linje.

Vad Piratpartiet dock saknar är en finansieringslösning som inte slår mot samhällsekonomin. En medborgarlön/basinkomst kan nämligen inte finansieras med skatter på arbete och kapital. Dels kommer opinionen inte att tillåta det, dels kommer de kunskap finansieringskattehöjningar som krävs snedvrida marknaden för mycket. Av denna anledning har frågan om basinkomstens finansiering vanligen sammankopplats med de skatter som snedvrider marknaden minst – skatter på jord och ekonomiska privilegier. Detta faller väl ut i linje med Piratpartiets grundideologi att snedvridande monopol inte är önskvärda i en fri marknadsekonomi och ett fritt samhälle. Men varför begränsa den tanken till endast kunskap och immateriell rätt, Piratpartiet?

Vi i Enhet har anammat en ”Existenslinje” där skatter på ekonomiska orättvisor används för att finansiera en basinkomst för alla medborgare i Sverige. Genom att omvandla riktade bidrag och avdrag till en generell basinkomst samtidigt som vi kvittar ned inkomstskatter och moms på ekologiska varor med hjälp av naturresursavgifter skapar vi inte bara ett enkelt, rättvist och frihetligt trygghetssystem utan även en friare marknadsekonomi där våra företag ges bättre möjlighet att skapa ett hållbart välstånd för Sverige.

De neoklassiska idéer som styrt finanspolitiken sedan 80-talet har grundlagt ekonomiska klyftor mellan människor och ödelagt stora skog höstdelar av vår natur. Vi i Enhet anammar istället en geoklassisk finanspolitik där våra naturliga allmänningar står i centrum och där den som profiterar passivt på andras arbete via ekonomiska privilegier eller förstör naturen får betala skatt – men den som genom arbete eller fritt företagande skapar välstånd åt samhället får behålla frukterna av sina insatser själv. Värdet av våra gemensamma allmänningar fördelar vi sedan som basinkomst till medborgarna. Vi ser denna ekonomiska naturresursdelning som en självklar utveckling av vår svenska allemansrätt.

Existenslinjen betyder att Sverige optimeras för trygghet, frihet och materiellt välstånd på naturens och människans villkor. Piratpartiets nya intresse för basinkomst är välkommet. Låt oss hoppas att fler nu ser fördelarna med denna viktiga reform.

Jonas Lagander,

riksdagskandidat för Enhet

 

Annonser

Existenslinjen med basinkomst – en övergripande hälsoreform

6 Aug

En ny rapport av Hjärt- Lungfonden visar att ekonomisk stress – att inte klara oförutsedda utgifter –ger mer än dubblerad risk förräkningar

hjärt-kärlsjukdom och förtida död.

Statistik från SCB visar att ca 1,3 miljoner svenskar lever under den här typen av ekonomisk stress, med svårigheter att klara oförutsedda utgifter.

​- ​Samhället behöver se till att alla människor har lika goda förutsättningar, menar Ulrica Klettner, kommunikationschef på Hjärt-Lungfonden.

Det står helt klart att alla människor inte har samma förutsättningar. Stressen i samhället tycks öka alltmer – de som har ett jobb jobbar som bara den, samtidigt som en halv miljon människor står utan arbete och långtifrån alla människor har den grundläggande ekonomiska trygghet de behöver i livet. Det är dessutom ohälsosamt både att arbeta för mycket och att inte få arbeta alls, inte minst att inte få ingå i ett socialt sammanhang som arbete många gånger innebär för människor.

Vi har trygghetssystem som skapar mer lidande än trygghet hos människor. De är konstruerade efter föreställningen att alla ska ha ett heltidsarbete. De politiska lösningarna som ofta presenteras i Sverige utgår ifrån arbetslinjen där det gäller att ständigt skapa nya jobb. Det som det sällan talas om är att det är omöjligt att skapa tillräckligt med nya jobb för att sysselsätta alla människor, då existerande jobb försvinner i allt snabbare takt genom robotiseringen och datoriseringen. Denna utveckling uppmuntras för övrigt av skattesystemet, som gör det lönsammare att avskeda människor och låta maskiner och datorer ta över. Det betyder allt fler arbetslösa, allt fler i meningslösa men kostnadskrävande beredskapsjobb, och allt fler på olika former av behovsprövade och administrativt krävande bidrag. Det betyder också att allt fler hålls sysselsatta i en konstgjord arbetsmarknad som inte producerar något någon behöver eller vill ha, med arbeten ingen vill göra, men som kostar en massa pengar och gör allt fler människor frustrerade, stressade, otillfredsställda och olyckliga. Det behöver inte vara så.

vilagräsetEn basinkomst, dvs en summa varje månad som är villkorslös och betalas ut till alla myndiga medborgare, skulle vara en gedigen lösning för att få bukt med människors ekonomiska stress. Det skulle även kunna ge flera andra dynamiska hälsoeffekter. En sådan är minskad ohälsa till följd av stress och dåliga arbetsförhållande och arbetsskador. Människor skulle kunna ägna sig mer åt det som känns meningsfullt. En upplevelse av meningsfullhet i livet är mycket viktigt för att skatta god hälsa. Det skulle också möjliggöra för varje individ att få balans mellan sysselsättning och vila.

Befolkningens mentala skick skulle få positiva ekonomiska konsekvenser både genom minskade kostnader för sjukvård och genom minskad sjukfrånvaro och ökad produktivitet, oavsett om denna återspeglas i bruttonationalprodukten eller bidrar till den socialt viktigare dolda ekonomin. Människor skulle helt enkelt kunna ”ladda upp batterierna” utan att ha en sjukdomsdiagnos, när de ”gått i väggen” eller känner sig slutkörda. Allt detta är mycket viktigt i ett samhälle, för att människorna ska må bra och därför också kunna hjälpa varandra, och även bli mer produktiva. Det handlar om livskvalitet som inte kan mätas i pengar, men som ändå automatiskt brukar leda till en förbättring av den s.k. ”bottom line”, dvs. företaget Sveriges vinst.

Vi anser att samhället behöver överge arbetslinjen till förmån för existenslinjen. Livet är mer än arbete och vi har alla värde som människor bara för att vi existerar, oavsett om vi har ett betalt jobb och presterar mätbara ekonomiska resultat eller ej.SaraJens

 

Sara Hamidi Widén, riksdagskandidat och styrelseordförande i Enhet

Jens Jerndal, riksdagskandidat och kommunikatör i Enhet

 

Vi behöver inte fler arbeten

11 Okt

ekonomiska

 

Ett nytt ekonomiskt system börjar med en ny värdegrund. Många av oss (inte minst vår riksdag och regering) är så hårt insyltade i det nuvarande ekonomiska systemet att det är svårt att se en annan möjlighet trots att vårt nuvarande system är så uppenbart ohållbart. Vi ser det omänskliga överallt omkring oss. Hur människa efter människa faller offer för en genomgripande inhuman samhällsföreställning där pengar om och om igen visar sig ha ett högre värde än människoliv. Där ekonomiska behov står högre i kurs än mänskliga behov. Den genomgripande frågan rent politiskt har blivit ”Vad behöver vår ekonomi?” istället för ”Vad behöver människan?”. Som om dessa frågeställningar vore synonyma. Det är de inte.

Oavsett regeringsfärg så har vi fortsatt att bedriva samma enkelspåriga politik. Arbetslinjen och ”full sysselsättning” förväntas vara lösningen på vårt samhälles samtliga problem. Vi fortsätter att göra som vi alltid har gjort. Vi fortsätter att försöka lösa problemen med samma tankesätt som skapade dem. Men lösningen ligger inte i sänkt arbetslöshet. Lösningen ligger i en omfördelning av våra resurser. Varför ska full sysselsättning över huvud taget vara ett mål? Varför är inte målet i vår högteknologiska kultur – mer fritid och frihet för individen? Vi behöver inte fler arbeten. Det finns tillräckligt att göra! Vi behöver däremot omfördela de arbeten som finns och de ekonomiska resurser som finns. Varför talar ingen etablerad politiker om detta?!

En omstrukturering och omvärdering av vårt ekonomiska system börjar med att vi förändrar vårt samhälles värdegrund. Där människovärde står högre än pengavärde. Där individens välmående ligger till grund för kollektivets välmående. Systemet ska vara till för individen, inte tvärt om. Samhället och pengen har i sig inga behov. Det är individer som har behov.

ETT EKONOMISKT PYRAMIDSPEL

ecoVi behöver se och förstå är att vi alla för närvarande ingår i ett ekonomiskt pyramidspel, i ett spel som vi alla gemensamt håller på plats. Lite som när man svarade på ett kedjebrev som barn och skickade kexchoklad och tuggummin till dem överst på listan men aldrig fick något tillbaka. Om du får något tillbaka så betyder det att du inte är längst ner i pyramiden.

I ett pyramidspel finns alltid vinnare och förlorare. Flest förlorare. Segregationen i vårt samhälle är för närvarande ett resultat av det ekonomiska pyramidspel som vi ingår i. Pengar är lika med förmågan att skapa mer pengar, och mer pengar är lika med makt över andra människors liv, över de människoliv som saknar pengar till sin överlevnad. Dvs ett sorts förtäckt slaveri.

Den enda rättvisa fördelning som vi människor har försetts med är 24 timmar per dygn. Men med stora ekonomiska kapital kan du investera och låta andra arbeta åt dig för att öka din inkomst och ditt kapital. Just nu skriker samhället åt de sjuka och utslagna som inte längre förmår arbeta. Vi skriker åt de människor till vilka samhället inte kan erbjuda detta ”heliga” arbete. Vi försöker tvinga in dessa människor i en massa åtgärdsprogram. Samtidigt så hyllar vi dem som sitter på kapitalet, trots att även deras arbetsinsats är minimal. De tjänar pengar på att ha pengar, dvs genom spekulation och andra människors hårda arbete. De tjänar pengar på att låna ut pengar, dvs. genom ränta. De håller nyckeln till vår överlevnad i sina händer och vi – den stora massan – dansar som blödande marionetter.

EN HEL VÄRLD I SKULD

bankIbland tänker jag att det var väldigt synd att det inte var jag själv som kom på idén att etablera det allmänt vedertagna bankväsendet och Federal Reserve (som idag påverkar hela världsekonomin). Tänk vad synd att det inte var jag som var först med att komma på räntesystemet! Ty det är en alldeles ypperligt bra affärsidé även om den är direkt inhuman och fullständigt oetisk. (Jag skulle förmodligen inte ha varit känslomässigt kapabel att genomföra den.)

”Hej! Här får du låna några siffror av mig (luft). För dessa siffror kan du köpa dig ett hus där du kan bo. Jag tar givetvis huset (dvs. det verkliga värdet) som säkerhet, så om du inte kan betala tillbaka luften till mig så tar jag ditt hus ifrån dig. Du får betala tillbaka din skuld (luften) till mig med ränta (dvs. med riktiga, värdefulla pengar).”

Räntesystemet är så vedertaget att ingen människa i stort sett ifrågasätter dess existens. ”Så har det väl alltid varit?” Få människor ser hur räntesystemet förslavar majoriteten av befolkningen och så även vår världs regeringar som också är satta i skuld, ökad skuld och ökad skuld.

Räntan skapar två avgörande problem:

1.  Den skapar segregation. De som inte har pengar (de fattiga) behöver ta ett lån, på vilket de betalar ränta. De som har pengar (de rika) får i sin tur ränta på sitt kapital. Vem betalar då de rikas inkomstränta? Jo, de fattiga givetvis. (Robin Hood vrider sig förmodligen i sin grav).

2. Den ökande (påhittade) skulden tillsammans med den ökande räntan bidrar även till det skapade behovet av ständig tillväxt. Vilket medför att vi producerar saker ingen behöver och tjänster som är helt överflödiga. Vi producerar mer (på bekostnad av vår miljö) så att människor kan konsumera mer och hålla pengen i rullning. Vi måste hela tiden gå med vinst och jobba hårdare, snabbare, mer effektivt och bättre för att täcka räntan av våra ökande skulder. Såklart att politikerna vill ha ut oss i arbete. Det är ju vi som tjänar pengen, istället för att pengen tjänar oss. Men är det vettigt att försöka stoppa en hjärnblödning med ett plåster? Är det vettigt att försöka åtgärda symptomen utan att åtgärda orsaken?

Hela vår värld är i skuld och ingen har egentligen någon praktisk möjlighet att betala tillbaka den skulden. Världsskulden ligger idag på totalt ca 51 triljoner dollar. Till exakt vem är vi skyldiga detta belopp? Regeringar lånar mer pengar för att betala räntor på de lånade pengarna. Det krävs ingen expert i ekonomi för att konstatera det ohållbara. Matte åk 2 räcker!


DET FINNS EN ANNAN VÄG!


grundtrygghetEnhet förespråkar ett både räntefritt och spekulationsfritt samhälle. Vi verkar för en total omfördelning av våra ekonomiska och mänskliga resurser, samt av våra naturresurser. Det finns ett fåtal individer som rent ekonomiskt (inte livshotande) skulle förlora på denna omställning eftersom pyramiden skulle rasa. Men majoriteten skulle bli vinnarna och ALLA skulle ges samma trygghet och samma möjligheter.

1. Införandet av en Basinkomst skulle ge en grundtrygghet åt alla. De 24 timmar som vi alla har tillgodo per dygn skulle generera ytterligare inkomst i mån av din arbetsinsats – dvs av ditt personliga bidrag till samhället.

2. En skatteväxling från skatt på arbete till landskatt / naturresursdelning (Geoekonomi) skulle innebära att ditt eget arbete kommer dig själv till del medan uttaget av allmänhetens gemensamma naturresurser kommer alla till godo. Det skulle bland annat bli dyrare att förstöra vår miljö. Systemet skulle finnas till för oss, istället för tvärt om. Pengen skulle tjäna oss, istället för tvärt om. Men kanske viktigast av allt – Människoliv skulle återfå sitt rättmätiga värde och alltid prioriteras högre än pengar.

För den som vill förstå ”Kapitalismens återvändsgränd” rekommenderar jag denna dokumentär hos UR Play, med samma namn.

Sanna Nova Emilia
Språkrör för Enhet
Sanna Nova Emilia

Naturresursdelning – Enhets system för verklig hållbarhet, jämlikhet och rättvisa

29 Sep

Det här är tredje delen om Enhets politik för en verkligt hållbar samhällsmodell, för invånare och planet. Del 1 behandlade landskattesystemet och del 2 bland annat om dess monetära effekt vid överskott.
Det är hög tid för den genomgripande och djuplodande omställningen på alla nivåer som nu ställs som krav på människan, från planeten, alla andra invånare på den och från våra barn och kommande generationer.

För att understödja denna, jobbar Enhet för ett helt annat system än det rådande neoklassiska, det geoklassiska.

Del 3 Naturresursdelning

Om jag ägde all mark på planeten och du hade makt över alla pengar, hur mycket skulle jag ta i hyra för din första natt? Monopol på naturresurser är den största maktfaktorn och innehavaren av det bestämmer ytterst över liv och död.

Jag har ofta tagit en titt på jorden utifrån och ställt mig frågan hur en besökare skulle uppfatta planeten. Att betrakta den och hur människan designat sitt leverne. Jag kommer ihåg att jag som barn färdades genom landskapet i familjens bil. Med ett vemod blickade jag ut och fantiserade mig tillbaks till en tid då landsbygden var landsbygd och inte en glesbygd. Den var befolkad, belivad och glädjefylld. Gemenskapen var stor och man hjälpte varandra. Man levde nära naturen. Man ifrågasatte inte om korna skulle ha kvar sina horn… Det har inte blivit bättre sen jag var barn. Idag går allt ut på rationaliseringar, uppdelningar och fjärmande från det som livnär oss.
Denna trend, där all riktning går mot städerna, befolkning, företag, pengar, vill jag vända på. Inte ensidigt, men balanserat. Att verka för att åter sätta gården i centrum av människors existens.

Jag skulle vilja att vi började om genom att ta ett kliv ut och se på detta skapade verk lite på avstånd för att kunna göra på ett annat sätt. Många är redan medvetna om och känner att där vi är idag är fullständigt ohållbart och oetiskt. I samma utsträckning som samhället når tekniska framgångar, medicinska upptäckter, vetenskapliga genombrott, får vi fler som hamnar i fattigdom och förtryck, stress och illamående, biologisk enfald och klimatstörningar, och en smutsigare och mer störd biotop. Det borde väl rimligtvis gå att göra på ett bättre sätt? Det här systemet är det sättet och Enhet är långt ifrån ensamma om att anse det och inse att det är detta som vill till för att nå de effekter många vill ha.

För fler videos i ämnet rekommenderar jag varmt denna samlingssida för det.

Att dela på naturresurserna. Vad innebär det? Kort betyder det att jordens alla frukter tillkommer alla på planeten i samma utsträckning. Naturresursdelning som system är när basinkomst kopplas till landskatt. Som det är nu äger en mycket liten del av jordens befolkning alla naturresurser. Genom ett landskattesystem tillses att naturresurserna kommer alla till del, antingen genom att ges tillfälle till ägande av en naturresurs eller genom att kompenseras rent monetärt. En av de bästa böckerna att beskriva detta, är den nyligen utkomna Sharing the Earth av Martin Adams. Jag önskar att många läser den, vilket kan göras gratis online. Den håller för övrigt på att översättas till svenska! Rekommenderas starkt.

Ur partiprogrammet: ”Vi vill utforma skattesystemet så att det utgör en drivkraft för att skapa det samhälle vi önskar. Ett skattesystem som uppmuntrar hänsyn till miljö och medmänniskor.

Ingen människa har skapat jorden och därmed har ingen enskild människa äganderätt till den. Därför bör alla människor ha rätt till sin beskärda del av de oförädlade naturresurser som finns eller till ett motsvarande ekonomiskt värde. Vi menar därför att skatt ska betalas när man exploaterar och använder våra gemensamma naturresurser, till exempel mark, mineraltillgångar, olja, gas, luftkorridorer, utsläppsrätter, jakt- och fiskekvoter. Ett sådant system skulle leda till mer varsamhet med våra naturresurser och främja återvinning och återbruk.”

Det är egentligen ganska enkelt och självklart. Bara det att vi nyttjar en naturresurs och därmed hindrar andra, inklusive framtida generationer, räcker som skäl för en avgift på nyttjandet. Avgiften finansierar sen samhället och vid överskott betalas en basinkomst ut. 

Estland finansierar en del av sitt samhälle via landskatt. Alaska och Norge är två andra exempel. I Alaska betalas medborgarutdelningar ut genom exploateringen av oljan och i Norge finansieras stora delar av välfärdssystemet på detta uttag. I Hongkong ägs all markyta av samhället. Singapore ligger strax efter med ett samhällsägande av mark till 80 % av befolkningen.

ChurchillVi har givit upp ägandet av oss själva genom det ekonomiska systemet av idag. Istället för att ekonomin arbetar för oss, arbetar vi för ekonomin. Samtidigt har vi styckat upp jorden i privata monopol. Det är detta som utgör själva kärnan i de problem och utmaningar på allsköns områden vi ser idag.

Av de klassiska ekonomerna var det en som utmärkte sig i denna fråga om hur vi bäst strukturerar upp vårt samhälle, Henry George. Han menade att för att kunna skapa ett rättvist samhälle för alla och slutligen utplåna fattigdomen (som alltid tycks existera, även mitt i överflödet av ett utvecklat samhälle) måste inkomstskatten avskaffas och ersättas av beskattning av markvärde – landskatt. Det skulle i praktiken innebära att individerna återfår fullt ägande över sig själva och jorden återgår till att i indirekt form ägas av oss alla gemensamt.

Många av anhängarna till Henry George och hans så kallade geoklassiska ekonomiska skola menar att det mest rättvisa och effektiva sättet att fördela en nations naturresurser är genom allmän basinkomst till alla medborgare. Basinkomsten skulle då utgöra överskottet som blir kvar efter att statens utgifter täckts. Eftersom basinkomsten finansieras via landskatt blir den ett kvitto på vårt samhälles utveckling och välstånd för alla att ta del av. Ingen skulle behöva gå hungrig i ett sådant samhälle på grund av att denne inte ges tillgång till naturresurser. Friheten och välståndet för individen skulle öka i hög grad och vår koppling till jorden och dess tillgångar skulle bli direkt.

Först och främst måste vi kvitta ut inkomst- och kapitalskatten med landskatt. På det sättet frigör vi människan och delar på jorden!

Det finns en global rörelse för basinkomst och landskatt över världen. Tänk dig en framtid med alla länder som har landskatt och basinkomst. Då får vi en fördelning av naturens resurser där människor visar omsorg om naturen och skapar ett globalt ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbart samhälle. Tiden är nu inne för att detta ska kunna växa till. Sverige har ett gyllene tillfälle att ta taktpinnen mot ett mer hållbart och harmoniskt samhälle i och med sin intention att leda klimatarbetet och framstå som det mest solidariska och rättvisa samhället på planeten. Låt oss ta det ansvaret!

_______________________________________________________________________________________________________________________________________

Om mig själv:

Richard DanildaJag bor i Mölnbo på landet med fru och barn. Jag är riksdagskandidat, kontaktperson och kommunikatör för Enhet. Jag sitter i styrelsen och flera arbetsgrupper. Jag ställer också upp i valet till Kommunfullmäktige i Södertälje.
Är aktiv i och arbetar för Svenska Biodynamiska Föreningen på deltid och odlar för husbehov hemma.

Jag är övertygad georgist och mitt främsta mål är den balanserade organisationen av jorden. Jag befinner mig helst på landsbygden och i naturen och arbetar för att vända den urbaniserade ekonomiska likriktningen. Jag brinner särskilt för att åter sätta gården i centrum för människors existens, den plats som fortfarande är lika viktig som den alltid varit.

Basinkomst – Enhets system för hållbarhet, jämlikhet och rättvisa

19 Sep

I en serie på tre delar kommer jag skriva om Enhets politik vad gäller landskatt och basinkomst och hur de förutsätter och kompletterar varandra. Det är hög tid för den genomgripande och djuplodande omställningen på alla nivåer som nu ställs som krav på människan, från planeten, alla andra invånare på den och från våra barn och kommande generationer.
För att understödja denna, jobbar Enhet för ett helt annat system än det rådande neoklassiska, det geoklassiska.

Del 2 Basinkomst

Basinkomsten är ett erkännande av varje människas värde, oavsett om vi utför ett betalt jobb eller ett obetalt arbete. Basinkomsten leder till en mer rättvis fördelning av resurser och välfärd.
Enhet vill införa basinkomst utan motprestation, bara för att vi är medborgare. Enhet tror att det leder till högre välstånd, större kreativitet och ökat aktivt deltagande i samhället i stort och med sina medmänniskor i smått.

Basinkomsten leder till större effektivitet i administrationen av samhällets utbetalningar vid arbetslöshet, sjukdom, Kontorslandskapföräldraledighet, grundläggande pension osv. Alla dessa system vi finansierar med skatter ger förvisso sysselsättning till många, men det är dags att ställa sig frågan om det är nyttoskapande längre. Vi kan faktiskt göra det på ett bättre och smidigare sätt. Ett samhälle har alltid utgifter och inkomster. Med Enhets ekonomipolitik innebär de posterna väldigt många färre än vad vi har idag.
Till alla dessa försäkringar samhället har idag tillkommer en hel rad avdrag och bidrag, något Birger Schlaug skrev bra om. Vi har byggt in oss i ett system där det inte ställs frågan varför vi har dem. Hundratals miljarder i lokalkostnader, lönekostnader etc osv. Lägg de på ETT system för utbetalning istället. När basinkomsten, efter infasning av och överskott av landskatten, landat på en nivå som anses vara trygg för varje individ, har alla dessa system i samma veva fasats ut. Det enda som återstår är naturligtvis det sociala skyddsnätet som aldrig tas bort. Ingen ska falla igenom utan stöd. Enkelt, billigt och smidigt, sunt bondförnuft.

Basinkomst är inte en ersättning för lönearbete utan ett komplement. I dagens kravfyllda system så hamnar människor mellan stolarna och exkluderas och utesluts. Enhet ser det som varken rättvist eller mänskligt med denna exkludering. Det finns människor som inte, av olika anledningar, kan ha ett traditionellt lönearbete eller jobba på ett vanligt sätt. Det kan handla om funktionshinder, sjukdomar eller något annat. Ska de människorna då uteslutas? Nej, Enhet ser det som mer rättvist att ge alla människor samma grund och sedan får alla människor utgå från denna grund efter sina personliga förmågor, talanger och möjligheter.
Det finns en stigmatisering av de som lever på bidrag. Det ses ofta som att ”de lever på oss andra som jobbar och står i, betalar in skatt och på det sättet försörjer dem” (andra). Med en basinkomst kommer vi runt det också, då dessa kan delta och bidra till samhället på andra meningsfulla sätt.

Vi har sett var ett kravfyllt system har lett – människor mår allt sämre, pressas allt mer och konflikterna ökar i samhället. Att då fortsätta med kravfyllda system fast vi har facit i hand, ett facit som jag inte tycker är trevligt, det tror jag inte på. Det var någon som sa en gång – ”Att göra samma sak om och om igen och tro på ett nytt resultat, det är vansinne”.

MLKing Jag ser det som en mänsklig rättighet att ha tillgång till mat för dagen och en sovplats om natten, oavsett ens förmåga att lönearbeta. Det går emot min ideologi och filosofi att man ska ställa krav på människor för att de ska få tillgång till det som jag ser som varje människas grundläggande rättighet för överlevnad.

Jag tror att människor har en inneboende vilja att bidra och vara kreativa. I detta får vi också ta hänsyn till att det finns människor som har behov av vissa rutiner och extra stöd och hjälp, och de ska också ha möjlighet att få detta extra stöd och hjälp även med basinkomst. Basinkomsten ersätter inte social omsorg, tvärtom tror jag att den sociala omsorgen kan öka. Idag finns det flera organisationer som verkar ideellt och som har svårt att få personal därför att även de som jobbar ideellt behöver ju en form av försörjning eller lösning för att få mat för dagen och tak över huvudet. Med basinkomst får de detta och då tror jag att det som idag sorteras in som ideellt arbete och ideella organisationer, kommer att utföras av fler. Fler människor får möjlighet att bidra till samhället och för varandra och då också visa omsorg och stöd till de som behöver extra stöd och hjälp – som ett naturligt mänskligt komplement till samhällets strukturer av vård och omsorg i den offentliga sektorn.

Basinkomsten ger fler människor möjlighet till meningsfull sysselsättning. Det understödjer också en omställning från dagens ekonomiska system, som måste generera tillväxt genom ökad skuldsättning, ökad konsumtion av gemensamma naturresurser och full ”sysselsättning”, till en ekonomi som försäkrar alla människor ett meningsfullt deltagande, genom betalt arbete eller inte, inom planetens gränser. Enhet tror att basinkomsten kommer att leda till mindre stress, mer välbefinnande och därmed minskat behov av medicinsk vård.

En mycket viktig effekt av en basinkomst är att barnen prioriteras i större utsträckning. Med en basinkomst faller det sig naturligt att fler väljer att stanna hemma med sina späd- och småbarn och under längre tid. De som ändå går på förskola, kommer i mycket större utsträckning inte ha lika långa dagar som idag. Det är inte förenligt med min uppfattning med dessa långa dagar barnen har idag. Det understödjer inte en trygg, frisk, kreativ och vital befolkning.

I ett basinkomstsystem blir varje extra arbetad timme en ökning av lönen, då basinkomsten inte påverkas av detta. Den påverkas endast av hur den finansieras och i vilken utsträckning finansieringen är effektiv. Det blir alltså lättare att jobba deltid till skillnad från idag då många arbetar långa timmar medan andra har svårt att finna ett jobb alls.

Med en tryggad inkomst leder det till att fler kommer följa sina drömmar och sätta planer i verket som annars inte hade kommit igång. Vi kommer se en ökning av eget företagande och studerande. Vi kommer uppleva som att det spirar i samhället! Stressen och kraven avtar, glädjen och kreativiteten ökar, hälsa istället för sjukdom, ett lyckligare, hållbarare samhälle bestående av dito medborgarehelt enkelt. Det finns ingen anledning att inte föra in detta system! BasicIncome

Det är upp till de som vägrar samtala om basinkomst att förklara vad som är fördelarna med dagens lapptäcke – och om den komplicerade och kostnadskrävande byråkratin verkligen är värd sina pengar.” – Birger Schlaug

I del 1 beskrev jag landskatten, vilket är ett samlingsnamn för en skattereform och som, när det skapas ett överskott, ger en medborgarutdelning (Citizen Dividend) i form av basinkomst. I del 3 beskriver jag hela det system som Enhet vill införa, Naturresursdelning, internationellt benämnt Earth Sharing.

_______________________________________________________________________________________________________________________________________

Om mig själv:

Richard DanildaJag bor i Mölnbo på landet med fru och barn. Jag är riksdagskandidat, kontaktperson och kommunikatör för Enhet. Jag ställer också upp i valet till Kommunfullmäktige i Södertälje.
Är aktiv i och arbetar för Svenska Biodynamiska Föreningen på deltid och odlar för husbehov hemma.

Jag är övertygad georgist och mitt främsta mål är den balanserade organisationen av jorden. Jag befinner mig helst på landsbygden och i naturen och arbetar för att vända den urbaniserade ekonomiska likriktningen. Jag brinner särskilt för att åter sätta gården i centrum för människors existens, den plats som fortfarande är lika viktig som den alltid varit.

Landskatt – Enhets system för hållbarhet, jämlikhet och rättvisa

16 Sep

I en serie på tre delar kommer jag skriva om Enhets politik vad gäller landskatt och basinkomst och hur de förutsätter och kompletterar varandra. Det är hög tid för den genomgripande och djuplodande omställningen på alla nivåer som nu ställs som krav på människan, från planeten, alla andra invånare på den och från våra barn och kommande generationer.
För att understödja denna, jobbar Enhet för ett helt annat system än det rådande neoklassiska, det geoklassiska.

Del 1 Landskatt

Landskatt är ett samlingsnamn för en skattereform där skatt på arbete (företagsskatt/inkomstskatt/moms/sociala avgifter) sänks samtidigt som det införs skatt på naturresursmonopol i motsvarande grad. I begreppet land inkluderas rumsliga resurser (hav, sjö, markyta, luftutrymme, omloppsbanor runt jorden), elektromagnetiska frekvenser, mineraler samt vilda växter och djur. Begreppet land är en modernare motsvarighet till den gamla Grundregalen.

LVTBrödsmulorEnhet vill att det gemensamma, det vi delar med egentligen allt annat på planeten, också ska komma alla till del. Jordens frukter tillkommer alla, utan undantag, men ditt arbetes frukter tillhör bara dig! Varför straffas av det arbete var och en av oss utför för samhällets utveckling?
Det kan inte vara meningen att några få lever på den stora massan, likt en parasit. Bättre då, att beskatta uttaget av det gemensamma, och låta det finansiera samhället istället. I det geoklassiska ekonomisystemet, där landskatt är ett begrepp, regleras detta automatiskt och friktionsfritt över tid.

ALLE MANS RÄTT TILL ALLE MANS GEMENSAMMA RESURSER känns bara naturligt. När någon ”äger” en bit av detta, ser vi det som att det är ett privilegium, då det undanhålls resten av befolkningen att inneha. Själva innehavet/ägandet ger ju möjligheten att också göra ekonomisk vinst på den. Därför vill vi föra in en avgift för detta, som solidariskt finansierar samhällets kostnader och vid överskott delas ut till alla andra via medborgarutdelning. Det känns, som sagt naturligt, och är det minsta vi kan göra då vi undandrar möjligheten för framtida generationer att nyttja den uttagna naturresursen.

Landskatten är i grund en beskattning av olika typer av monopol på naturresurser. Den viktigaste är markvärdesavgiften som beskattar 100% av arrendevärdet på landets markyta. Genom en årlig avgift på 6% av markvärdet beräknas hela denna plockas in. Där ligger den största intäktspotentialen och den viktigaste ekonomiska jämlikhets- och rättvisereformen. Och Enhet är inte ensamma om att tycka det. Framstående och tunga ekonomer, chefsekonomer och Nobelpristagare instämmer. stiglitz lvt

Markvärdesavgiften är en avgift som samlar in jordränta, dvs inkomster som är både arbetsfria och riskfria. Notera att mark får värde av dess läge och naturresursrikedom, exempelvis närhet till kommunal service, skattefinansierad infrastruktur och omkringliggande företagande. Markvärdesavgiften tar inte hänsyn till eventuella byggnader eller förbättringar uppförda på fastigheten, skatten påverkas inte då ägaren renoverar eller bygger nytt.

Därför kan det sägas att markvärdesavgiften samlar upp värdet av ”omgivningens arbete”, vilket tillfaller markägaren i olika former. Det är genom detta, det som omgivningen bjuder helt gratis på, som samlas upp med landskatt.

En annan del i motivationen till en landsskatt är att flytta värdet från pengar till mänskliga resurser och naturens resurser.  Det ingår i en ekonomisk omställning med ränte-, spekulations- och inflationsfri ekonomi, ett annat banksystem och ett annat synsätt på tillväxt och arbete än vad som gäller för dagens dysfunktionella neoekonomiska system där ekonomisk tillväxt måste ske genom ökad skuldsättning och konsumtion av gemensamma naturresurser.

Landsskatten finns att betala in när de gemensamma resurserna utnyttjas. Det är i sig inte kopplat till vinst, dvs landsskatten blir inte större för att man gör en större ekonomisk vinst på att nyttja marken. Skatten är kopplad direkt till markegendomens värde. Enkelt, rättvist och förnuftigt.

Landsskatten är den saknade länken för omställningen till en mer ekologisk och hållbar värld. Löftena den bär med sig är hisnande. Väl införd i sin fulla prakt, ser vi ett samhälle som lever i harmoni och balans på alla nivåer. Som genom ett trollslag vänds allt, jo allt, till önskade effekter på alla områden. Det är egentligen väldigt enkelt. Nyttjar man naturen så betalar man för det. Det som är förnyelsebart, återvunnet, ekologiskt och hållbart – det blir billigare. Det som inte är det, det blir dyrare. Lika enkelt, och rättvist, och förnuftigt.

Nu när vi nått och till och med passerat gränserna för planeten, finns ingen tid att förlora! Nu behöver vi skapa ett nytt system som får driva utvecklingen framåt istället. Ett system som ger de effekter vi vill ha. Det rådande systemet visar överallt att det inte ger det vi vill ha och alla försök inom detta är som att sätta plåster på ett sår som behöver avsnörande bandage. Så, då får vi helt enkelt sätta ett nytt. Vi behöver öppna upp för att det faktiskt är möjligt att nå ett högre välstånd för alla och göra det ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbart. Men det är omöjligt att göra det när vi måste konsumera mer och mer av naturresurserna, när expansion genom ökad skuldsättning (via bankers expansion av kredit över mark) är den enda vägen att vandra och ökad fattigdom och förtryck är den andra sidan av ökad rikedom för de få.

Landskatt är ett samlingsnamn för att knyta samman de geoistiska skattesatserna under en samlad definition. Naturresursdelning (Earth Sharing) är när landskatten(erna) kopplas till medborgarutdelningar (Citizen Dividend), eller basinkomst. Basinkomsten skriver jag om i del 2. Naturresursdelningen, där överskott av landskatten genererar basinkomst, skriver jag om i del 3.

_______________________________________________________________________________________________________________________________________

Om mig själv:

Richard DanildaJag bor i Mölnbo på landet med fru och barn. Jag är riksdagskandidat, kontaktperson och kommunikatör för Enhet. Jag ställer också upp i valet till Kommunfullmäktige i Södertälje.
Är aktiv i och arbetar för Svenska Biodynamiska Föreningen på deltid och odlar för husbehov hemma.

Jag är övertygad georgist och mitt främsta mål är den balanserade organisationen av jorden. Jag befinner mig helst på landsbygden och i naturen och arbetar för att vända den urbaniserade ekonomiska likriktningen. Jag brinner särskilt för att åter sätta gården i centrum för människors existens, den plats som fortfarande är lika viktig som den alltid varit.

Nu börjar framtidens politik!

31 Aug

Sverige behöver ett politiskt alternativ som ser människans djupare behov och arbetar för ett fredligt samhälle med utgångspunkt i alla människors lika värde. Ett samhälle där varje människa har samma rätt att få sina grundläggande behov tillgodosedda. Politik på människans och naturens villkor.

We are all in this togetherSverige behöver ett parti som vet att ett fredligt och hållbart samhälle börjar inom varje människa och utgår från den grunden. Genom att förstå och bejaka varje människas existentiella behov skapar vi förutsättningar för en rik gemenskap människor emellan och ett starkt samarbete för samhällets högsta goda. En trygg människa är en rik människa.  Det är den sortens rikedom vi behöver och som Enhet nu vill lyfta in i den svenska samhällsdebatten.

Enhet är en rörelse som formulerar en helhetssyn på människan och samhället. Vår grund vilar på en förståelse av alltings grundläggande enhet och ömsesidiga beroende. Målet för vårt arbete är en värld i balans och harmoni, både för jorden som helhet, för vårt samhälle och för varje enskild individ. Enhet är en ingång till en ny sorts politik för ett mer medmänskligt samhälle, där vi samverkar med varandra bortom egoism och särintressen.

Vi har bara en jord. Vi behöver nu tillsammans skapa en värld där vi lever i harmoni med naturen genom att vi behandlar den som ett med oss själva. Där vi prioriterar livet och den ekologiska balansen framför materialism och ekonomisk tillväxt. Ett samhälle som främjar mänskliga relationer och livskvalitet, Ett samhälle där pengar enbart används som ett medel för byte av varor och tjänster. Ett ränte-, spekulations- och inflationsfritt samhälle, där mänskliga värden står över vinstintressen. Där vi prioriterar människoliv och mänsklig omsorg framför skapade behov, skuldsättning och investeringar i överflödig produktion, konsumtion, vapen och krig.

Vi tror på ett samhälle i samarbete framför konkurrens, där vi gemensamt tjänar varandra, istället för att tjäna på varandra. Ett samhälle där vi inte behöver slåss för vår medfödda rätt att överleva, vilket idag bidrar till stress och sjukdom för många människor. Vi föreslår därför en garanterad ekonomisk basinkomst för alla. Denna basinkomst ska finansieras genom en naturresursavgift och inte genom skatt på arbete. Skatt på arbete vill vi istället successivt fasa ut, då denna beskattning motverkar kreativitet och arbete. Idag ser vi en rad brister i bland annat omsorg, vård och undervisning, som delvis har sin orsak i dagens höga beskattning av arbete.

Sköna fötter

Vi vill vara med och skapa ett samhälle i mångfald, där våra likheter förenar och våra olikheter kompletterar. Där varje människa får möjlighet att utvecklas till sitt bästa jag och finna meningsfull sysselsättning. Vi tror att grunden för detta bland annat läggs i skolan som ska vara en plattform med en helhetssyn på människan. En skola som utgår från våra barns och ungdomars behov – ej ifrån näringslivets eller politiska ideologiers behov. En skola med fokus på människors utveckling till kreativa, medkännande, självmedvetna och trygga individer som utvecklar och använder sina förmågor för sitt eget och samhällets bästa. Skolplikten anser vi bör försvinna till förmån för en Läroplikt.

Vi tror på en fördjupad och väl utvecklad demokrati med största möjliga utrymme till delaktighet och ansvar inom frågor som berör den enskilda människan. Att inte lyssna och ta del av alla människors erfarenheter är ett enormt socialt och ekonomiskt slöseri. Vi vill införa möjlighet till direktdemokrati som komplement till dagens representativa demokrati.

Delar du vår vision? Varmt Välkommen till Enhet. Vi vet att den dag vi alla vill och vågar tro att den är möjlig så blir den vår nya verklighet. Vi tror att det är dags nu, för oss alla att ta personligt ansvar för det samhälle vi vill leva i. Framtidens politik börjar inte i maktens korridorer. Framtidens politik börjar hos dig och hos mig.

Sanna Nova Emilia
Krister Segergren
Språkrör för Enhet
sockerrören
%d bloggare gillar detta: