Tag Archives: existenslinjen

Arbetslinjens tid är förbi – dags för existenslinjen

10 Sep

Vi befinner oss mitt i mänsklighetens största samhällsomvandling någonsin.
“Mer än hälften av dagens jobb har automatiserats inom 20 år” står det i en ny forskningsrapport från Stiftelsen för strategisk forskning av ekonomen Stefan Fölster och fysikern Lars Hultman. “Människorna behövs inte när datorer tar över” sa Andrew McAfee i Almedalen, professor vid MIT i USA, medförfattare till boken “The second machine age”.

De omvälvande sociala och ekonomiska effekterna av datorisering och robotisering borde vara huvudtemat i den politiska debatten. Men i stället diskuteras jobben, som om ökad efterfrågan i ekonomin fortfarande leder till fler traditionella jobb, utan vilka dagens ekonomiska modell inte fungerar och där lön på arbete utgör samhällets skattebas. Men när maskinerna börjar sköta sig själva är Arbetslinjens tid förbi.

Ändå kör Sverige på, som om industrisamhällets logik fortfarande gäller. Samtidigt som samhällsomvälvningen fortsätter i ökad takt. Informationsteknologin har på 20 år revolutionerat vårt sätt att leva och arbeta. Och ändå har vi bara sett början av denna utveckling. Enligt happy peopleMoore´s lag fördubblas datakraften i samhället var artonde månad. Otaliga nya användningsområden öppnas. Produkter och tjänster görs mångdubbelt effektivare och till lägre priser. En fascinerande utveckling, ännu mer omvälvande än när för drygt 100 år sedan jordbruksepoken övergick i industriepoken. Då liksom nu borde vi försöka dra full nytta av epokskiftet – till glädje för hela befolkningen – i stället för att som nu använda tekniken för kontroll och övervakning, skapa arbetslöshet och fattigdom för ett flertal, och göra ett fåtal mycket rikare.

Så länge som vi inte förändrar vår syn på utvecklingen kommer datoriseringen att göra alltfler människor arbetslösa och bidragsberoende. Det leder i sin tur till en farlig social skevhet. Brist på inkomst och jobb skapar otrygghet och stress, vilket undergräver samhällsklimatet. Ekonomiprofessorn i London Guy Standing har skrivit en bok om detta, som översatts till svenska med titeln Prekariatet, det namn han ger en ny växande och medellös samhällsklass.

Existenslinjen

Bortom vänster-höger-tänkande växer en annan samhällsuppfattning fram byggd på empati och helhetstänkande. För att möta utmaningar, som en minskande del av befolkningen sysselsatt med traditionella lönejobb utgör, har partiet ENHET formulerat en ny välfärdsmodell, Existenslinjen. Den utgår ifrån FN:s deklaration om alla människors lika värdighet. Människor har värde därför att vi existerar, och inte bara om vi presterar.

Genom ökad närdemokrati engageras människor att utveckla samhället tillsammans. Existenslinjen värderar människans unika egenskaper, som – i motsats till maskinernas – är kreativitet, omtanke och vård, relationsbyggande, rekreation och fortbildning samt stöd och inspiration åt 10599700_10203405309992347_1062634585520270258_nandra, egenskaper som i dag inte värderas på samma sätt med Arbetslinjen. Den ”utbrändhet” som Arbetslinjen leder till hos många människor är kostsam för samhället, inte bara ekonomiskt utan än mer socialt.

Existenslinjen innebär att en grundtrygghet, som garanterar en värdig överlevnad, är en mänsklig rättighet. Och vidare att alla medborgare har lika rätt till del i vinsterna från både den tekniska utvecklingen och från våra gemensamma naturresurser. 

Med Existenslinjen får alla medborgare en garanterad basinkomst utan krav på motprestation. Lönebeskattningen minskas, vilket finansieras med ökade avgifter på uttag av naturresurser samt genom att successivt avveckla Arbetslinjens kostsamma och i många stycken godtyckliga fördelningssystem.  

Som resultat stiger åter efterfrågan på mänskligt arbete. Valfriheten ökar, när alla får mer tid för sina barn, för gamla och för sjuka. Det blir lättare att ta deltidsjobb eller säsongjobb och att ta ledigt, när man behöver en viloperiod eller vill fortbilda sig. Alla får en bättre förhandlingsposition på arbetsmarknaden. Jobben fördelas på fler. Det blir lättare att starta nya småföretag inom olika servicebranscher. Stress och sjukdom kommer att minska, när ingen behöver oroa sig över att bli vräkt från sin bostad eller att inte ha mat för dagen. Lokalsamhällena stärks och kreativiteten kan blomstra.
Riksdagskandidaterna för Enhet

Anders Axner, civilingenjör, Skokloster
Sara Hamidi Widén, hälsoinformatör, Stockholm
Jens Jerndal, författare, Lund

Lars-Olof (LO) Landin, civilekonom och turistchef, Stockholm
Martin Larsson, civilingenjör, Vingåker
Agneta Oreheim, socionom, Göteborg
Georg Svensson, företagare, Haninge

Dominic Venter, snickare, Harlösa

 

 

Enhet välkomnar PP i debatten om Basinkomst

29 Aug
Att Piratpartiet äntligen kommit ut som medborgarlönsförespråkare är välkommet. Deras grundideologi med kunskap och immateriella tillgångar som marknadsallmänningar stämmer väl överens med att ”livet” i sig inte ska villkoras av en paternalistisk statsapparat som ska avgöra om livets nödtorft ska ges dig, eller inte. Vi i Enhet applåderar Piratpartiet för deras nya linje.

Vad Piratpartiet dock saknar är en finansieringslösning som inte slår mot samhällsekonomin. En medborgarlön/basinkomst kan nämligen inte finansieras med skatter på arbete och kapital. Dels kommer opinionen inte att tillåta det, dels kommer de kunskap finansieringskattehöjningar som krävs snedvrida marknaden för mycket. Av denna anledning har frågan om basinkomstens finansiering vanligen sammankopplats med de skatter som snedvrider marknaden minst – skatter på jord och ekonomiska privilegier. Detta faller väl ut i linje med Piratpartiets grundideologi att snedvridande monopol inte är önskvärda i en fri marknadsekonomi och ett fritt samhälle. Men varför begränsa den tanken till endast kunskap och immateriell rätt, Piratpartiet?

Vi i Enhet har anammat en ”Existenslinje” där skatter på ekonomiska orättvisor används för att finansiera en basinkomst för alla medborgare i Sverige. Genom att omvandla riktade bidrag och avdrag till en generell basinkomst samtidigt som vi kvittar ned inkomstskatter och moms på ekologiska varor med hjälp av naturresursavgifter skapar vi inte bara ett enkelt, rättvist och frihetligt trygghetssystem utan även en friare marknadsekonomi där våra företag ges bättre möjlighet att skapa ett hållbart välstånd för Sverige.

De neoklassiska idéer som styrt finanspolitiken sedan 80-talet har grundlagt ekonomiska klyftor mellan människor och ödelagt stora skog höstdelar av vår natur. Vi i Enhet anammar istället en geoklassisk finanspolitik där våra naturliga allmänningar står i centrum och där den som profiterar passivt på andras arbete via ekonomiska privilegier eller förstör naturen får betala skatt – men den som genom arbete eller fritt företagande skapar välstånd åt samhället får behålla frukterna av sina insatser själv. Värdet av våra gemensamma allmänningar fördelar vi sedan som basinkomst till medborgarna. Vi ser denna ekonomiska naturresursdelning som en självklar utveckling av vår svenska allemansrätt.

Existenslinjen betyder att Sverige optimeras för trygghet, frihet och materiellt välstånd på naturens och människans villkor. Piratpartiets nya intresse för basinkomst är välkommet. Låt oss hoppas att fler nu ser fördelarna med denna viktiga reform.

Jonas Lagander,

riksdagskandidat för Enhet

 

Existenslinjen med basinkomst – en övergripande hälsoreform

6 Aug

En ny rapport av Hjärt- Lungfonden visar att ekonomisk stress – att inte klara oförutsedda utgifter –ger mer än dubblerad risk förräkningar

hjärt-kärlsjukdom och förtida död.

Statistik från SCB visar att ca 1,3 miljoner svenskar lever under den här typen av ekonomisk stress, med svårigheter att klara oförutsedda utgifter.

​- ​Samhället behöver se till att alla människor har lika goda förutsättningar, menar Ulrica Klettner, kommunikationschef på Hjärt-Lungfonden.

Det står helt klart att alla människor inte har samma förutsättningar. Stressen i samhället tycks öka alltmer – de som har ett jobb jobbar som bara den, samtidigt som en halv miljon människor står utan arbete och långtifrån alla människor har den grundläggande ekonomiska trygghet de behöver i livet. Det är dessutom ohälsosamt både att arbeta för mycket och att inte få arbeta alls, inte minst att inte få ingå i ett socialt sammanhang som arbete många gånger innebär för människor.

Vi har trygghetssystem som skapar mer lidande än trygghet hos människor. De är konstruerade efter föreställningen att alla ska ha ett heltidsarbete. De politiska lösningarna som ofta presenteras i Sverige utgår ifrån arbetslinjen där det gäller att ständigt skapa nya jobb. Det som det sällan talas om är att det är omöjligt att skapa tillräckligt med nya jobb för att sysselsätta alla människor, då existerande jobb försvinner i allt snabbare takt genom robotiseringen och datoriseringen. Denna utveckling uppmuntras för övrigt av skattesystemet, som gör det lönsammare att avskeda människor och låta maskiner och datorer ta över. Det betyder allt fler arbetslösa, allt fler i meningslösa men kostnadskrävande beredskapsjobb, och allt fler på olika former av behovsprövade och administrativt krävande bidrag. Det betyder också att allt fler hålls sysselsatta i en konstgjord arbetsmarknad som inte producerar något någon behöver eller vill ha, med arbeten ingen vill göra, men som kostar en massa pengar och gör allt fler människor frustrerade, stressade, otillfredsställda och olyckliga. Det behöver inte vara så.

vilagräsetEn basinkomst, dvs en summa varje månad som är villkorslös och betalas ut till alla myndiga medborgare, skulle vara en gedigen lösning för att få bukt med människors ekonomiska stress. Det skulle även kunna ge flera andra dynamiska hälsoeffekter. En sådan är minskad ohälsa till följd av stress och dåliga arbetsförhållande och arbetsskador. Människor skulle kunna ägna sig mer åt det som känns meningsfullt. En upplevelse av meningsfullhet i livet är mycket viktigt för att skatta god hälsa. Det skulle också möjliggöra för varje individ att få balans mellan sysselsättning och vila.

Befolkningens mentala skick skulle få positiva ekonomiska konsekvenser både genom minskade kostnader för sjukvård och genom minskad sjukfrånvaro och ökad produktivitet, oavsett om denna återspeglas i bruttonationalprodukten eller bidrar till den socialt viktigare dolda ekonomin. Människor skulle helt enkelt kunna ”ladda upp batterierna” utan att ha en sjukdomsdiagnos, när de ”gått i väggen” eller känner sig slutkörda. Allt detta är mycket viktigt i ett samhälle, för att människorna ska må bra och därför också kunna hjälpa varandra, och även bli mer produktiva. Det handlar om livskvalitet som inte kan mätas i pengar, men som ändå automatiskt brukar leda till en förbättring av den s.k. ”bottom line”, dvs. företaget Sveriges vinst.

Vi anser att samhället behöver överge arbetslinjen till förmån för existenslinjen. Livet är mer än arbete och vi har alla värde som människor bara för att vi existerar, oavsett om vi har ett betalt jobb och presterar mätbara ekonomiska resultat eller ej.SaraJens

 

Sara Hamidi Widén, riksdagskandidat och styrelseordförande i Enhet

Jens Jerndal, riksdagskandidat och kommunikatör i Enhet

 

%d bloggare gillar detta: